Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » GMO, avel & växtförädling
  • EU-kommissionen kommer att kräva intyg på att kinesiska risprodukter är fria från otillåten GMO skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Orsaken är att det genetiskt modifierade riset Bt 63 vid upprepade tillfällen förekommit som förorening i risprodukter från Kina. Bt 63-riset är inte godkänt inom EU.

    EU-kommissionens beslut omfattar 23 typer av risprodukter från Kina och innebär bland annat att sändningarna måste åtföljas av en analysrapport i original.

    Beslutet ska tillämpas from 15 april 2008.

    Andra bloggar om: , , ,

  • EU-kommissionen har godkänt tre genmodifierade majs och en genmodifierad sockerbeta i livsmedel.

    Majssorterna är både insektresistenta och herbicidtoleranta (resistenta mot bekämpningsmedel) medan sockerbetan är herbicidtolerant. Dessa egenskaper hos grödorna innebär att mindre bekämpningsmedel används vid odling, uppger Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Samtidigt skriver Lantbrukets affärstidning ATL, att marknaden för gmo i världen exploderar. Odlingen av genförändrade sojabönor, majs, bomull och raps har på bara fyra år ökat med 71 procent.

    I dag odlas det gmo-grödor på 30 procent av den totala amerikanska jordbruksarealen. I Argentina svarar gmo-odlingen för hälften av landets areal.

    Sojabönor har fått den största utbredningen. Över 90 procent av de amerikanska sojabönorna är genförändrade och i Argentina finns det nästan inga gmo-fria sojabönsodlingar kvar överhuvudtaget. Allra snabbast ökar gmo-odlingen i Asien.

    I den nya delen av världen på västra halvklotet har lantbrukarna inte alls en lika restriktiv hållning till genförändrade grödor som i EU. Regler om samexistens, spårbarhet och märkning av gmo-produkter existerar inte i USA.

    Europa importerar gmo-grödor och lantbrukets djur äter allt mer gensoja. I Sverige köper ett par procent av landet grisproducenter gmo-foder.

    Någon officiell statistik över den internationella handeln finns inte. Jordbruksverket uppskattar att i Brasilien kan upp till hälften av sojaexporten vara genmodifierad. I dag är det 50 länder utanför EU som gett godkännande till odling eller import av gmo.

    – Ska man vara helt säker på att få soja som är fri från gmo är det bäst att importera från länder utan odling av förändrade grödor. Men det blir svårare och svårare att få foder utan gmo, säger Heléne Ström, handläggare på Jordbruksverket.

    På fem till tio års sikt kommer sannolikt de flesta grödor som odlas i Sverige finnas som gmo. Framför allt kommer gmo att finnas i foder, bedömer Jordbruksverket enligt ATL.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Om Sverige börjar odla genmodifierade grödor som raps, sockerbete och majs kan det leda till negativ påverkan på växt- och djurlivet. Det finns också risk för att ogräs blir resistenta mot bekämpningsmedel. Det visar en utredning som läggs fram om några veckor, skriver Ekot som kom med nyheten.

    Tre myndigheter arbetar med utredningen; Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Det handlar om den typ av genmodifiering där en gröda görs okänslig för ett visst bekämpningsmedel, glyfosat. Medlet dödar då det som betraktas som ogräs, medan grödan är oskadad. De grödor som kan vara aktuella i Sverige är raps, sockerbetor och majs.

    Utredningen konstaterar att det är en allvarlig brist att det saknas långtidsstudier av hur miljön påverkas av genmodifierade grödor.

    I en studie i Storbritannien kunde man konstatera att det fanns betydligt mindre fröogräs och insekter i närheten av fält, som planterats med ogräsresistenta GMO-varianter av raps och sockerbeta. Det i sin tur påverkar också fågellivet negativt.

    Däremot såg man inte samma förändring när det gällde GMO-majs, skriver Ekot.

    Bekämpningsmedelsanvändningen ser i dag ut att öka i Sverige och en positiv effekt av GMO-grödor skulle kunna bli en minskad användning av bekämpningsmedel, som är farligare än glyfosat.

    Men man har också konstaterat i flera länder att en del ogräs har blivit resistenta mot glyfosat. Då finns risk att man får superogräs i fälten, som gör att man åter tar till mycket giftigare bekämpningsmedel, konstaterar utredningen enligt Ekot.

    Jag har tidigare bloggat om min skeptiska inställning till användningen av GMO-grödor. Det finns inget som tyder på att GMO-produkter skulle vara farliga att äta, min utgångspunkt är en annan. Hur påverkar grödorna naturen? Jag har fått ytterligare vatten på min skeptiska kvarn.

    Även SvD har en artikel om saken.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I ett pressmeddelande från Livsmedelsverket uppmanas vi att ge synpunkter på en ny, genmodifierad, soja, Sojan är tolerant mot bekämpningsmedel. Ansökan omfattar användning som livsmedel, foder, import och för bearbetning. Sökanden är Bayer CropScie

    Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har den 10 augusti 2007 lämnat ett yttrande angående sojan. Enligt artikel 6.7 i förordningen (EG) 1829/2003 får allmänheten komma med synpunkter till Kommissionen inom 30 dagar från den dag yttrandet har publicerats.

    Pressmeddelandet har länkar till den plats där du kan lämna synpunkter.
    Andra bloggar om: , , ,

  • MajsSom jag berättat tidigare har en forskningsrapport satt frågetecken för den inom EU godkända genmodifierade majssorten Mon 863. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har nu genomfört en ny granskning, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    EFSA ändrar inte sin tidigare bedömning av den genmodifierade majsen MON 863. Det framgår av en rapport som EFSA presenterat. De skillnader som visades mellan test- och kontrolldjur i studien är små och kan enligt EFSA inte knytas till att testdjuren utfodrats med MON 863.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Ekologiska produkter ska få en gemensam märkning inom EU, skriver DN. Beslut togs av medlemmarnas jordbruksministrar på tisdagen.

    Märkningen innebär att produkten ska innehålla minst 95 procent ekologiska ingredienser. Någon form av märkning ska också vara möjlig för produkter som delvis innehåller ekologiska ingredienser.

    Märkningen blir obligatorisk. Nationella märkningar som krav-märkningen kommer att få vara kvar på produkterna, men får samsas om utrymmet med EU-märkningen.

    Frågan har harvats länge. En stötesten har varit hur stor andel GMO, genmodifierade organismer, som ska tillåtas i livsmedel för att de ska få kallas för ekologiska. Med beslutet förbjuds GMO förutom i de produkter som ”oavsiktligt” har upp till 0,9 procent GMO som redan har godkänts av EU. Detta har kritiserats av miljöorganisationer som krävt nolltolerans, skriver DN.

    De nya reglerna börjar gälla år 2009.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Företaget Monsantos genmodifierade majs, MON 863, är godkänd för användning inom EU. Godkännandet grundar sig på Monsantos egna undersökningar. Nu sätter en oberoende fransk forskargrupp frågetecken för ofarligheten, rapporterar SvD. Även DN och Ekot har hängt på Svenskans aartikel.

    Råttor som ätit den genmodifierade majsen under tre månaders tid, visade tecken på njur- och leverskador, enligt rapporten.

    Jag har tidigare bloggat om GMO-produkter, och gjort en radiokrönika. Jag har då sagt att det inte finns något som tyder på att GMO-produkter är farliga att äta. Min invändning var i stället att de modifierade generna kanske inte borde spridas i naturen.

    Jag får vara beredd på att ompröva min åsikt. Vi vet inget om den aktuella undersökningens kvalitet, den är i skrivandets stund ännu inte publicerad. Som vanligt måste också undersökningens resultat bekräftas av andra undersökningar, innan man kan dra några definitiva slutsatser.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Svenskarna är, liksom de flesta européer, mycket skeptiska till genmodifierade produkter, GMO-produkter. Det gör att vi har ett ganska omfattande regelverk när det gäller användningen av GMO-produkter. Livsmedelsverket har en sida där regelverket finns sammanställt, regler för GMO.

    Men vad är skillnaden mellan GMO-produkter och produkter som framställs genom traditionell växtförädling? De sistnämnda omfattas ju inte av samma stränga regelverk.

    Den traditionella växtförädlingen har också med tiden blivit allt mer högteknologisk. Exempelvis har man sedan länge använt både joniserande strålning och kemiska ämnen för att skapa mutationer hos den art man vill förädla. Mutationer som kan ge önskade egenskaper. Dessa egenskaper kan sedan ges till samma art eller arter som är så närbesläktade att de kan korsas med varandra.

    Med hjälp av GMO-teknik kan man flytta egenskaper mellan olika arter. Ett exempel som brukar nämnas är att göra grödor köldtåligare genom att ge dem den egenskap som gör att fiskar kan leva i fryskallt vatten. Biokemisterna kan med hjälp av sin verktygslåda klippa ut ett anlag från en art och klistra in det i en annan.

    Jag är själv ganska skeptisk till användningen av GMO-grödor. Det finns inget som tyder på att GMO-produkter skulle vara farliga att äta. Min utgångspunkt är en annan. Ska vi släppa lös dessa konstgjorda gener i naturen? Riskerar anlagen att hamna på fel ställe?

    Flera gånger när människan lekt med naturen och placerat arter på fel ställe har resultatet blivit oväntat och negativt. Exempel som brukar nämnas är inplanteringen av kaniner i Australien och nilabborre i Victoriasjön.

    Jag tror på stor försiktighet när det gäller odling av GMO-grödor. Men samma försiktighet borde gälla grödor framställda med traditionell växtförädling.

    Andra bloggar om: , , ,