Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Politik
  • Lagen om datalagring måste kunna tävla om de mest korkade lagarna. Det mest pinsamma är att det var den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström som drev fram den genom EU. Syftet skulle vara att kunna bekämpa grov brottslighet och terrorism. I själva verket visar den bara att många politiker, inklusive Bodström, skulle behöva en grundläggande kurs i telekommunikation och IT.

    Enligt EU-direktivet, och lagen, ska uppgifter om all mobiltrafik och e-post mellan olika personer lagras i ett halvår. Innehållet i trafiken ska inte lagras, bara tidpunkter och uppgifter om avsändare och mottagare.

    Det kan tyckas vara få uppgifter som registreras. Som jag tidigare skrivit är det med tanke på hur många samtal, och e-post, som genomförs blir det ohyggliga mängder. Det kostar, och vi får betala.

    Samtidigt lär nog ytterst få allvarliga brott klaras upp den här vägen. Brottslingar har redan nu lärt sig använda oregistrerade kontantkort och anonyma e-postkonton som inte kan spåras.

    Jag kan inte begripa varför EU-direktivet antogs, det har inte påstådd effekt. Men närheten till storebrorssamhället gör mig bekymrad.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Vi har flera gånger sett Anders Borg rikta kritik mot bankerna, för höga räntegap, höga bonusar och annat. Men det verkar som om han bara säger vad han tror att folk vill höra. Det är mycket prat och lite verkstad.

    Jag är fullständigt övertygad om att Borg har de verktyg som behövs för att sätta en verklig press på bankerna, om han skulle vilja. Det kan handla om beskattning, avgifter och annat. Allt för att sätta kraft bakom orden. Precis som när det gäller kampen mot kriminella nätverk gäller det att slå till där det känns mest – pengar. Minskade bonusar och aktieutdelningar ger resultat.

    Så länge finansministern bara pratar kan vi inte ta honom på allvar. Utan verkstad är han bara en populist.

    Andra bloggar om: , ,

  • Av dem som beviljats äldreboende på grund av sjukdom eller ålderdom i år har över 3 000 inte fått en plats inom rimlig tid, berättar Ekot som hänvisar till Socialstyrelsen.

    Detta trots den ökade tillgänglighet och valfrihet som utlovades när privata bolag släpptes in inom äldreomsorgen. Den valfriheten är bara en chimär, berättar Ekot i ett annat inslag.

    Enligt professorn Mats Thorslund som jobbat med äldrefrågor i många år så går det egentligen inte att tala om någon valfrihet i de här sammanhangen, skriver Ekot.

    – För att det ska vara en ordentlig valmöjlighet så måste det finnas fler än en plats att välja på. Personer som är aktuella för särskilda boenden har ofta så stora och svåra behov att det inte är tal om att sätta sig på en väntelista. Det handlar om ett akut behov att få flytta in. I sådana lägen är det oftast så att det inte finns fler än ett alternativ. Då existerar ingen valfrihet.

    Andra bloggar om: , , ,

  • ”Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.”

    Så skriver Moderaterna i det partiprogram som nyligen antogs på stämman. Den som är orienterad i historien är det närmast skrattretande, Moderaternas företrädare har i stället motsatt sig allmän rösträtt.

    När DN pressar partisekreteraren Sofia Arkelsten på den punkten hävdar hon bestämt att ” Vi var med och genomförde fri och lika rösträtt”. När Lena Hjelm-Wallen (S) i en artikeli AIP hävdar att moderaterna häller på med historieförfalskning kommenterar Arkelsten:

    – Nu kommer gamla socialdemokrater som vill prata om sin egen historiebeskrivning. Det är helt oseriöst, säger hon till DN.

    Arkelsten fick så småningom backa från sitt påstående om rösträtten. Men trodde hon på sitt påstående. För oss som har läst George Orwells 1984 är frågan om Moderaterna, förutom att ägna sig åt nyspråk, även dubbeltänker. Snart anser de sig väl vara dubbel-plus-bra.

    Uppdatering:”Protester mot Arkelstens historieförvrängning”, kallar Ekot ett inslag. Men det var väl inte Arkelsten som förvanskade historien, utan partiet, även om hon hävdade att ekrivningen var rätt.

    I och för sig gör Ekot en kul grej genom att citera bloggare och Twittrare som använder etiketter som ”stuff Moderaterna did” saker Moderaterna gjorde – vann VM i fotboll, befriande Nelson Mandela, tog första steget på månen och så vidare, skriver TT.

    Uppdatering: Fredrik Reinfeldt och andra som försvarat skrivningarna har hävdat att partiet vill lyfta fram frihetskamp, inte att just Moderaterna och partiets föregångare skulle ha varit drivande vid alla tillfällen i historien, läser jag i en TT-artikel.

    – Otydlighet kan leda till frågor och det har inte varit vårt syfte, säger Reinfeldt som också säger att partiet får överväga om man ska ändra i programmet, när tillfälle ges, säger han till TT.

    Otydlighet? Jojo, det är ju också ett sätt att försöka skyla över lögnerna.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • – Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, sade IT-minister Anna-Karin Hatt (C) när hon på torsdagen presenterade regeringens nya målsättning för IT-politiken, skriver TT. DN har en längre intervju med ministern.

    Men det gäller knappast bredband, trots en satsning på brednadsutbyggnad med närmare en halv miljard kronor under en treårsperiod.

    Sverige har, enligt kommunikationsmyndigheten PTS, målsättningen att år 2013 ska 55 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till snabbt bredband (minst 100 Mb/s). Regeringens målsättning är att 90 procent ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit senast 2020.

    I Finland är målsättningen högre. År 2015 ska 98 procent av alla hushåll ha tillgång till snabbt bredband.

    Sveriges världsmästerskap kan alltså sättas i fråga. Ministerns uttalande liknar mest de ständiga förhoppningarna inför ett Hockey-VM. Även där brukar Finland ofta vinna över Sverige.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Från den 1 oktober får danskarna betala extra för mättat fett, 16 danska kronor kilot. Den nyvalda danska regeringen har som ambition att fördubbla den. Syftet är att minska hälsoproblem, bland annat övervikt.

    Fettskatten har väckt debatt även i Sverige. Läkare är positiva till en fettskatt, men de svenska politiska debattörerna är skeptiska.

    – En fettskatt på mellan 20 och 30 procent skulle få positiv effekt i Sverige, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet, till TT.

    ”Det är inte aktuellt i Sverige. Skatteinstrumentet är ett trubbigt medel. Jag tror på upplysning, skolans viktiga roll och personligt ansvar”, skriver socialminister Göran Hägglund i en kommentar till TT.

    Fettskatten kommenteras på ledarsidor. Lotta Holm på HD tycker inte att fettet ska beskattas, däremot är hon positiv till en extra skatt på godis och läsk.

    I en intervju i GP tycker den liberale debattören och ledarskribenten Johan Ingerö att det inte är samhällets uppgift att få människor att äta rätt. Fettskatten är idiotisk och sådana lagar har en tendens att sprida sig, anser han och betonar det personliga ansvaret.

    – Samhällets ansvar handlar snarare om att via skolan till exempel, få barn att röra på sig mer, och sedan ta med sig den vanan, säger han till GP.

    Även matskribenten Henrik Ennart kommenterar fettskatten i SvD. ”Motorn bakom fetmaepidemin är snarare socker och andra snabba kolhydrater. Om staten vill styra matvanorna med priset så borde man premiera färska råvaror. I dag är det dyrare att köpa färska grönsaker än att handla chips.”

    Själv håller jag nog snarast med Henrik Ennart. Det liberala argumentet att staten inte har rätt att lägga sig i ger jag inte mycket för. Så länge det allmänna står för notan för följderna, till exempel sjukvård, har det allmänna också rätt att lägga sig i. Men jag tror inte på fettskatt, det är bättre att gynna sunda vanor än att beskatta dåliga.

    Uppdatering: DN inbjuder till en kommentars-diskussion om en svensk fettskatt.

    Uppdatering: Livsmedelsbutikerna i Danmark har höjt priserna på smör, ost och andra varor mer än den nya fettskatten berättigar till. Det visar en priskoll som tidningen Söndagsavisen har gjort, berättar TT-Ritzau.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har flera gånger bloggat om butiksdöden och att vi inte behöver fler storbutiker, köpcentra och gallerior. Små butiker med unikt sortiment och kunskap inom sitt område slås ut med etableringen av dessa. Butikspersonal med fackkunskap ersätts med kassörskor som inte kan skilja på palsternacka och pepparrot eller berätta hur jag ska sköta mina skor. Dessutom begränsas urvalet, en specialiserad butik behövs när jag ska köpa nya band för att sy på mina handdukar, jag vill ju inte slänga dem bara för att hängbandet gått av.

    Ett exempel som jag är bekant med är Borlänge. Där finns sedan många år köpcentret Cupolen, i folkmun kallat ”tutten på heden” på grund av sitt utseende Dit vallfärdar folk för att shoppa loss och äta snabbmat, samtidigt som stadens centrala delar nästan liknar en krigszon, var och varannan butikslokal står tom.

    Vad som åter igen får mig att tänka på detta är en artikel i DN – Butiksdöden breder ut sig. Jag kan inte låta bli att tycka att fokus i artikeln är fel, mycket kortsiktigt. Den handlar mest om den senaste tide, till exempel anförs OnOffs konkurs sim exempel.

    Men det finns exempel i artikeln för teckentydare som mig.

    Thomas Svaton, vd i Svensk Dagligvaruhandel, konstaterar att det under de senaste 20 åren öppnats cirka 100 nya stormarknader av typen Coop Forum och Ica Maxi. De omsätter i genomsnitt en halv miljard vardera och har gjort det svårt för butiker med liten omsättning att överleva, skriver DN.

    Det kanske är dags för en kampanj vi kan kalla butiker i glesbygd och i mindre städer – BIG. Den skulle ge stöd till mindre butiker och dessutom motverka etableringen av storbutiker, köpcentra och gallerior.

    Småbutiker behövs, inte minst på landsbygden. Dessutom är jag övertygad om att fler butiker ger fler arbetstillfällen. Att varorna då blir dyrare får vi leva med som ett pris för närhet, urval och fackkunskap.

    Jag tror dessvärre inte att den politiska viljan finns, inte ens hos Centern, som tidigare var landsbygdens och småstädernas bästa vän. Med en nyvald ledare med tokliberalt fokus hämtat från Stureplan och Margret Thatcher lär hoppet vara ute. Marknad och platt skatt är nog inte något för landsbygden, men det finns ett tomrum som kanske något parti vill fylla. Tokliberalerna sjunger nog på sista versen.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Trots att en majoritet i Riksdagen beställt utredningar om samtliga avregleringar väljer Regeringen att utreda en, elmarknaden.

    Två ekonomiprofessorer får nu regeringens uppdrag att analysera hur elmarknaden fungerar och hur avregleringen påverkat priser, utbud, service och kvalitet. Men också att undersöka vad som egentligen påverkar elpriset och exempelvis vilken effekt utbyggnaden av vindkraften har haft. Utredarna ska vara klara i april, berättar Ekot.

    Det är väl bra, men måste följas av fler granskningar. Att släppa telekommarknaden fri har i stort sett fungerat bra, medan andra avregleringar är katastrofalt dåliga. Den avreglerade taximarknaden har visserligen lett till att det är lättare att få tag på en bil, men prisskojarna frodas. ”Omregleringen” av apoteksmarknaden har verkligen inte blivit den Succé som regeringen utlovade. I stället har vi fått överetablering i städerna, höjda priser på receptfritt och svårare att få tag på mediciner.

    Det finns fler exempel, men mitt allmänna intryck är många avregleringar skett av rent ideologiska skäl och att avregleringar ökar priserna samt när infrastruktur avregleras är det inte bra. Infrastruktur bör vi äga gemensamt, och vårda.

    Uppdatering: Även DN har en artikel om granskningen, mwn berättar inte mer.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den SNS-rapport om effekten av privatiseringar inom välfärden som jag tidigare berättat om har lett till storbråk internt.

    Några dagar efter rapportens publicering hoppade SNS forskningschef Laura Hartman av. Samtidigt lämnade statsvetarprofessorn Olof Petersson SNS i protest mot ledningen. De båda avhoppen uppmärksammas av TT och DN.

    SNS-ledningen hade försökt tysta Laura Hartman i debatten kring rapporten och organisationens vetenskapliga råd kritiserade detta. Det ledde till att SNS vd Anders Vredin medgav detta och bad om ursäkt på SNS webbplats. Den pudeln uppmärksammades av TT.

    Men debatten fortsätter. I en artikel på DN Debatt skriver sju ledamöter av SNS högsta beslutande organ att ”SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar”. Att SNS vd Anders Vredin belade Laura Hartman med munkavle är en exempellös åtgärd och förtroendet för SNS är allvarligt skadat, skriver de vidare.

    För att återupprätta SNS anseende kräver de sju att Anders Vredin tar sitt ansvar för munkavle-beslutet, det vill säga avgår. Har styrelsen varit inblandat i beslutet kräver de ansvar även från dess ledamöter.

    Att näringslivet inte skulle gilla SNS-rapporten var närmast självklart. Slutsatserna strider ju mot några av deras grundläggande teser. Men det är synnerligen märkligt att SNS vd Anders Vredin, och kanske styrelsen, går deras ärenden, i synnerhet som SNS slogan är ”Kunskap för välgrundade beslut”. Näringslivets teser om privatiseringars fördelar bygger inte på kunskap, enligt rapporten.

    Uppdatering: Anders Vredin avgår, skriver SNS i ett pressmeddelande som också uppmärksammas i en TT-notis. Kanppast förvånande efter all kritik.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Politik 08.09.2011 3 Kommentarer

    Många politiker har sedan länge en närmast religiös tro på privatiseringars fördelar. Det som privatiseras blir alltid bättre, effektivare och billigare. Ibland undrar jag om de tror att vädret skulle bli bättre om SMHI privatiserades.

    Nu har Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, kommit med en rapport som granskar kunskap och effekten av privatiseringar inom välfärden; förskolan, skolan, individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvården, arbetsmarknadspolitiken samt omsorgen om äldre och funktionshindrade.

    Den viktigaste slutsatsen av studien är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i den svenska välfärdssektorn. Utifrån befintlig forskning går det inte att hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på, konstaterar SNS.

    Rapportens slutsatser presenteras också som ett inlägg på DN debatt och refereras av SvD. I en artikel i GP tar upp den del av rapporten som handlar om vinster i privata skolor.

    Politiken kring privatiseringar bygger alltså mer på tro än vetande, sådant brukar höra religionen till. Det kanske är dags att sätta stopp för privatiseringar till dess det finns bättre kunskap om konsekvenserna. Många privatiseringar, speciellt i form av utförsäljningar, går inte att backa; det är stor risk att man kastar ut barnet med badvattnet!

    Andra bloggar om: , , ,