web analytics
  • Jag har tidigare berättat att miljömärkning av jätteräkor, scampi, har kritiserats. Nu ska ett nytt system, som tagits fram av fisk- och skaldjursnäringen med Värlsdanaturfonden, presenteras i Bryssel. Men även det nya försöket får kritik, berättar Ekot.

    Den nya märkningen gäller både fisk och skaldjur, men kritikerna har skjutit in sig på jätteräkorna, enligt Ekot.

    – Certifiering av jätteräkor är ingenting annat än det som brukar kallas greenwashing. Dessutom är det omöjligt att ha kontroll över produktionen då det inte finns något sätt att spåra jätteräkornas fullständiga ursprung. Det går inte att spåra ursprunget, säger Kushi Kabir vars organisation verkar i stora delar av Bangladesh kustområde där det odlas jätteräkor för export.

    Jag har tidigare skrivit att odlingen av jätteräkor är miljöförstöring och social dumpning på distans. Hur fullständig spårbarhet ska kunna åstadkommas vet jag inte, det lär vara svårt. Men till dess – skippa scampin!

    Uppdatering: Ekots rapportering innehöll ferlaktigheter, förstår jag när jag läser Miljöaktuellt. Presentationen i Brtssel gällde märkningen av en fisk, odlad Pangasius. Där blev man uppvaktade av en grupp som representerar över 300 miljöorganisationer världen över och som alla kraftigt motsätter sig en certifiering av jätteräkor. Men arbete med att ta fram certifiering av jätteräkor pågår.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • På sistone har återvinningen av lågenergilampor diskuterats. Många av dem innehåller kvicksilver som definitivt inte bör hamna i naturen. Ändå finns, på de flesta håll inget enkelt sätt att lämna lamporna till återvinning, de riskerar att hamna bland hushållssoporna och kvicksilvret hamnar småningom i naturen. I det sammanhanget har jag tidigare efterlyst lamp-holkar på samma sätt som det finns batteri-hilkar.

    Nu läser jag, till min glädje, i GD att Gästrike Återvinnare har fixat lamp-holkar på många platser. El-in, ett färgglatt plåtskåp som ska placeras ut i butikerna. Men det stannar inte med det, återvinningen omfattar även glödlampor och elskrot innehåller många miljöfarliga ämnen,

    – Många butiker är redan intresserade, säger Anna-Carin Söderhjelm på Gästrike Återvinnare, till GD.

    Ett utmårkt initiativ. Tyvärr är det väl så att återvinningen på många håll upphandlas av privata företag och omfattar bara det som efterfrågats, och betalas för.

    Det borde vara fler kommuner som samlar in miljöfarliga ämnen, och informerar om skadligheten hos till exempel lågenergilampor. Jag kan förstå om en kommun tycker att man ska lämna in vitvaror på ett speciellt ställe, men småsaker som lampor borde man kunna lämna in överallt. Privatisering borde inte vara något hinder.

    Återvinningen är en kommunal uppgift. Tryck på!

    Andra bloggar om: , ,

  • WWF:s svenska avdelning har just presenterat årets upplaga av Fiskguiden, som visar vilken fisk och vilka skaldjur man kan äta med gott samvete.

    I årets upplaga är den främsta nyheten att östersjölaxen får rött ljus, läget har förvärrats enligt WWF. Däremot får miljöcertifierad östersjötorsk gränt ljus, liksom ett 25-tal andra fiskar.

    Ekot fick tydligen en förhandstitt på rapporten och inslaget citerades av TT i flera tidningar. Senare, efter presskonferensen, kom TT med en längre version av artikeln.

    Pm du vill kan du ladda ner fiskguiden från WWF:s webbplats.

    Andra bloggar om: , ,

  • Efter många års tjafs kommer EU:s kvotsystem för koldioxidutsläpp även att gälla flyget, berättar SvD som refererar Danmarks radio.

    Från och med den 1 januari omfattas alla flyg som lyfter och landar i Europa av EU:s kvotsystem. Det innebär att biljetterna kan bli något dyrare.

    Det handlar dock inte om några stora höjningar inledningsvis – en resa till USA kan gå upp med några tior – men enligt SAS miljöchef Martin Porsgaard är det för tidigt att säga på vilken nivå priserna landar längre fram.

    Det är väl rimligt att även flyget omfattas av kvotsystemet. Sen kan man diskutera hur det systemet fungerar.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • När EU inledde processen med att ersätta den gamla glödlampan med lågenergilampor motiverades det med miljöskäl. Lägre energiförbrukning skulle ge lägre miljöbelastning.

    Men många lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver. Många sådana lampor slängs i glasåtervinningen, berättar SvD och artikeln refereras av TT i flera tidningar.

    Det är många lampor det handlar om, 200 000 stycken per år, enligt en rapport. Det medför att kvicksilvret kan hamna i naturen och är dessutom ett arbetsmiljöproblem inom återvinningen.

    Lågenergilampor ska återlämnas separat till återvinningsstationen, precis som lysrör.

    Jag kan inte låta bli att undra om EU-beslutet inte var förhastat. Tekniken med kvicksilverfria lampor var inte tillräckligt utvecklad. Vi kanske har minskat ett miljöproblem men skapat ett nytt. Alla återvinningsstationer kanske borde utrustas med en ”lampholk”.

    Uppdareing: Flewra instanser har reagerat på SvD:s artikel. Det kanske var på tiden! Problemet är inte nytt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den fisk som ligger på våra tallrikar innehåller farliga miljögifter som det inte finns några gränsvärden eller rekommendationer för, till exempel bromerade flamskyddsmedel. Dessa ämnen påverka människors hormonsystem om vi får i oss för mycket. Även mer väldokumenterade miljögifter återfanns i flera av de olika matfiskarna, som kvicksilver i storröding från Vättern och lax från Sydafrika. Det berättar Ekot som läst en ny rapport från Naturskyddsföreningen, SNF. Ekots inslag refereras av TT i flera tidningar.

    Undersökningen bygger på stickprover av 12 fiskar från nio länder. Naturskyddsföreningen har låtit analysera 115 kemiska ämnen. Resultaten har jämförts med gällande gränsvärden eller gränsvärden som har föreslagits av EU:s olika expertorgan, skriver SNF.

    Naturskyddsföreningen vill se skärpta regler för att få bort miljögifterna.

    – Vi tycker att det är orimligt att det finns en lång rad välkända miljögifter i fisk och här krävs det politiska beslut av myndigheter, nationellt i riksdagen och inom EU-politiken, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen till Ekot.

    För mig, som är fiskälskare, är det här naturligtvis oroande. Jag tänker fortsätta äta fisk, men undrar över vilken skit vi tillför haven. Som vanligt kommer den tillbaka.

    Uppdatering: SNF-rapporten innehåller felaktigheter och har dragits tillbaka.Främst gäller det en felräkning om DDT-halten i Vätternröding., uppger Vetenskapsradion.

    Andra bloggar om: ,

  • Mjölken som Luleås skolelever dricker har transporterats 50 mil, trots att den produceras vid mejeriet i staden. Den tar omvägen om Umeå, tur och retur blir det 50 mil. Det är NSD som kommer med nyheten, som också refereras av TT och Miljöaktuellt.

    Det är matjätten Servera som levererar till skolorna i Luleå, men har sitt lager i Umeå. Alltså måste mjölken ut på sight-seeing.

    Närproducerat, men långväga färdat. Vettlöst, eller hur. Det kan inte ens vara vettigt för Servera, som borde se över sin logistik.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Att köpa närproducerad mat i tron att det alltid är bättre för klimatet kan vara en tankevurpa. Närproducerat är ett så luddigt begrepp att det i värsta fall kan vara sämre ur miljösynpunkt, berättar TT i en artikel..

    En lurighet med uttrycket ”närproducerat” är att det inte är definierat. Därmed finns det inget som hindrar producenter och handlare från att kalla sina produkter närproducerade, oavsett om de är tillverkade runt knuten, 100 mil bort eller någonstans i Europa, skriver tidningen.

    Även transportsätt kan inverka på hur klimatsmart det är. En långväga transport kan vara klimatsmartare än en kort. Men det är åter igen inte hela sanningen, produktionsmetoden inverkar stort.

    – Närproducerat sätter fokus på transportsträckan, men när det gäller total miljöpåverkan är det bättre att köpa ekologiskt långt bortifrån än att köpa något som är konventionellt odlat i Sverige, säger Emelie Hansson, agronom och jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen, till GP.

    Det finns dock andra anledningar än klimatpåverkan för att välja ”närproducerat”. Ett är att man vill gynna lokal produktion, en annan är att man vill ha varor som skördats så sent som möjligt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Jag köper inte jätteräkor eller tigerräkor och scampi, som de också kallas. De innebär naturskövling och social dumpning på distans, som jag tidigare uttryckt det.

    Men jätteräkorna är populära och många försöker hålla sitt samvete rent genom att köpa ”miljömärkta” jätteräkor som säljs av bland andra Ica och Coop. Men miljömärkningen är inte mycket värd, påstår Naturskyddsföreningen som en del av sin pågående kampanj mot jätteräkorna.

    Nsf:s granskning av Naturlands ”ekologiska” räkodlingar i Ecuador visar att producenterna inte följer kriterierna och bryter mot landets lagstiftning skriver föreningen på sin webbplats. Granskningen uppmärksammas också av Ekot.

    Enligt Nsf, som har undersökt odlingar i Ecuador, vilket är ett av länderna som exporterar jätteräkor till Sverige, så betyder den ekologiska märkningen ingenting. Räkor manipuleras fysiskt för att ge fler ägg, vakter skjuter på människor som försöker fiska i närheten av odlingarna och mangroveskogen fortsätter att förstöras, skriver Ekot .

    – Det är oacceptabelt och certifieringen lurar svenska konsumenter. De betalar ett merpris i butik och får en verksamhet som förstör miljön och kränker fattiga människors rättigheter, säger Nsf:s ordförande Mikael Karlsson till Ekot.

    Själv säger jag igen; Skippa scampin!

    Uppdatering: Även Miljöaktuellt har en artikel om detta och refererar till Ekots inslag.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om EU-kommissionens motstånd mot Livsmedelsverkets ”miljösmarta” kostråd. Att som Livsmedelsveket rekommendera närproducerat går inte för sig, det är ett handelshinder. Fri handel går före allt annat och grekiska tomater är lika bra som svenska.

    Nu har Livsmedelsverkets kostråd stoppats helt och hållet av Regeringen, berättar Ekot i ett inslag. Ytterst ansvarig för beslutet att skrota de miljösmarta kostråden är landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

    – Jag kan bara konstatera att det var många påpekande från andra medlemsländer i den handelsgemenskap som vi har inom EU, säger han till Ekot.

    Jag har tidigare kallat EU:s regelverk i det här avseendet för korkade. Dat kan inte finnas någon sans i att varor färdas långa vägar, transporterna drabbar miljön. Dessutom är det speciella förhållanden när det gäller livsmedel. Grönsaker och frukt som färdas långa vägar håller inte samma kvalitet eftersom tiden mellan skörd och försäljning är längre.

    Regeringen borde verka för en förändring av regelverket så att politiken anpassas till verkligheten.

    Uppdatering: Ekots inslag refereras av TT i många tidningar.

    Uppdatering: Vi sprider nu själva de kostråd som regeringen stoppat. Vi gör det för att Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut, skriver företrädare för tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Naturskyddsföreningen, ABF och Sveriges Konsumenter på SvD DEbatt.

    Alla organisationer publicerar de stoppade kostråden. Du kan till exempel hitta dem här.

    Andra bloggar om: , , , , , ,