Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg
  • McDonaldsMcDonalds säger i sin marknadsföring att de samarbetar med 1000 svenska bönder. I samma andetag (läs intill) säger de att deras hamburgare innehåller 100 procent rent nötkött.

    Det resulterade i att reklamen blev anmäld till reklambranschens egen reklamombudsman (RO). Anmälaren tyckte att detta tillsammans kunde upplevas som om hamburgarna innehöll 100 procent svenskt nötkött, trots att den verkliga andelen var under 50 procent.

    RO höll med och fällde reklamen. McDonalds lovar nu att se över sin reklam, läser jag i SvD som uppmärksammat fällningen.

    Det här är ett typiskt exempel på att man, utan att direkt ljuga, ger intryck av att verkligheten ser annorlunda ut än den i själva verket är. Speciellt gäller det politiska budskap, där det är lätt att glömma en del av sanningen. ”Invandringen kostar….”

    Andra bloggar om: , ,

  • Det är inte bara mobiloperatörerna som insett att man kan få mycket intäkter genom att ta bra betalt för den datatrafik som de ”smarta” mobilerna är upphov till eller när vi använder datorn utanför vårt vanliga WiFi-nätverk.

    Exempelvis fick en flygpassagerare som reste med flygbolaget Singapore airlines mellan London och Singapore en räkning på 1 171 dollar, cirka 8 600 kronor, efter att ha utnyttjat WiFi ombord. Det berättar SvD som i sin tur citerar flygsajten Travelmole. Hur mycket han laddat ner framgår inte av artikeln, han hävdar att han sov under större delen av resan och att nätverket ombord var oerhört långsamt.

    En annan artikel, från DN som citerar brittiska Telegraph, berättar om en gäst på hotellet Majestic Barrière i franska Cannes som fick en obehaglig överraskning när hon skulle checka ut. För ett dygn med lösenord för snabbt bredband ville hotellet ha 300 euro (cirka 2.800 kronor).

    Gästen hävdar att hon inte fått information om priserna, hotellet hävdar annat. Men efter att ha klagat hos ledningen slutade det med att hon slapp betala.

    Enligt DN, och Telegraph, erbjuder 90 procent av hotellen i Europa gratis WiFi, men andra tar betalt. Brittiska hotell är några av de värsta syndarna.

    Men det gäller tydligen att se upp när man är ute och reser, och gärna fråga om kostnad en gång för mycket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag har tidigare, flera gånger, skrivit om problemen med så kallad delbetalning, som oftast annonseras som ränte- eller avgiftsfri.

    För närvarande pågår en process i Marknadsdomstolen (MD), där KO har stämt Elgiganten. Det gäller företagets marknadsföring av långa krediter där KO hävdar att företaget brutit mot god marknadsföringssed. Huvudförhandling har hållits och dom väntas i slutet av 2014. KO har även stämt Elgiganten och Media Markt i ett liknande mål. Lik förbaskat kör Elgiganten en stor julkampanj där man trummar på ”upp till 60 månader räntefritt – helt utan avgifter”.

    Men löftet gäller bara om man kan uppfylla betalningsplanen till punkt och pricka, annars kan det bli dyrt. Är du sen med en betalning övergår den räntefria krediten till ett lån med en ränta på 14 procent. ”Men detta villkor, att en sen betalning gör att ränteerbjudandet ändras helt, nämns överhuvudtaget inte på Elgigantens hemsida”, skriver SvD i en artikel om saken.

    Räntefritt är alltså inte räntefritt i alla lägen. Frågan är vad det egentligen borde kallas. Att du hamnar i en skuldfälla, kanske.

    Andra bloggar om: , , ,

  • julklappGenomsnittssvensken förväntas i år lägga 5010 kronor på julfirandet i form av julmat och -klappar. Åtminstone om man får tro handelns forskningsinstitut HUI Research. En ny rapport från dem refereras av DN.

    Totalsumman har minskat något, jämfört med föregående år. Dessutom väntas vi lägga mindre pengar på julklappar (3014 kr) jämfört med år 2013, men mer på julmaten (1996 kr).

    Jag har inte lyckats hitta den rapport som avses. Därför går det inte att avgöra hur summorna beräknats. Men jag tror också att vi kommer att köpa mindre dyra klappar, och att trenden kommer att bestå de närmaste åren. Vår konsumtion har nog förändrats, många tecken tyder på det. Många och dyra är inte längre ledorden.

    Andra bloggar om: , , ,

  • För- och nackdelar med ekologisk odling brukar debatteras med olika mellanrum. Den här gången startade debatten med en debattartikel på SvD Brännpunkt, av fyra forskare knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet. Artikeln verkar också ha som syfte att uppmärksamma en nyutgiven bok från författarna.

    Artikeln, som kunde uppfattas som en bredsida mot ekologisk odling, blev naturligtvis uppmärksammad. DN hade en egen artikel med intervju och TT refererade artikeln i flera tidningar. Ekot hade ett inslag om artikeln och radion följde upp med inslag ibland annat i P1-morgon.

    Men debattartikeln innehöll egentligen inget nytt. Att ekologiskt odlat inte är nyttigare eller smakar bättre är sedan länge klarlagt. Några få undantag finns när det gäller smak, både till för- och nackdel för ekologisk odling. Utsläppen i de olika odlingssystemen har också diskuterats tidigare. Möjligtvis kan man notera att författarna spetsat till det en del genom att påstå att ” Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt” samt att ” De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning”.

    Debatten lär fortsätta. Jag kan dock, precis som tidigare, konstatera att det kanske finns många skäl att välja eko-mat, men att många av förespråkarnas argument inte gäller.

    Uppdatering: Som väntat fick forskarna mothugg. Några kollegor från SLU hävdar att skördarna kan bli lika stor med eko-odling. I en annan replik skriver Charlotte André, ordförande för Organic Sweden, och Lars Nellmer, vd för Krav, att ”De största miljö- och hälsovinsterna som tusentals ekobönder i Sverige och världen över bidrar med är renare vatten och bördigare jordar”. ”Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, replikerar Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är gratis, och enkelt, att ansluta sin telefon till spärrtjänsten mot telefonförsäljning, NIX-registret. Men nu har Konsumentverket fått in mer än 200 anmälningar från konsumenter som känner sig lurade av ett företag som heter Stoppa Telefonförsäljning Limited, registrerat på Malta. Många av anmälarna är äldre. Det berättar SvD i en artikel.

    Företaget tar mycket bra betalt för att utföra den enkla åtgärden att anmäla en ”kunds” telefonnummer till NIX-registret. Men anmälarna verkar inte ha uppfattat att de har blivit uppringda av ett företag som erbjuder en tjänst som de tar betalt för. Vissa säger att de avböjt tjänsten.

    Anmälarna har fått fakturor på 299, 399 eller 499 kronor. Fakturorna har sålts vidare till ett betaltjänstföretag som varit snabba på att låta dem gå till indrivning om de inte betalats i tid, berättar tidningen.

    Enligt SvD har KoV skickat en begäran om åtgärder till sin motsvarighet på Malta.

    Om man hamnar i en sådan här situation är det viktigt att man hör av sig till företaget och bestrider fakturan, i detta fall även till betaltjänstföretaget.

    Men historien visar hur viktigt det är att ändra lagstiftningen, i enlighet med förslaget från Sveriges konsumenter. Vid telefonförsäljning ska det vara obligatoriskt med en skriftlig bekräftelse innan ett avtal är giltigt. Då kan mycket skojeri undvikas.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Bankerna har länge presenterat missvisande listpriser för sina bolånekunder. Nu kräver FI att de ska redovisa ett snitt av de räntor som kunderna faktiskt betalar. Det skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande. Förslaget är ett viktigt steg för att stärka bankkundernas ställning på bolånemarknaden, skriver FI.

    Och visst, bolåneräntor är en förhandlingssak, då är det viktigt att veta vilket förhandlingsutrymme man har.” Det är i praktiken en revolution för miljoner bolånetagare som ofta har famlat i blindo inför ränteförhandlingar med sin bank”, skriver SvD i en artikel om förändringen. Övriga tidningar lutar sig mot en TT-artikel.

    Bankerna har hittills gått ut med så kallade listräntor. Att de inte stämt med verkligheten har man kunnat konstatera i SvD:s räntekarta, där tusentals låntagare bidragit genom att uppge sin ränta.

    Alla försök att få bankerna att förbättra sin information hade hittills misslyckats. Hittills är det bara Skandia som frivilligt väljer att redovisa genomsnittlig boränta varje månad.

    – Finansinspektionen tycker inte att det är rimligt att bankerna inte kan ge en bättre information innan kunden ska sätta sig ner och förhandla, säger Malin Omberg, områdeschef för FI:s konsumentskydd, till SvD.

    Men nu är det gjort, vilket är bra för bolånekunderna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • BaguetterJag börjar tröttna på allt butiksbakat. Inte att det finns nygräddat bröd i nästan varje matbutik, utan på begreppet butiksbakat. Det är nämligen nästan aldrig sant.

    Det är väldigt få butiker som har ett get bageri. Jag känner till några få sådana. I stället brukar butiksbakat betyda att brödet har gräddats, eller till och med slutgräddats, i butiken.

    I de allra flesta fall står ”butiksbakat” för så kallad bake-off. Brödet levereras i fryst form till butiken, som sedan gräddar det. Det ger butiken flera fördelar, framför allt tar de ut ett högre pris.

    Butiken bakar alltså inte brödet. I mina ögon handlar det om vilseledande marknadsföring.

    Samma inställning verkar Livsmedelsverket ha. Som jag tidigare berättat har de kritiserat kedjan 7-eleven för dess marknadsföring av bröd. Enligt verket är det olagligt att kalla bake off-bröd för ”nybakat” eftersom sådant bröd ska vara bakat från grunden samma dag som det säljs. Det skrev jag om våren 2011, men det verkar inte ha hänt något.

    Det kanske vore dags för en anmälan till Konsumentverket som brukar hantera frågor om vilseledande marknadsföring.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • SJ har de senaste åren haft en vansinnig prispolitik. Det har ofta varit billigare att ta bilen och det har varit omöjligt att förutse vad man får betala för en biljett. Jag har skrivit om det flera gånger.

    Nu aviserar SJ att de ska sänka priserna på vissa biljetter. Det berättar DN, Ekot och en artikel från TT. Exempelvis ska lägsta priset för en biljett i första klass sänkas med 100 kronor och 15 procent lägre priser på återbetalningsbara biljetter i första och andra klass. Det är besparingar som gjort prissänkningarna möjliga, påstår SJ.

    Men som jag ser det är det de ständiga förseningarna och inte minst det krångliga och oförutsägbara prissystemet som ställer till det. Förseningarna beror till stor del på att våra politiker gett sjutton i att satsa på underhåll av infrastruktur utan i stället tror att avregleringar löser alla problem. Men prissättningen är upp till SJ.

    Men det finns en antydan om att SJ kommer att se över prissystemet.

    – Vi kommer att se över hela vår prisstruktur. Detta är ett sätt för oss att öka vår konkurrenskraft och attrahera ännu fler resande, säger SJ:s vd Crister Fritzson till TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • BensinpumparNär jag för första gången körde bil i USA blev jag överraskad när jag skulle tanka. Jag gjorde som jag var van vid, ställde bilen vid en pump och försökte fylla tanken. Men icke, det krävdes att jag först gick in till kassan och antingen lämnade pengar eller ett kontokort. Sedan startades pumpen.

    Vi går mot samma förhållande, läser jag i en TT-artikel. Alla bensinstölder, för mångmiljonbelopp enligt artikeln, gör att branschen överväger förskottsbetalning.

    Enligt branschens egna siffror inträffade 46 000 springnotor förra året, till ett samlat värde av 38 miljoner kronor. Merparten av stölderna klaras aldrig upp.

    Några mackar har redan infört förskottsbetalning, men många mackägare är tveksamma. De verkliga vinsterna gör mackarna på merförsäljning efter tankningen, i samband med betalningen. Men branschföreträdare tror ändå att vi går mot förskottsbetalning.

    – Jag är övertygad om att vi som bransch någon gång kommer att behöva införa förskottsbetalning som helhet, säger Robert Dimmlich, vd för Svensk Bensinhandel, till TT.

    Andra bloggar om: , , , , ,