Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • jordgubbsplanta Inför midsommar är intresset för jordgubbar stort. Många anser att det ska vara jordgubbar till midsommar och att de svenska smakar bäst. De svenska jordgubbarna har ett dagspris på 50 kronor här på torget medan de importerade belgiska kostar 30 kronor.

    Då kan det vara frestande att sälja importerade gubbar under svensk flagga. Jag har tidigare berättat att jordbruksverket ska kolla ursprunget för misstänkta partier och nu har DN en artikel om kollen. Det är grundvattnet som påverkar gubbarnas innehåll.

    -Man jämför den kemiska sammansättningen med en referenskarta och prickar in precis i vilken region jordgubben odlats. Vi får prover från många länder. Fusk med jordgubbar är ett alleuropeiskt problem, säger Jörg Lickfett till DN. Han arbetar på Agroisolab i Julich i västra Tyskland som utför analyserna åt Jordbruksverket.

    Det är jordgubbsodlare som står för flera anmälningar.

    -Man ser ju hur folk står och säljer massor av kartonger märkta med ”svenska jordgubbar”, men när man smakar fattar man direkt att gubbarna är importerade, säger en annan odlare, som anmält flera fall till Jordbruksverket.

    Nu väntar Jordbruksverket på provsvaren, som väntas i nästa vecka. Vi får väl se hur utbrett fusket är i år, men förra året hade det minskat.

    Andra bloggar om: ,

  • nyckelhålsmärke Nyckelhålet är antagligen vår mest kända livsmedelsmärkning, som ägs av Livsmedelsverket. Den har också exporterats till två nordiska länder.

    Föreskriften som innebar att även Norge och Danmark införde nyckelhålsmärkning kom för ett år sedan, den 17 juni 2009. Sedan dess har antalet nyckelhålsmärkta produkter stigit kraftigt. I Sverige finns i dag omkring 2 500 nyckelhålsprodukter på marknaden, i Norge 500-600 och i Danmark minst 500, berättar Livsmedelsverket.

    Nyckelhålet är välkänt i alla tre länderna. I Danmark känner nu 83 procent av dem som handlar mat till symbolen. I Norge är motsvarande siffra 89 procent och i Sverige, som har använt nyckelhålet Nyckelhålet i 20 år, 98 procent.

    Var fjärde svensk som handlar mat anser att nyckelhålet gör det enklare att välja hälsosam mat i butiken och en tredjedel tycker att det finns för få nyckelhålsmärkta produkter, enligt verket.

    Själv funderar jag ibland. När nyckelhålet dyker upp på grönsaker känns det onödigt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Svenska livsmedel kan numera bli klimatmärkta, men det blir inget tillskott i märkningsfloran.

    Regeringen tog 2007 initiativ till att få fram en klimatmärkning för att på det viset sätta press på livsmedelsindustrin att ta klimathänsyn. Till de inledande diskussionerna bjöds bland annat organisationen Krav och LRF:s dotterföretag Svenskt Sigill in. Och det är dessa två som nu är först med att införa klimatreglerna, berättar Ekot.

    För att till exempel tomater ska bli klimatcertifierade så måste växthusen vara väl isolerade och värmas upp med förnybart bränsle.

    På de varor av Svensk Sigilll som lever upp till klimatkraven kommer det att vara en liten extra klimatinformation men på de KRAV-märkta varorna kommer det inte bli något särskilt märke, utan klimatkriterierna kommer att ingå i KRAV:s generella standard, sammanfattar Ekot.

    Mer information finns på klimatmärkningens webbplats.

    Även miljöaktuellt har en artikel om märkningen och Jordbruksverket har gett ut ett pressmeddelande.

    Andra bloggar om: , ,

  • Från och med 1 juli 2010 gäller nya märkningsbestämmelser för kalvkött även när det är oförpackat, berättar Livsmedelsverket.

    Kött från kalvar som är högst åtta månader gamla ska märkas med varubeteckningen ”ljust kalvkött” och kött från åtta till tolv månader gamla kalvar med varubeteckningen ”kalvkött”. Även djurens slaktålder, 0-8 månader respektive 8-12 månader, ska framgå av varubeteckningen. Beteckningen ”kalv” får inte användas för kött från djur som är äldre än 12 månader.

    Vid försäljning av oförpackat kött till konsument ska varubeteckning och slaktålder framgå av en skylt eller liknande vid köttet, skriver verket.

    Andra bloggar om: ,

  • jordgubbar Under de närmsta veckorna görs inspektioner av jordgubbar som säljs på den svenska marknaden. Svenska konsumenter ska kunna köpa jordgubbar och känna sig trygga i att de får korrekt information om var bären kommer ifrån. Vid oklarheter har Jordbruksverkets inspektörer möjlighet att skicka prover för isotop-analys där man analyserar jordgubbens ursprung, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

    Enligt många smakar svenska jordgubbar bäst, och de svenska bären säljs till högre pris. Det inbjuder till falsk flagg på bären, och det är främst det som jordgubbskontrollen ska komma åt. Det förekommer fusk med ursprungsmärkningen, men fusket har åtminstone minskat med kontrollen.

    Själv tycker jag inte att ursprunget är det viktigaste, utan smaken. Jag har smakat både danska och tyska jordgubbar som smakat utmärkt. I stället borde alla säljare bjuda på ett smakprov, som när jag besökte torghandlaren häromdagen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Klädstorlekar Äntlige, tänker jag först när jag läser artikeln i GP. Klädstorlekar är en djungel och kan möjligtvis tjäna som ett riktmärke, man måste alltid prova ändå. Det gör till exempel att det är knepigt att köpa kläder på distans, till exempel via nätet.

    Det är den Europeiska standardiseringskommittén, CEN, som ska ta fram den nya standarden. Deltagande länder ska enas om systemet innan det kommer att slå igenom i konfektionsindustrin, berättar GP.

    Sedan kan klädtillverkare i europeiska länder märka kläder på samma sätt, men välja olika koder för att bäst anpassa sig till olika kroppsform.

    Vojne, vojne, tänker jag när jag tänker igenom problemen med detta. Men kodsystemet ska avhandlas vid ett möte i sommar.

    Det vore underbart om denna goda tanke kunde bli verklighet. Vi får väl se hur det går.

    Andra bloggar om: , , ,

  • McDonalds Det liknar avslöjandet av Ica Maxis ommärkning av köttfärs på flera sätt. Både tilltaget, att sätta ny tidpunkt på gamla varor, och avslöjandet, att medias granskare sätter egna märken på varorna för att avslöja fusket. Dessutom är det Svt som står för avslöjandet i båda fallen.

    Den här gången är det McDonalds-restauranger som säljer gammal mat som ny. En av kedjans affärsidéer är att maten alltid ska vara fräsch. De har regler för hur lång tid det får gå mellan att maten lagas och att den säljs. Annars ska den kastas.

    Men det finns restauranger som bryter mot reglerna, avslöjar Svt:s Dokument inifrån i ett kommande reportage. Uppgifterna släpps via Rapport och refereras av TT i en artikel som publiceras i många tidningar.

    Programmet har intervjuat flera anställda som vittnar om fusket.

    -De sa ”kasta inte” och att jag skulle ändra tidskoden. Jag visste att det inte är okej, det är inte ärligt, säger ”Rosa” som fortfarande arbetar på McDonalds och inte vill gå ut med sitt riktiga namn, till Svt.

    McDonalds drivs i franchisingform. Det innebär att ägarna till en restaurang hyr varumärke och koncept från McDonalds, men i praktiken är egna företagare. De ser naturligtvis främst till den egna plånboken.

    McDonalds centrala ledning visar naturligtvis upp en passande upprördhet, avslöjandet skadar varumärket. Men inte ens de kan vara speciellt förvånade. Incitamentet till fusk finns inbyggt i franchising-upplägget och uppenbarligen har de inte haft egna kontrollmekanismer.

    Jag är övertygad om att McDonalds kommer att hyra in dyra konsulter för krishantering, och starta egen kontroll. Vi kommer att få höra mer om detta.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I dag existerar en uppsjö av symboler på olika varor. De ska signalera ekologi, nyttighet och en mängd annat. En del symboler är ganska bekanta, som Krav och nyckelhålet, andra är obekanta för de flesta. En del symboler kan till och med vara missledande, som GDA-märkningen.

    Mitt mål med detta inlägg är inte att förklara betydelsen för olika symboler, då kan du läsa en artikel i GP, utan att diskutera symbolfloden.

    Vilket syfte fyller alla symboler? Hur mycket information ger de oss konsumenter?

    För att veta vad en viss symbol verkligen står för måste man vara ganska insatt. Annars reduceras symbolen till att signaler något bra, och det kan i många fall vara syftet. Symbolerna är ju en del av marknadsföringen.

    Det finns naturligtvis ingen som reglerar alla symboler som sätts på de varor som vi stöter på. Den enda reglering som sker är från de olika organisationer som äger de varumärken som symbolen står för, till exempel Krav. Då måste varan uppfylla vissa krav för att symbolen ska få användas. Andra verkar användas helt godtyckligt.

    Med andra ort – strunta i alla symboler som du inte känner till!

    Andra bloggar om: ,

  • I en undersökning beställd av Livsmedelsverket framhåller de intervjuade främst att oriktig märkning och annan information som till exempel bilder upplevs som vilseledande. Det berättar verket i ett pressmeddelande. GP har en artikel om undersökningen.

    Två av fem konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de handlar mat. Av dem uppgav en fjärdedel att det hängde ihop med ursprung och närproducerat, var femte sade att det berodde på oriktig eller ofullständig märkning. Var sjunde kände sig vilseledd i samband med prisangivelser.

    På frågan om hur ofta man tycker att en matvara har ett felaktigt eller vilseledande namn – som en champinjonsoppa med 1,5 procent champinjoner – svarade två tredjedelar att det händer ofta eller ibland. Och ännu fler, 76 procent, vill veta hur varan är tillverkad, skriver GP.

    Att märkningen är ett problem är inget nytt. Det gäller till exempel läsbarheten hos innhållsdeklarationen, inte minst för mig som ser halvtaskigt. Dessutom är prisinformationen ofta dålig, det är ofta jag frågar personalen eller tar en tur till prisfrågeterminalen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • eu_eko_logga Jag har tidigare berättat om att den nya logotypen för ekologisk mat är framröstad i en nätomröstning. Nu är den också officiellt beslutad, och blir obligatorisk från den 1 juli i år, berättar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Normalt hade det inte förtjänat ett eget inlägg här på bloggen, men beslutet har ett tillägg, som är värt att uppmärksamma.

    I samma synfält som logotypen ska kodnumret anges för det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som utför kontrollen av det tillverkande företaget, det vill säga det sista ledet i tillverkningen.

    Kodnumret har formen AB-CDE-XXX som står för:
    De två första bokstäverna står för medlemslandet.
    De följande tre är en bokstavskombination som betecknar ekologisk produktion.
    Sist kommer numret för respektive kontrollorgan.
    För svensk del kommer koden att vara SE-EKO-XX (tidigare SE EKOL XX).

    Ursprunget på de ingående jordbruksprodukterna ska också anges i form av EU, icke-EU eller EU/icke-EU, enligt pressmeddelandet.

    Jag undrar fortfarande vad i loggan som kan förknippas med ekologiskt, förutom den gröna färgen.

    Andra bloggar om: , , , ,