Banker & finansiella tjänster – Carls konsumentblogg

Kortköp gör varorna dyrare och göder bankerna

Carl — Fri, 22 Jun 2018 15:03:51 +0000

Du tror väl inte att kortköp inte kostar något extra? Varje gång du betalar med bankkort får handlaren betala mellan 1-3 kronor till inlösande bank och är det ett kreditkort tillkommer en avgift på mellan 1,5–3 procent av köpesumman.

Vem tror du får betala för det i bortre änden? Eftersom handlarna inte bedriver någon välgörenhet är det naturligtvis du, och alla vi andra. Varje gång du betalar med kort bidrar du till att göra varorna dyrare.

Dessutom göder du bankerna. De kanske till och med tar betalt både för inlösen av ditt köp och kanske även tar en avgift för att du har kortet. Under 2017 gjorde storbankerna en vinst på 106 miljarder kronor. Hur mycket bidrog du med, genom att betala med kort?

För mig är det självklart att betala med kontanter. De företag som kräver kortbetalning bojkottar jag. Det enda undantag jag gör är när jag handlar något för en större summa, planerat. Jag har dessutom betydligt bättre kontroll över min ekonomi när jag använder kontanter.

Andra bloggar om: Kortbetalning, Bankkort, Kreditkort, Kontanter, Betalning

KO: JAK:s räntefria lån är inte räntefria

Carl — Tue, 18 Apr 2017 10:49:21 +0000

JAK Medlemsbank marknadsför sig med argument som ”Bli medlem i den räntefria banken” och ”JAK bedriver räntefri verksamhet”. Men bankens verksamhet är inte räntefri, menar KO som stämmer banken inför Patent- och marknadsdomstolen. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

Det handlar om det som JAK kallar för ”lånekostnad” och tar ut i stället för ränta används till att täcka kostnader för bland annat kreditrisk och administration. KO menar att ”avgiften” i själva verket är ränta och vill att domstolen förbjuder JAK:s marknadsföring.

Uppdatering: Domstolens utslag kom snabbt. Domstolen konstaterar också att det banken kallar lånekostnad är detsamma som ränta och att banken därför vilselett konsumenterna. I och med domen måste banken använda ordet ränta när lånen inte är räntefria. Om JAK inte skulle följa domstolens beslut hotar ett vite på sammanlagt två miljoner kronor. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

Andra bloggar om: JAK, JAK medlemsbank, Ränta, Lånekostnad, KO, Konsumentombudsmannen

KoV får bättre muskler mot snabblåne-ockrarna

Carl — Thu, 10 Dec 2015 07:13:03 +0000

Ett nytt regeringsbeslut ska ge Konsumentverket möjlighet att utfärda omedelbart utlåningsstopp för snabblåneföretag som inte gör en seriös kreditprövning. Det berättar DN i en artikel.

I dag har Konsumentverket rätt att stoppa de här bolagen om de inte skött kreditbedömningen ordentligt. Men ett beslut att dra in tillståndet kan överklagas till domstol och börjar gälla först när de vunnit laga kraft, skriver DN.

Bra, men jag ser fortfarande fram emot ett förbud mot skyhöga räntor.

Andra bloggar om: Lån, Snabblån, SMS-lån, Konsumentverket

Dyr kredit på butikskorten

Carl — Tue, 24 Nov 2015 07:09:20 +0000

Det kan bli mycket dyrt att utnyttja den kredit du kan få på butikskort hos exempelvis Ica och Coop – upp till drygt 15 procent. Det uppmärksammas i en artikel i SvD.

Icas kort är dyrast. Den som inte sätter in pengar i förväg får en räkning belastad med 9,95 procent räntan samma månad och efter köpmånaden ligger räntan alltså på 15,45 procent, skriver SvD. Sätter du in pengar i förväg får du noll procents ränta. En ganska rejäl räntemarginal!

Coops kort ligger lägre, men är fortfarande dyrt. Inlåningsräntan på Coop är marginell, 0,1 procent medan räntan på krediten ligger på 9-12 procent, enligt SvD.

Tidningen har fångat upp några kritiska kommentarer.

– Precis så här fungerar kortvärlden. Marginalerna är groteska. Det som var ockerränta tidigare, runt 6 procent, har de nu dubblerat och kommer undan med det, säger Claes Hemberg, sparekonom vid Avanza Bank, till tidningen.

Men det är svårt att veta var gränserna ligger. Lagstiftningen om ocker är mycket föråldrad och varje fall måste prövas rättsligt. Det visar inte minst de många fallen av fantasiräntor som sms-lånen har. Hittills har inget sådant fall prövats rättsligt.

Uppdatering: Efter SvD:s artikel och kraftig kritik meddelar Ica nu att man sänker räntorna, berättar SvD. ”Vi har beslutat att Ica-banken sänker räntan på Ica-kundkort med kredit under andra köpmånaden från 15,45 procent till 9,95 procent”, skriver Ica-bankens vd Marie Halling i ett mejl till SvD.

Andra bloggar om: Butikskort, Ica-banken, Coop, Krediter, Ränta, Ocker

Dags för uppror mot arroganta banker?

Carl — Wed, 12 Aug 2015 09:40:05 +0000

Är man stor måste man vara snäll. Men det verkar storbankerna ha glömt bort. De verkar i ett oligopol, där ett fåtal sätter villkoren. Då borde de visa samhällsansvar i stället för arrogans gentemot oss kunder.

Det handlar om nedlagda kontor, nedlagd kontanthantering och dåligt bemötande mot små kunder.

Antalet bankkontor har minskat snabbt, speciellt i glesbygd. Det har uppmärksammats av Sveriges radio, som för närvarande genomför en granskning. Enbart i Gävleborgs län har 15 bankkontor lagts ner de senaste tio åren, rapporterar SR. Vi lär få se mer av den rapporteringen.

Dessutom är det i dag mycket svårt att hitta ett bankkontor som hanterar kontanter, och antalet sådana kontor har minskat ännu snabbare. Att kontanthantering tas bort brukar bankerna förklara med säkerhetsskäl, men förklaringen är nog snarare att kontanthantering kostar, det finns ju utrustning för att öka säkerheten.

Men även antalet uttagsautomater minskar. Mellan 2011 och 2013 försvann 645 uttagsautomater, enligt SvD som även konstaterar att Sverige ligger i botten inom EU när det gäller antal uttagsautomater per innevånare. Även här handlar det nog främst om kostnader.

Jag misstänker att bankernas ointresse för kontanter också har en annan förklaring, de vill att vi ska handla med kort. Kortbetalningar är nämligen oerhört lönsamma för bankerna, som jag tidigare berättat. Kostnadsbesparing och intäktsökning går alltså hand i hand och bidrar till bankernas nästan oanständiga vinster.

Under senare tid har bankerna tagit sig före att nobba vissa kunder, sådana de ser som ointressanta. Det har exempelvis gällt kunder utan fast anställning, de som lever på socialförsäkringar eller har betalningsanmärkningar.

Men det går inte längre. Efter ett beslut i EU-parlamentet, som också kommit överens med ministerrådet, ska alla ha rätt till ett bankkonto, enligt TT. Kontot ska kunna användas för insättning och utbetalning inom EU, med kort eller via internet.

Men det verkar inte fungera helt ut. SvD hade nyligen ett reportage som handlade om ”Patrik” som på grund av en betalningsanmärkning blivit nobbad av banken. Han hade visserligen fått ett bankkonto men inte möjlighet att betala över internet. Han får leva helt kontant och hans mamma sköter betalningar över nätet.

Jag kan inte låta bli att tycka att bankerna visar en stor arrogans. Deras intresse verkar vara helt inriktat på vinst och utdelning till aktieägarna. Men när det blir kris, som i början av 1990-talet förutsätter bankledning och ägare att vi andra, det vill säga staten, ska rädda dem.

Bankerna borde visa att de gör skäl för påståendet att de är samhällsviktiga och ta motsvarande ansvar. Alla ska ha rätt till ett bankkonto och kontanter samt tillgång till ett bankkontor på rimligt avstånd. Det kanske är dags för ett uppror mot storbankernas arrogans. Men hur det skulle gå till vet jag inte, det är svårt att rösta med fötterna när de verkar i ett oligopol och beter sig lika illa. Men det vore intressant med förslag.

Andra bloggar om: Banker, Arroganta banker, Samhällsansvar, Bankuppror, Kontanter, Bankkontor, Bankkonto

Räntefritt-bluffarna

Carl — Sat, 13 Jun 2015 06:44:34 +0000

Numera blir du nästan regelmässigt erbjuden räntefri delbetalning när du köper elektronik eller vitvaror. Tidigare trixades det med uppläggnings- och aviavgifter i samband med ”räntefritt” men det har Konsumentverket (KoV) satt stopp för. Står det räntefritt ska den effektiva räntan, som inkluderar avgifter, vara noll, enligt KoV.

Många känner sig lockade av erbjudandet, men det gäller att se upp. Det räcker med att du missar en enda betalning för att helt andra villkor ska gälla. Det ursprungliga avtalet stryks och du får betala diverse avgifter plus en ganska blodig ränta.

Några av låneföretagen bakom ”räntefritt” försöker på olika sätt vilseleda kunderna så att de hamnar i fällan ovan. Jag har tidigare skrivit om låneföretaget Klarna som bland andra försyndelser aktivt erbjöd kunder med ”räntefritt” att delbetala månadsinbetalningen.

Det senaste exemplet rör låneföretaget Svea ekonomi. Företaget har på sina fakturor förtryckt ett delbetalningsbelopp, avslöjar SvD. Beloppet är dessutom angivet med fetare stil än det belopp som egentligen ska betalas. Det bifogade inbetalningskortet saknar belopp så det är lätt att göra ett misstag, skriver tidningen.

Vi får tydligen lägga Svea ekonomi till listan över oseriösa låneföretag. Men den övergripande sensmoralen är att du ska undvika att nappa på erbjudanden om ”räntefri” delbetalning. Annars får du hålla tungan i rätt mun när du ska betala.

Andra bloggar om: Räntefritt, Delbetalning, Låneföretag, Svea ekonomi, Klarna

Nu måste bankerna redovisa genomsnittsränta för bolån

Carl — Tue, 02 Jun 2015 06:26:47 +0000

Hittills har det varit svårt att veta vilken bolåneränta som man verkligen ska få betala hos en bank. Gapet mellan den ränta som bankerna officiellt angivit och den ränta som gått att få för den som varit tuff i förhandlingen har varit stor. Men nu ska informationen bli bättre. Från och med juni 2015 måste alla banker redovisa sin genomsnittsränta för bolån.

Men det gäller att inte bara kolla tiondelar. Hur länge eventuella erbjudanden gäller är också viktigt, varnar SvD i en artikel.

– Det gäller att inte stirra sig blind på den allra sista tiondelen när man jämför bankernas räntenivåer. Hur lång tid man får rabatt är jätteviktigt, säger Annika Creutzer , fristående privatekonomisk expert, till tidningen.

Andra bloggar om: Bolån, Bolåneränta, Genomsnittsränta, Banker

Gå int i ”räntefritt”-fällan

Carl — Mon, 08 Dec 2014 10:10:16 +0000

Jag har tidigare, flera gånger, skrivit om problemen med så kallad delbetalning, som oftast annonseras som ränte- eller avgiftsfri.

För närvarande pågår en process i Marknadsdomstolen (MD), där KO har stämt Elgiganten. Det gäller företagets marknadsföring av långa krediter där KO hävdar att företaget brutit mot god marknadsföringssed. Huvudförhandling har hållits och dom väntas i slutet av 2014. KO har även stämt Elgiganten och Media Markt i ett liknande mål. Lik förbaskat kör Elgiganten en stor julkampanj där man trummar på ”upp till 60 månader räntefritt – helt utan avgifter”.

Men löftet gäller bara om man kan uppfylla betalningsplanen till punkt och pricka, annars kan det bli dyrt. Är du sen med en betalning övergår den räntefria krediten till ett lån med en ränta på 14 procent. ”Men detta villkor, att en sen betalning gör att ränteerbjudandet ändras helt, nämns överhuvudtaget inte på Elgigantens hemsida”, skriver SvD i en artikel om saken.

Räntefritt är alltså inte räntefritt i alla lägen. Frågan är vad det egentligen borde kallas. Att du hamnar i en skuldfälla, kanske.

Andra bloggar om: Räntefritt, Elgiganten, Delbetalning, Avbetalning

Nu måste bankerna visa räntekorten

Carl — Sun, 21 Sep 2014 07:02:24 +0000

Bankerna har länge presenterat missvisande listpriser för sina bolånekunder. Nu kräver FI att de ska redovisa ett snitt av de räntor som kunderna faktiskt betalar. Det skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande. Förslaget är ett viktigt steg för att stärka bankkundernas ställning på bolånemarknaden, skriver FI.

Och visst, bolåneräntor är en förhandlingssak, då är det viktigt att veta vilket förhandlingsutrymme man har.” Det är i praktiken en revolution för miljoner bolånetagare som ofta har famlat i blindo inför ränteförhandlingar med sin bank”, skriver SvD i en artikel om förändringen. Övriga tidningar lutar sig mot en TT-artikel.

Bankerna har hittills gått ut med så kallade listräntor. Att de inte stämt med verkligheten har man kunnat konstatera i SvD:s räntekarta, där tusentals låntagare bidragit genom att uppge sin ränta.

Alla försök att få bankerna att förbättra sin information hade hittills misslyckats. Hittills är det bara Skandia som frivilligt väljer att redovisa genomsnittlig boränta varje månad.

– Finansinspektionen tycker inte att det är rimligt att bankerna inte kan ge en bättre information innan kunden ska sätta sig ner och förhandla, säger Malin Omberg, områdeschef för FI:s konsumentskydd, till SvD.

Men nu är det gjort, vilket är bra för bolånekunderna.

Andra bloggar om: Bolån, Banker, Finansinspektionen, Snittränta, Boränta

Se upp med avgifter hos PPM-förvaltare

Carl — Mon, 30 Jun 2014 17:30:36 +0000

Cirka 700 000 pensionssparare anlitar en privat förvaltare för sin premiepension. Men det gäller att se upp med förvaltarnas avgifter. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten som refereras i ett pressmeddelande. Rapporten refereras bland andra av DN och Ekot.

Om man inte väljer någon annan förvaltare hanterar det statliga förvalet AP7 Såfa pengarna. För de privata alternativen är den genomsnittliga avgifterna 126 procent högre än genomsnittsfondens och hela 483 procent dyrare än AP7 Såfa, enligt pressmeddelandet.

Allra dyrast för en sparare är Prognosia, enligt myndigheten. Där får en sparare betala över 1.500 kronor för ett års förvaltning. Det är 1.300 procent mer än för en sparare som ligger i förvalsfonden AP7 Såfa som har en avgift på 110 kronor per år.

Johan Rutgersson är vd på Prognosia, säger att Pensionsmyndighetens rapport är missvisande.

– Vi tar en fast avgift. För den kartlägger vi all din pension, vad du än har och vi försäkrar upp kapitalet. Vill du så kan du sedan som kund hos oss få det här förvaltat, säger han till Ekot.

Jag noterar att Prognosia nyligen blev dragna inför rätta av KO, för sina försäljningsmetoder.

I Pensionsmyndighetens pressmeddelande finns tabeller över förvaltningsbolagens avgifter.

Andra bloggar om: PPM-förvaltare, Premiepension, PPM, Avgifter, Förvaltningsavgifter, Pensionsmyndigheten