Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • Jag köper inte jätteräkor eller tigerräkor och scampi, som de också kallas. De innebär naturskövling och social dumpning på distans, som jag tidigare uttryckt det.

    Men jätteräkorna är populära och många försöker hålla sitt samvete rent genom att köpa ”miljömärkta” jätteräkor som säljs av bland andra Ica och Coop. Men miljömärkningen är inte mycket värd, påstår Naturskyddsföreningen som en del av sin pågående kampanj mot jätteräkorna.

    Nsf:s granskning av Naturlands ”ekologiska” räkodlingar i Ecuador visar att producenterna inte följer kriterierna och bryter mot landets lagstiftning skriver föreningen på sin webbplats. Granskningen uppmärksammas också av Ekot.

    Enligt Nsf, som har undersökt odlingar i Ecuador, vilket är ett av länderna som exporterar jätteräkor till Sverige, så betyder den ekologiska märkningen ingenting. Räkor manipuleras fysiskt för att ge fler ägg, vakter skjuter på människor som försöker fiska i närheten av odlingarna och mangroveskogen fortsätter att förstöras, skriver Ekot .

    – Det är oacceptabelt och certifieringen lurar svenska konsumenter. De betalar ett merpris i butik och får en verksamhet som förstör miljön och kränker fattiga människors rättigheter, säger Nsf:s ordförande Mikael Karlsson till Ekot.

    Själv säger jag igen; Skippa scampin!

    Uppdatering: Även Miljöaktuellt har en artikel om detta och refererar till Ekots inslag.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Förstoringsglas Tidigare i år berättade jag att Konsumentföreningen Stockholm tillsammans med Sveriges Konsumenter börjat testa läsbarheten för texter på förpackningar. Nu har den tidigare rapporten följts upp med en undersökning, gjord med hjälp av kunder i en livsmedelsbutik. Kunderna fick försöka läsa texten på tre förpackningar; Barillas Fusillo, Anthon Bergs marsipan och Sempers barnmatsburk.

    Resultatet visar att:

    • Sju av tio har svårt att läsa Barillas pastaförpackning. Storleken på bokstäverna är för liten och det är för mycket text på olika språk.
    • Åtta av tio har svårigheter att läsa på Anthon Bergs marsipan. Förpackningen har ett glänsande förpackningsmaterial i silver och texten är liten väldigt.
    • Knappt en av fem kan se vad som står på Sempers barnmatsburk och en del ansåg att bokstäverna var för tjocka samt ifrågasatte val av typsnitt.

    – Allt fler vill veta vad de stoppar i sig och oläsbara texter är ett lagbrott. Dessutom är det extra viktigt för allergiker och andra för vilka det kan vara direkt farligt att utsätta sig för risker, säger Louise Ungerth, chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, till SvD som har en artikel om undersökningen.

    Inom EU pågår ett arbete med krav för märkningen av förpackningar. Men i de regler som röstats igenom tillåts fortfarande text med minimal storlek. Men arbetet fortsätter, uppger Livsmedelsverkets jurist Gunilla Henrysdotter, som jag talat med.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • När GP köpte in sju äggförpackningar och vägde vart och ett av äggen visade sig att många vägde för lite, berättar tidningen. Av sammanlagt 72 ägg vägde 23 mindre än den lägsta vikt som angavs på förpackningen.

    Enligt lagen ska förpackningar med ägg märkas med en viktklass. Märkningsreglerna har fastställts av Livsmedelsverket. I en förpackning med 20 ägg får endast ett väga för lite.

    GP:s undersökning gjordes efter tips från en konsument som själv konstaterat viktavvikelserna. Äggen var inköpta i en Hemköp-butik , som ägs av Axfood. I en uppföljande artikel lovar Axfood att se över sina rutiner.

    Det borde vara självklart att följa de regler som finns. Men jag tror inte problemet bara finns hos Axfood.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Europaparlamentet har röstat igenom nya regler för hur livsmedel ska märkas. De innebär flera förbättringar för konsumenterna – bland annat ska texten i märkningen bli lättare att läsa och näringsdeklaration blir obligatorisk, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    I reglerna finns bland annat föreskrifter om storleken på text. Det ämnet fordrar en speciell granskning så det får jag återkomma till. Likaså är det ännu oklart hur deklarationen av näringsinnehåll ska gå till.

    Några andra exempel på nya regler är:

    • Ingredienser som kan orsaka allergi ska lyftas fram i ingrediensförteckningen med till exempel fetstil eller kursiv stil.
    • Det måste framgå i ingrediensförteckningen när nanomaterial ingår i livsmedlet.
    • Infrysningsdag ska anges på kött och fisk.
    • Vegetabiliska oljor och fetter ska anges i klartext.
    • På några års sikt ska ursprung av kött av svin, får, get och fjäderfä anges. Detsamma gäller om huvudingrediensen inte kommer från det land där själva livsmedlet framställs, som när utländska blåbär ingår i sylt som görs i Sverige.

    Jag lär få anledning att återkomma om detta, märkning är viktig för oss konsumenter.

    Några av nyheterna, främst ursprungsmärkningen, har uppmärksammats i media.

    Andra bloggar om: , ,

  • Spendrups återkallar 140 000 flaskor med vatten av sorten Loka Päron, 50 centiliter petflaska, över hela landet. Anledningen är att innehållsförteckningen inte visar att drycken innehåller smakförhöjaren selleri, som kan vara allergiframkallande.

    Spendrups har ett pressmeddelande om återkallandet och en TT-notis publiceras i de flesta tidningar.

    – Det här är en ny etikett vi har till sommaren och vi har inte fått med ordet selleri på den. Är konsumenten osäker kan de ringa vår konsumentkontakt, säger Caroline Ekman, informationsdirektör på Spendrups, till TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare kallat den så kallade GDA-märkningen för oseriös. GDA står för Guidance daily amount och är tänkt att visa hur stor andel av det rekommenderade dagliga intaget av olika näringsämnen som en portion av livsmedlet står för.

    Det är tillverkaren som står för GDA-märkningen och genom att trixa med portionsstorleken kan vilken skräpmat som helst framstå som rena hälsokosten.

    Vad som får mig att tänka på detta igen är en påse tortillachips av märket El Tequito. Påsen är på 300 gram, en ganska normalstor påse, som normalt sett delas av 2-4 personer. Men när jag granskar GDA-märkningen på påsen, se bild, så upptäcker jag att en ”portion” består av 25 gram. En påse består alltså av 12 portioner.

    Friterade chips är definitivt ingen hälsomat, trots att portionstricket kan få den att framstå som sådan. Det är inte första gången som tricket används, Sveriges konsumenter har tidigare anmält Coca-Cola, OLW och Quaker Oats till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring.

    Men industrin gillar GDA-märkningen och trycker på via sina lobbyister för att den ska bli obligatorisk i EU. Syftet är väl att undanröja risken för en mer seriös märkning. GDA kan knappast betraktas som seriös, bara som ett marknadsföringstrick.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Förstoringsglas Nu uppmärksammar SvD problemet med olösbara texter på olika förpackningar i livsmedelshandeln, något som jag tidigare tagit upp. Det är Konsumentföreningen Stockholm (KfS) och Sveriges Konsumenter som tillsammans granskat förpackningar hos de stora livsmedelskedjorna. Resultatet är beklämmande.

    – Det är alarmerande att det finns så många dåliga exempel. Vi har verkligen inte behövt leta länge, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig på Sveriges konsumenter, till SvD.

    Organisationerna utnämner även en producent som värsting. Det är Saltå kvarn, som främst har ekologiska produkter. Men andra kvalar in på värstinglistan, som Danone, Spendrups, Coca-Cola och Rydbergs.

    SvD har en separat lista över produkter som granskats.

    Det pågår arbete med ett EU-direktiv om märkningen, men det första förslaget var inte så lyckat. Det kunde tolkas så att minsta tillåtna stilstorlek var 4 punkter (punkter är ett typografiskt begrepp, fler punkter ger större stil). Som en jämförelse kan nämnas att typsnittet i telefonkatalogen har 6 punkters storlek.

    Uppdatering” De båda föreningarna står också för ett debattinlägg på SvD Brännpunkt. Sveriges konsumenter har även ett pressmeddelande på sin webbplats. Även Ekot har ett inslag om undersökningen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Många av de ämnen som används som hårfärgningsämnen kan ge kontaktallergi, därför har de sedan länge haft text som varnar för detta. Denna varning har många konsumenter inte uppmärksammat tillräckligt. Man har därför gemensamt inom EU beslutat att införa regler om tydligare varning på hårfärger. Det skriver Läkemedelsverket (!) i ett pressmeddelande.

    Den nya varningstexten ska finnas på alla produkter från och med november 2011.

    Andra bloggar om: , , ,

  • När Läkemedelsverket granskade 99 hudkrämer och liknande produkter på den svenska marknaden visade sig många brister, framför allt i märkningen. Det var endast 18 av de 99 produkterna som var helt anmärkningsfria, skriver verket i ett pressmeddelande.

    De kemiska analyserna av konserveringsmedel visade att 20 produkter innehöll ett eller flera konserveringsmedel som inte redovisats i ingrediensförteckningen.

    Vid kontroll av produkternas märkning uppmärksammades att 76 produkter hade en eller flera brister. Dessa fel kunde gälla företagsnamn och adress, mängd, hållbarhetstid, varningstext och försiktighetsåtgärder, tillverkningssatsens nummer, produktens användningsområde eller ingrediensförteckningen, skriver verket.

    När du köper hudkrämer är alltså risken stor att du inte vet vad du får.

    Andra bloggar om: , ,

  • Efter den tyska dioxinskandalen reades tyskt griskött, som sedan framför allt sedan använts i charkprodukter – även i Sverige. Det billiga tyska köttet ställde till stora problem för de svenska grisuppfödarna. Det är nog mot den bakgrunden den här nyheten ska ses.

    Under en hearing med LRF och Svensk Kött utfäste ICA, KF, Axfood och Bergendahls målet att presentera en svenskmärkning för charkuterivaror under 2011, skriver ATL och LRF har skickat ut ett pressmeddelande.

    Märkningen ska garantera att köttet i produkterna har svenskt ursprung.

    Frågan är om märkningen också garanterar att grisarna inte transporteras långa vägar. Allt fler slakterier läggs ner i Sverige, av bondekooperationen.

    Andra bloggar om: , , , ,