Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Banker & finansiella tjänster
  • Konsumentombudsmannen (KO) stämmer PPM-förvaltningsbolaget Prognosia och kräver att ett vite på en halv miljon kronor döms ut, skriver KO i ett pressmeddelande. Enligt KO har bolaget brutit mot ett tidigare föreläggande om att sluta ringa säljsamtal till konsumenter på deras mobiltelefoner, utan att de gett sitt samtycke till det. KO:s stämning uppmärksammas av TT i en rad tidningar.

    Tillsammans med två andra PPM-förvaltare hade Prognosia samlat mer än 300 anmälningar när KO utfärdade sitt föreläggande. Prognosia godkände föreläggandet och lovade upphöra med försäljning på det kritiserade viset. Men bolaget fortsatte att ringa, enligt en rad anmälningar.

    Jag undrar om inte KO har en biavsikt med stämningen, att få säljsamtal till mobiltelefoner prövade. Sådana säljsamtal har varit förbjudna, enligt en branschöverenskommelse. Men telemarketing-branschen har försökt öppna den möjligheten, genom att NIX:a mobiltelefoner, något som KO starkt kritiserat.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Betaltjänstbolaget Klarna har den senaste tiden fått mycket kritik och många anmälningar mot bolaget har kommit in till Konsumentverket och Finansinspektionen. SvD har i en serie artiklar avslöjat att bolaget tjänar pengar på korta betalningstider, höga dröjsmålsräntor, tveksam marknadsföring av delbetalningsalternativ och att påminnelser och inkassokrav når kunderna innan de fått ursprungsfakturan.

    Fulspel, kallar DN Klarnas metoder i en ledarartikel.

    I en av artiklarna skriver SvD, som sett en film från en investerarkonferens, att en av Klarnas medgrundare där sagt att den ”bästa kunden är den som inte betalar direkt”. Och bolagets taktik verkar vara att se till att så många kunder som möjligt tillhör den kategorin.

    Strategin bekräftas av tidigare medarbetare, skriver SvD.

    – Jag kan bekräfta att Klarnas policy med påminnelseavgifter, räntor och inkassoförfarande är en väl medveten strategi. De avslöjade för mig att en tredjedel av Klarnas intäkter kommer från olika avgifter och dröjsmålsräntor, skriver en tidigare medarbetare till SvD.

    Klarna har ett eget inkassobolag, Segoria, som enligt obekräftade uppgifter står för cirka 30 procent av Klarnas intäkter. SvD uppger att det finns en tät koppling mellan finansavdelningen och inkassodelen.

    Det är kanske här ett av problemen ligger. Betaltjänstdelen kan genom sitt agerande ge inkassodelen kunder, och intäkter. Om det vore förbjudet med denna typ av koppling, betaltjänstföretag inte fick äga inkassobolag, kanske denna typ av problem minska eller försvinna. Kanske något för lagstiftaren att fundera på.

    Jag behöver väl knappast tillägga att företagets representanter tillbakavisar kritik, välkomnar dialog med granskarna och väljer att inte svara på hur stor del av företagets intäkter som kommer från inkassodelen. Se SvD:s artiklar.

    Deras företagskunder funderar säkert över alternativa lösningar, Cdon testar för närvarande en egen betallösning. Klarnas varumärke har fått sig en rejäl törn. Som jag skrivit flera gånger; Det tar tid att bygga upp ett varumärke – men det kan förstöras oerhört snabbt.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Finansiell ”rådgivning” från banker och andra företag har gett upphov till problem. Exempelvis har gränsen mellan rådgivning och ren försäljning varit oklar och ”rådgivare” har inte tagit ansvar för dåliga råd.

    Men tuffare tider väntar för ”rådgivarna”. En ny statlig utredning föreslår bland annat att Finansinspektionen ska kunna straffa marknadsföringsföretag som ger finansiell rådgivning till privatpersoner. Det berättar Ekot. Dessutom ska Finansinspektionen inrätta ett nytt tillsynsområde som ska inrikta sig mot konsumentfrågor.

    – Vi håller precis just nu på att etablera ett nytt tillsynsområde som är enbart fokuserat på konsumentfrågorna för att på så sätt få lite bättre tryck i de frågorna, säger Martin Andersson, generaldirektör på Finansinspektionen, till Ekot.

    Men mycket återstår innan branschen kan kalla sig serös. Hur ska till exempel ”rådgivarna” ta ansvar för dåliga råd? Det finns exempel på personer som förlorat allt efter att ha konsulterat bankers rådgivare.

    Andra bloggar om: , , ,

  • De lovar mycket och tar bra betalt. Men den senaste tiden har en rad av storbankernas fonder granskats under lupp och det som kryper fram imponerar inte.

    Låt mig först försöka förklara skillnaden mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder, som jag ser den. De senare har aktier i ett stort antal olika bolag i en eller flera branscher. Fondandelarna följer då kursutvecklingen, index, för branschen eller börsen. I en aktivt förvaltad form försöker ett antal siare, fondförvaltare eller analytiker, förutse vilka bolag eller branscher som kommer att utvecklas extra bra, eller dåligt. De köper de förstnämnda till fonden och säljer de senare. Eftersom siarna är synnerligen välbetalda, och kunderna lovas extra bra utdelning, är avgifterna i dessa fonder höga.

    Förtroendekrisen började med att SvD fick Swedbanks fondbolag Roburs vd att erkänna att fonder som banken påstått vara aktivt förvaltade inte var det. Det handlade om de båda stora fonderna Allemansfonden och Kapitalinvest, som tillsammans drar in närmare en miljard kronor i avgifter till banken. Vi fick på kuppen lära oss ett nytt begrepp, dolda indexfonder.

    Följden blev att Aktiespararna ska inleda en juridisk process mot Robur, något som uppmärksammades av TT. Enligt SvD har närmare 500 sparare anmält sig till kampanjen. Dessutom berättar TT att Konsumentverket inlett en granskning av Robur, för vilseledande marknatsföring.

    Men det är inte bara Swedbank som förvaltat aktiefonder på ett tvivelaktigt sätt, fortsätter SvD sina avslöjanden om dolda indexfonder. I artikeln nämns fonder från Handelsbanken, SEB och Nordea.

    Finansinspektionen har inlett en granskning av dolda indexfonder.

    Under 2013 skulle man nog ha fimpat fonderna och i stället satsat på bankaktier. Börsen i stort gick bra, index upp 23 procent, medan aktierna för de fyra storbankerna ökade nästan dubbelt så mycket, 42 procent, enligt uppgift i Ekonomiekot. Det låter som en tanke i sammanhanget.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

  • Banker kan vägra en person att öppna ett bankkonto, utan motivering. Inom EU beräknas 25 miljoner personer sakna bankkonto trots att de skulle vilja ha ett och problemet existerar även i Sverige. Jag har tidigare berättat om ett EU-förslag för att rätta till problemet.

    Nu har förslaget klubbats i EU-parlamentet, läser jag i DN. Alla europeiska konsumenter ska ha rätt att öppna och använda ett grundläggande bankkonto som täcker de vanligaste vardagstjänsterna. Bankerna ska bara kunna säga nej om de misstänker att kontot ska användas till kriminella aktiviteter, enligt DN.

    Som vanligt tar det tid i EU-byråkratin, det lär dröja innan förslaget blir gällande. Förslaget går nu vidare för diskussion med rådet och kommissionen. Vi får väl hoppas att behandlingen inte tar alltför lång tid, att sakna bankkonto innebär ett oerhört handikapp.

    Andra bloggar om: , ,

  • Många kommer att skuldsätta sig för att klara julklapparna. Det visar en undersökning som låneförmedlaren Advisa beställt från undersökningsföretaget ISS. Var tredje person i undersökningen uppger sig i år vara redo att handla julklappar på avbetalning och var femte är redo att gå till banken för att ta lån till julklappar. Det rapporterar både SvD och DN utifrån undersökningen.

    Det är numera vanligt att olika avbetalningsplaner marknadsförs som räntefria. Men det kan bli dyrt, som jag tidigare berättat. Även DN tar upp samma tema. Avbetalningsplanerna kan, trots att de är räntefria, innehålla både uppläggningsavgifter och aviavgifter.

    En julklapp som exempelvis kostar 2 000 kronor kan genom avbetalningsplan på 12 månader i slutändan kosta drygt 2 700 kronor om uppläggningsavgiften ligger på 395 kronor och aviavgiften är 29 kronor per avi. Detta trots att avbetalningen är räntefri, exemplifierar DN.

    Det gäller alltså att se upp, räntefritt är inte kostnadsfritt. Det bästa är nog att handla för pengar man redan har.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • De får väl skylla sig själva, tänker jag när jag läser Svenskt kvalitetsindex (SKI) undersökning av kundernas förtroende för bankerna. Endast 3 av 10 bankkunder känner ett högt förtroende för branschen.

    Det är framför allt minskad service som ger tappet i förtroende, enligt SKI. Exempel på detta är minskningen av kontanthantering, ökat beroende av tekniska tjänster och nedstängningar av fysiska kontor.

    Samtidigt gör bankerna storvinster. Första halvåret i år uppgick de fyra storbankernas resultat till sammanlagt över 40 miljarder kronor.

    – Kunderna tycker inte att de får valuta för pengarna. Det handlar nog mer om vinsterna och bankernas varumärken än om nivån på räntorna, säger David Sjöberg, analytiker på SKI, till SvD.

    Storbankerna tappar. Lägst förtroende har kunderna för Nordea, tätt följd av Swedbank. Kunder hos nischbanker, som ICA banken och Skandiabanken är i regel mer nöjda. Företagskunder är missnöjda med bankernas tjänsteutbud och anser att bankerna inte förstår andra branscher.

    Själv är jag mest upprörd över att bankerna tvingar på oss tjänster som vi inte vill ha, och tar bra betalt för dem. Det går exempelvis inte längre att ha ett rent uttagskort. I stället tvingas vi ha betalkort, och får betala för det. Att bankerna dessutom tar betalt för varje kortköp, något som resulterar i högre priser, gör inte saken bättre.

    Undersökningen uppmärksammas även av DN.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kreditkortEU-kommissionen har lagt ett förslag som innebär ett tak för de avgifter som handeln får betala till banker och kortföretag vid kortköp, enligt TT-Reuters.

    Procentavgiften vid ett kortköp ska begränsas till 0,3 procent. I dag kan avgiften vara så hög som 1,5 procent. De nya reglerna kan komma att börja gälla från slutet av nästa år och kommer inledningsvis gälla kortköp över gränserna, skriver nyhetsbyrån.

    Jag har tidigare kritiserat systemet där bankerna tar betalt i bägge ändar. Totalt betalar vi i Sverige sju miljarder för kortköpen, cirka 1 500 kronor per hushåll. Handelns avgifter får vi betala i form av högre priser, oavsett om vi handlar med kort eller inte.

    Men vi kommer knappast att se lägre priser om EU-förslaget genomförs, det kommer främst att gynna handeln.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Konkurrensen mellan bankerna fungerar inte och ett nytt regelverk för att underlätta byten måste fram. Det anser Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket.

    – Konkurrensen fungerar inte så bra som den borde. Kostnaden för finansiella tjänster utgör en väsentlig del av de svenska hushållens utgifter och vi anser att det finns mycket mer att göra, säger han till SvD.

    Hans slutsatser grundar sig på en rapport som föreslår olika åtgärder för att stärka konsumenternas ställning. Det handlar inte bara om att göra det enklare att byta bank. Lika viktigt är att bankerna redovisar sina kostnader och vart avgifter på fonder egentligen går. Klara besked gör det helt enkelt lättare för kunden att ta ställning.

    – Ta rådgivningssitutationen när man köper fonder hos en bank. Då tycker vi att det vore bra om den som är rådgivare talar om för kunden att om du väljer det jag föreslår, kommer det att kosta dig de här avgifterna och jag som bank får så här mycket i provision, säger Dan Sjöblom till Ekot.

    Han anser också att SBAB förlorat sin roll som prispressande aktör och numera agerar som alla andra på marknaden. Han ifrågasätter därför det statliga ägandet, enligt SvD.

    Uppdatering: SvD publicerar en krönika av Carolina Neurath på ämnet. ”Göra det enklare för kunderna att bryta bundna låneavtal. Svag konkurrens och låg transparens – det är ingen fördelaktig ekvation för kunderna” skriver hon bland annat.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Enligt ett EU-förslag ska bankerna inte kunna vägra någon att öppna bankkonto, enligt en TT-notis.

    I dag kan det vara svårt för någon som bankerna bedömer ha ”bristande betalningsförmåga” att öppna ett sådant. Här i Sverige kan det till exempel gälla någon som har betalningsanmärkningar.

    De konton som måste erbjudas till alla behöver dock inte vara kopplade till bankkort eller ge någon form av kredit.

    Undantag gäller dessutom för personer som dömts för pengatvätt eller terrorbrott eller som redan har ett konto i samma land, skriver TT.

    Förslaget är bra. Jag har alltid undrat varför personer med betalningsanmärkningar, eller exempelvis hemlösa, inte kan få ha bankkonto.

    Andra bloggar om: , ,