Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • Bilbesiktningen avreglerades år 2010. Som vanligt motiverades åtgärden med att det skulle bli större tillgänglighet och att konkurrensen skulle sänka priserna.

    Men som vanligt blev det inte så. Nya aktörer har dykt upp på större orter men i övrigt är situationen i stort sett oförändrad. Och priserna har ökat, under förra året var ökningen 13 procent, skriver DN som läst en ny rapport från Transportstyrelsen. Artikeln refereras också i en TT-notis.

    Dyrast är det i storstäderna, medan Svensk bilprovning på glesbygden fungerar som prispressare, säger en utredare till DN.

    Politiker, speciellt i alliansregeringen, verkar aldrig lära sig. Det blir inte bättre och billigare genom avregleringar. Exempelvis blev ”omregleringen” av apoteksmarknaden ett praktfiasko. Vi kan visserligen köpa receptfria läkemedel i matbutiken och bensinmackar och i storstäderna finns numera apotek i varje gathörn. Men i stället har det ofta blivit svårt att få tag på det läkemedel som läkare skrivit ut, patienter får jaga runt. Inte heller fungerar elmarknad och järnvägar som de borde.

    Avregleringar är inte lösningen på alla problem, de verkar mest vara grundade på ideologi. Följderna verka politiker inte bry sig om.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Efter det att EU-domstolen slagit fast att direktivet om datalagring bryter mot EU-medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter har debatten om datalagring tagit fart igen.

    Själv hälsade jag domstolens utslag med glädje. Jag har alltid sett datalagring som ett kliv mot storebrors-samhället. Lagen ger möjligheter som förr eller senare kommer att missbrukas.

    Men som sagt, debatten har tagit fart. I en debattartikel försvarar Johan Dencker, analytiker vid Ekobrottsmyndigheten, datalagringen. Debatten måste nyanseras och samhället har ett ansvar att bekämpa grov brottslighet, och i dag används nätet även i de sammanhangen, skriver han bland annat.

    Visst, tänker jag. Men brottsbekämpning kan ske på olika sätt, mer eller mindre integritetskränkande. Resonerar man som Dencker vore väl det optimala att en polis ständigt följde med och övervakade alla som finns i Sverige

    Dencker fick omedelbart svar från tre företrädare för Piratpartiet. Datalagringsdirektivet är inte alls så effektivt för brottsbekämpning, skriver de och hänvisar till EU-kommissionens egen granskning av datalagringsdirektivet. Rätten till privatliv väger tyngre, tycker de.

    På den sita punkten får de medhåll av Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare Sveriges advokatsamfund. I en debattartikel fördjupar hon resonemanget. ”Personlig integritet utgör en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Detta förutsätter att människor inte heller upplever sig övervakade”, skriver hon.

    ”Den senaste tidens lagstiftning har inneburit en utvidgning av polisens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i flera hänseenden. Det handlar om ett paradigmskifte i den meningen att hemliga tvångsmedel används utan föregående misstanke om konkret brott. I underrättelseverksamheten krävs vidare inte något tillstånd av domstol för att inhämta uppgifterna. Det är myndigheten själv som avgör om förutsättningarna är uppfyllda”, fortsätter hon.

    Konsekvenserna av EU-domstolens utslag är svåra att förutse, men domen innebär att ändamålet inte får helga medlen, konstaterar Ramberg. Hon hoppas att den svenska regeringen inser det.

    Det hoppas jag också. Att vi ska acceptera ohejdad övervakning med ”rent mjöl i påsen-argumentet” verkar vara lagstiftarens inställning. Integriteten måste väga tungt och övervakningens resultat verkar vara tveksamma. Dessutom är den otroligt dyr.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Som jag tidigare berättat blev återbäringen för dyr för ett hårt pressat Coop och kommer att slopas. Men vad som kommer i stället var då oklart.

    Men nu kommer besked, Coop har skickat ut ett pressmeddelande. Det nya medlemsprogrammet, som införs den 1 juli, är ett poängsystem med bland annat personliga erbjudanden som baseras på inköpsvanor. Poängen ska kunna lösas in mot varor och tjänster. Fokus läggs samtidigt mer på ekologi, livsstil, hälsa och miljö. Coops besked har gett upphov till artiklar i DN och SvD samt en notis från TT.

    Men tanken på återbäring finns kvar, men får vila tills Coop kommit på fötter igen, enligt Coop Sveriges ordförande Anders Sundström.

    Coop beräknar spara någonstans mellan 300 och 500 miljoner kronor årligen på omläggningen, enligt DN.

    Omläggningen kanske är nödvändig för Coop, företaget blöder pengar. Å andra sidan är återbäringen det som skiljer Coop från andra kedjor, poängsystem har ju alla. Jag undrar om inte Coop hellre borde sett över sin prissättning. Jag, som har järnkoll på priser, upplever Coops priser som höga. Därför handlar jag sällan på Coop.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • VäggmålarePriserna för färg kan variera otroligt mycket. När Testfakta lät testa sju olika vanliga vita väggfärger varierade priserna mellan 379 och 1285 kronor för 10 liter.

    Men den billigaste färgen var minst lika bra som de dyraste – åtminstone inte när det gäller färgernas täckningsförmåga, tålighet mot repor samt hur lätta de är att torka av.

    – Tittar man bara på dessa aspekter finns det ingen större anledning att köpa något av de dyrare fabrikaten, säger Dan Alverfors, testledare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som utfört testet, till Testfakta.

    Den skillnad som kunde noteras var att några av de billigaste färgerna hade sämre täckningsförmåga. Testvinnare blev en av de dyrare, från Nordsö, men den billigaste, från Rusta, kom tätt efter.

    Som vanligt sammanfattar Testfakta resultaten i en tabell.

    Andra bloggar om: , ,

  • De senaste tjugo åren har andelen utländsk mat i butikerna ökat med över 70 procent, berättar SR som hänvisar till en rapport från LRF.

    Inte så konstigt att matimporten ökat starkt, tänker jag. Det var nämligen för snart 20 år sedan, 1995, som vårt land blev medlem i EU. En av EU:s så kallade grundpelare, den fria rörligheten för varor, har naturligtvis gjort att vi importerar mer mat från andra EU-länder.

    Men det är inte hela sanningen. Våra matvanor har också förändrats, vi köper också fler mer exotiska matvaror, från länder utanför unionen.

    Den ökade importen innebär naturligtvis att de svenska bönderna får en allt mindre andel av den stora matkakan. Det är naturligtvis ett bekymmer för LRF som söker vägar att ta en större andel.

    – Jag tror att vi kan ta tillbaka andelar på den svenska marknaden genom höja medvetenheten bland konsumenterna om vad det innebär att köpa svenskt, säger Lovisa Forssell, analysansvarig på LRF, till SR.

    Vad det nu innebär. Vi har hittills mest hört talas om bättre djurhållning och närproducerat. Samtidigt läggs allt fler större slakterier ned, vilket innebär längre transporter. Samma sak med mejerier. Bondeägda Arla centraliserar allt mer. Vill bönderna tala om närproducerat måste de se till att det handlar om hela kedjan, från gård till butik.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Betaltjänstbolaget Klarna har den senaste tiden fått mycket kritik och många anmälningar mot bolaget har kommit in till Konsumentverket och Finansinspektionen. SvD har i en serie artiklar avslöjat att bolaget tjänar pengar på korta betalningstider, höga dröjsmålsräntor, tveksam marknadsföring av delbetalningsalternativ och att påminnelser och inkassokrav når kunderna innan de fått ursprungsfakturan.

    Fulspel, kallar DN Klarnas metoder i en ledarartikel.

    I en av artiklarna skriver SvD, som sett en film från en investerarkonferens, att en av Klarnas medgrundare där sagt att den ”bästa kunden är den som inte betalar direkt”. Och bolagets taktik verkar vara att se till att så många kunder som möjligt tillhör den kategorin.

    Strategin bekräftas av tidigare medarbetare, skriver SvD.

    – Jag kan bekräfta att Klarnas policy med påminnelseavgifter, räntor och inkassoförfarande är en väl medveten strategi. De avslöjade för mig att en tredjedel av Klarnas intäkter kommer från olika avgifter och dröjsmålsräntor, skriver en tidigare medarbetare till SvD.

    Klarna har ett eget inkassobolag, Segoria, som enligt obekräftade uppgifter står för cirka 30 procent av Klarnas intäkter. SvD uppger att det finns en tät koppling mellan finansavdelningen och inkassodelen.

    Det är kanske här ett av problemen ligger. Betaltjänstdelen kan genom sitt agerande ge inkassodelen kunder, och intäkter. Om det vore förbjudet med denna typ av koppling, betaltjänstföretag inte fick äga inkassobolag, kanske denna typ av problem minska eller försvinna. Kanske något för lagstiftaren att fundera på.

    Jag behöver väl knappast tillägga att företagets representanter tillbakavisar kritik, välkomnar dialog med granskarna och väljer att inte svara på hur stor del av företagets intäkter som kommer från inkassodelen. Se SvD:s artiklar.

    Deras företagskunder funderar säkert över alternativa lösningar, Cdon testar för närvarande en egen betallösning. Klarnas varumärke har fått sig en rejäl törn. Som jag skrivit flera gånger; Det tar tid att bygga upp ett varumärke – men det kan förstöras oerhört snabbt.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Turkiet är ett populärt resmål för oss svenskar. Men nya inreseregler gör att du bör kolla ditt pass innan du reser. Numera måste du ha ett pass som är giltigt minst sex månader efter hemresan, varnar Konsumentverket. TT har en notis om förändringen, SvD en egen artikel.

    Turkiett införde strängare passregler från och med 11 april 2014 och generalkonsulatet i Istanbul rapporterar att flera svenska medborgare har nekats inresa i landet, skriver KoV i sitt pressmeddelande.

    Det gäller alltså att kolla passet i tid och tänka på att det kan ta tid att få ett nytt pass. Mer information om pass finns på Polisens webbplats.

    Andra bloggar om: , ,

  • bakarEtt bröd som bakas i ett storbageri och sedan säljs i butik får inte kallas hembakat. Det är vilseledande, anser Reklamombudsmannens opinionsnämnd i ett utslag. Utslaget har gett upphov till en TT-artikel.

    Avgörandet gäller brödet under namnet ”Dr Sterns Hembakat Lant” som säljs under varumärket Lockarps. Men producenten håller inte med.

    -En limpa i bröddisken som har varumärket Lockarps på påsen, det tror väl ingen människa att den skulle vara hembakad i ordets egentliga mening, säger producenten Håkan Sigvant på Sigvants Bageri till Sydsvenskan.

    I mitt tycke är det här ett gränsfall, men brödet är inte hembakat. Jag drar omedelbart en parallell till ordet butiksbakat, som ofta möter oss. I det fallet är brödet bara gräddat i butiken, det handlar om så kallad bake-off. Butiken köper bröd som är färdigt i fryst form. Det är bara själva gräddningen som sker i butiken. Ska det få kallas butiksbakat? I stället vore butiksgräddat en sannare beteckniing.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • salladsmixNär Testfakta lät testa tio olika salladsmixar i påse fann man bakterier som normalt inte ska finnas där i sju av påsarna. Det var Bacillus cereus och stafylokocker, som kommer från människor. Resultaten har gett upphov till artiklar hos Testfakta samt i DN och GP.

    -Detta är inget man förväntar sig ska finnas i färdiga salladsmixar. Stafylokocker kommer från människor, antingen från huden eller av att någon hostat eller nyst på salladen innan den packats. Det här tyder på bristande hygien under själva packningen, säger Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, som utfört analysen åt Testfakta.

    Dessa bakterier växer normalt inte på sallad. Men om salladen blandas med animaliska produkter, som kyckling eller fisk, kan bakterietillväxten ta fart. Får den färdigblandade salladen stå ett tag kan bakterietillväxten ta fart och vi riskerar matförgiftning.

    Det visar sig att alla påsar innehållande stafylokocker kommer från ett och samma packeri i Teckomatorp strax utanför Landskrona.

    – Vi gör egna stickkontroller och vi har aldrig hittat stafylokocker tidigare. Vi är oerhört noggranna vad gäller hygienen på anläggningen och för de anställda, säger Ida Persson, kvalitetschef på anläggningen. Hon lovar fortsatt kontroll.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • ”Vår affärsidé́: Sveriges billigaste matkasse” och ”På Willys far du mer for pengarna oavsett vad du handlar”, är inga påståenden som godkänns i ett utslag från Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON), enligt DN som citeras av TT.

    Efter en anmälan från en privatperson har RON prövat affärskedjans reklampåståenden. Nämnden anser att reklamen är vilseledande och hänvisar till Internationella handelskammarens regler för reklam där det framgår att reklamen ska ”bedömas utifrån det intryck den ger konsumenterna vid en flyktig kontakt”. Willys försvarar sig med att man inte påstår sig ha Sveriges billigaste mat utan att man strävar efter att ha det.

    Knappast något bra argument från Willys sida.

    Andra bloggar om: , , , ,