Jag älskar fisk, i nästan alla former. Därför är det med sorg jag läser om en studie som visar att utfiskningen i de europeiska vattnen är värre än väntat.
Analysen visar att det nu krävs 17 gånger så hård ansträngning för att fånga samma mängd fisk som 1889. Orsaken är solklar: Fiskbestånden är bara en bråkdel så stora som de var då, berättar DN.
Här i Sverige har ju till exempel den goda vitlingen nyligen hamnat på ArtDatabankens rödlsta.
Den främsta orsaken är det oerhörda rovfiske som bedrivs runt om i den utvecklade världen. Fisk används inte bara som mänsklig föda, utan också som foder till djur. Till exempel, paradoxalt nog, i fiskodlingar. Fisk från Sydamerika blir till foder i europeiska och asiatiska fiskodlingar.
Rovfisket har också under lång tid sanktionerats av EU. När de europeiska fiskevattnen inte räcker till sponsrar EU rovfiske längs kusterna i Afrika. Något som leder till problem för de lokala kustnära fiskarna. Vi tar upp den fisk som skulle blivit mat åt lokalbefolkningen.
Politikerna i Sverige, och EU, måste inse vart den nuvarande fiskeripolitiken leder. Det gäller inte minst vår egen fiskeriminister Eskil Erlandsson, som inte gör några större ansträngningar för att minska utfiskningen. God fisk får inte bara bli ett minne, varken här eller i resten av världen.
Andra bloggar om: Fiske, Rovfiske, Fiskeripolitik, EU, Eskil Erlandsson
Lämna ett svar