web analytics
  • Vi har ofta fått höra att de svenska matpriserna har sjunkit efter EU-inträdet. Det kanske är sant, men svenska matpriser är faktiskt på tredje plats i dyrast-listan för Europa, efter Norge och Danmark. De svenska matpriserna ligger 20 procent över EU-snittet. Det visar statistik som Eurostat och Statistiska centralbyrån tagit fram. Rapporten har gett upphov till en artikel i SvD, ett Eko-inslag och TT sammanfattar i flera tidningar.

    De svenska priserna på frukt, grönt och potatis är näst högst i Europa, efter Norge. Däremot ligger fisk, mjölk, ost och ägg bättre till även om priserna ligger något högre än snittet. Sveriges samlade prisnivå för livsmedel har sedan 1999 legat mellan 4 och 32 procent över genomsnittet, skriver SvD.

    För att få de lägsta matpriserna får du bege dig till Bulgarien.

    Det här kan säkert ge upphov till nya diskussioner om de svenska matpriserna.

    Andra bloggar om: , ,

  • DN har gjort en prisjämförelse för olika receptfria varor hos olika försäljningsställen. Det gäller några vanliga varor hos aktörer som servicebutiker, några apotek och större livsmedelskedjor.

    Föga förvånande var att servicebutiker som Pressbyrån och 7-eleven var dyrast. Däremot blev jag förvånad över att de större livsmedelskedjorna i allmänhet var billigare än apoteken. De sistnämnda borde vara mer intresserade av att vårda sitt varumärke.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare berättat att min vän Louise Ungerth, konsument- och miljöchef på Konsumentföreningen Stockholm (KfS), hittat ett gammalt reklamblad från 1993 och jämfört priserna med dagens.

    I det senaste numret av KfS medlemsblad (pdf) har hon gått vidare med sin intressanta jämförelse, men funderar också på varför så många produkter faktiskt blivit billigare.

    EU-medlemskapet har sänkt importtullar och gav ett ökat utbud av importvaror. Konkurrensen har också ökat genom lågpriskedjor som Lidl och Netto. Produktionen har också rationaliserats och matmomsen har sänkts med 9 procent, skriver hon.

    Mede tanke på att vår disponibla inkomst har stigit med 42 procent mellan 1993 och 2009 tar maten en allt mindre del av våra pengar.

    Även TT uppmärksammar Louises prisjämförelse.

    Andra bloggar om: ,

  • Konsumenterna har blivit försiktigare med utgifterna och söker sig allt mer mot lågprisprodukter. Det är den viktigaste slutsatsen av branschorganisationen Livsmedelsföretagens (Li) konjunkturenkät enligt ett pressmeddelande som också uppmärksammas av DN.

    41 procent av de tillfrågade företagen pekar ut lågprisprodukter som den viktigaste livsmedelstrenden just nu. Det kan jämföras med förra året då motsvarande siffra var 9 procent. 2010 svarade 33 procent att närproducerat var den starkaste trenden, bara 5 procent av företagen har den uppfattningen i dag, skriver DN.

    – Jakten på låga priser har enligt våra företag seglat upp som den klart starkaste konsumenttrenden. Tillsammans med de svaga förväntningarna på försäljningen tyder det på att konjunkturen vikit nedåt, säger Li:s VD Agneta Dreber i pressmeddelandet.

    Frågan är om vår försiktighet också kan påverka matpriserna. Konsumenterna kan se fram emot ovanligt låga prishöjningar nästa år, om några prishöjningar alls. Den bedömningen gör Svensk Dagligvaruhandel enligt ett Eko-inslag. Men livsmedelsproducenterna är inte lika säkra på den saken. Både handlarna och producenterna vill förstås undvika en försämrad lönsamhet, även om kunderna håller allt hårdare i plånboken, skriver Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • En av de bloggar jag regelbundet läser publiceras av min vän Louise Ungerth, konsument- och miljöchef på Konsumentföreningen Stockholm. Nyligen hittade jag ett mycket intressant inlägg.

    Louise hade hittat ett reklamblad från Konsum daterat 1993. Hon tog sig före att gå ner till Coop Extra och notera motsvarande priser idag.

    Jämförelsen är belysande, prisskillnaderna var mycket små. I vissa fall var varorna lite dyrare idag, i andra fall till och med billigare.

    Det enda jag undrar över är mejeriprodukter. I hennes jämförelse fanns bara Lättyoggi med, hur är det med mjölk, grädde, smör och ost? Där har jag en känsla av att priserna gått upp mer. Någon kanske vet?

    Uppdatering: Jodå min känsla stämde. Smör och ost har blivit rejält dyrare, visar Louises fortsatta prisjämförelse. Men även raklödder och tandborstar! Hur det är med mjölk och grädde väntar jag med spänning på! Någon som vet vad de kostade 1993?

    Andra bloggar om: ,

  • Goda skördar i början av årets säsong slår nu tillbaka mot potatisodlarna – i form av pressade priser, läser jag i ATL som refererar Kristianstadsbladet.

    Tydligen kan vi vänta oss låga priser framöver också, vilket ger minskade intäkter för odlarna.

    – Den här prisbilden kommer att stå sig under färsksäsongen och jag är rädd för att det blir fortsatt låga priser, säger Lars Elofson, ordförande i branschorganisationen Svensk potatis, till Kristianstadsbladet.

    Andra bloggar om: ,

  • EU:s statistikmyndighet, Eurostat, har jämfört konsumentpriser i de olika EU-länderna. Sverige kommer på fjärde plats, efter Danmark, Finland och Luxemburg. Lägsta priserna finns i Bulgarien, berättar DN.

    De svenska priserna ligger 20 procent högre än EU-genomsnittet. Vi får betala 40 procent mer för alkohol och tobak än EU-genomsnittet, 38 procent mer på hotell och restaurang, 26 procent mer för kläder, 16 procent mer för livsmedel och 15 procent mer för elektronikvaror. Det enda som är något billigare än EU-snittet är möbler och bilar, enligt DN.

    DN påstår också att svenska konsumenter också får betala mest per kilowattimme för elen. Men det verkar inte stämma, jag återkommer om detta.

    Uppdatering: Översättningsfel, skriver Henrik Brors när jag frågar om påståendet om elpriserna. ”Det handlade om elektronikvaror, som tv-apparater, datorer mm där priserna låg högst i Sverige.”

    Andra bloggar om: ,

  • Misstankar om att det tyska Ehec-utbrottet kommer från grönsaker har lett till ett rejält prisfall, berättar DI i en artikel som refereras av TT i många tidningar. Det är inte minst Rysslands totala importstopp som inverkat.

    – Tomater och isbergssallad har inget pris för tillfället, säger Ted Stenshed, vd för Sydgrönt, till DI.

    Priset på gurka har under den senaste veckan sjunkit från 12,75 kronor till 3,95 kronor kilot.

    Enigt DI har larmen inte påverkat försäljningen här i Sverige. Vi konsumenter kan bara tacka och ta emot, men för de svenska odlarna blir det tufft.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Kaffepriset är något som engagerar oss svenskar, vi ligger ju som andra land i världstoppen när det gäller kaffekonsumtion. Bara finnarna är värre. Då är det kanske inte så kontigt att en undersökning från SCB där kaffepriset uppmärksammas får stor uppmärksamhet i media, i Ekot såväl som en vida spridd TT-artikel.

    Kaffe är en av de råvaror som det spekuleras i på finansmarknaden. Precis som för andra råvaror har priserna rusat under det senaste året. Upp 27 procent sedan SCB:s senaste mätning, till den högsta nivån sedan 1998.Men luften har gått ur spekulationsbubblan och även världsmarknadspriserna för kaffe har lugnat ner sig.

    Men tyvärr betyder dämpningen nog ändå inte några fallande butikspriser eftersom vårens uppgång på världsmarknaden har ännu inte fått fullt genomslag i butikerna. Prisuppgången kommer att fortsätta ett tag till, tror Tony Broman, kaffeinköpare på Löfbergs Lila, enligt TT.

    Frågan är vilken prishöjning som väcker mest känslor, på kaffe eller på mjölk?

    Andra bloggar om: , , ,

  • Matvarupriser.se påstår sig vara en webbplats där ”medlemmarna kan jämföra matpriser. Kul, tänker jag, som vill ha järnkoll på priser, den sajten måste jag titta på.

    Men för att kunna ta del av informationen måste man registrera sig som medlem. Vid registeringen måste man uppge detaljerade personliga uppgifter, som namn, adress, telefonnummer, födelsedatum, kön och e-postadress.

    Det får mig att fundera. Varför ska sajten ha mitt telefonnummer och fullständig adress? Visserligen lovar de, i sina villkor, att inte sälja mina personliga uppgifter till tredje part. Men den enda anledningen till att de ska vilja ha uppgifterna är att de vill kunna kontakta mig direkt.

    Min tankebana är att sajten planerar att själva bedriva marknadsföringsverksamhet, på uppdrag av andra. Då säljer de inte mina uppgifter vidare, utan använder dem själva.

    En seriös sajt av denna typ ska inte fråga efter mitt fullständiga namn eller adress och inte heller mina telefonnummer. Möjligtvis får e fråga efter min e-postadress för att jag ska kunna verifiera medlemskapet, men då ska jag ha möjlighet att välja att inte få marknadsföringsmaterial från tredje part.

    Hur sajten verkade? Vet inte, jag avstod från att registrera mig. Det luktar för mycket av geschäft!

    Andra bloggar om: , , , ,