web analytics
  • Tandläkare Den 1 juli träder den nya tandvårdsreformen i kraft. Den som har bra tänder eller riktigt dåliga tjänar på den. Den som behöver enbart mindre behandlingar får däremot betala lite mer. Och pensionärer riskerar att bli de stora förlorarna. Dessutom gäller det att hålla noga koll på tandläkarens prislista. Det visar en genomgång som HD gjort.

    Den som är mellan 20 och 29 år eller över 75 år får 300 kronor om året medan den mellan 30 och 74 får 150 kronor. Bidraget kan sparas i två år, därefter anses det förbrukat. För den som har bra tänder och bara behöver göra undersökningen blir det billigare. För den som gör en vanlig lagning eller rotfyllning som inte kommer upp i 3 000 kronor blir det något dyrare.

    Den andra stora delen i tandvårdsreformen är ett högkostnadsskydd för kostnader över 3 000 kronor inom en tolvmånadersperiod. Mellan 3 000 och 15 000 kronor betalar försäkringskassan 50 procent och av kostnader över 15 000 betalas 85 procent.

    Bidraget betalas ut till alla, oavsett ålder, och det beräknas enligt en referensprislista vilket innebär att om tandläkaren är dyrare får patienten själv betala mellanskillnaden. Är tandläkaren billigare räknas däremot ersättning på det billigare priset. De flesta tandläkare håller dock högre priser, enligt tidningen.

    Det tidigare högkostnadsskyddet på 7 700 kronor för personer över 65 år försvinner. Det innebär att pensionärer riskerar att få betala mer för stora behandlingar.

    Andra bloggar om: , ,

  • Mer än 98 procent av befolkningen väljer i dag brevgiro, Internetbank eller uttagsautomater för att betala räkningar och ta ut pengar. Det innebär att endast 1-2 procent vanligen använder Svensk Kassaservice. På grund av denna utveckling avvecklas därför Svensk Kassaservice under andra halvåret 2008, efter ett beslut i riksdagen.

    Närmare hälften av kunderna kommer dock att kunna fortsätta uträtta sina ärenden vid samma kontor som tidigare, eftersom 76 av 370 kontor tas över av Nordea.

    Det finns flera alternativ till Svensk Kassaservice, som banker eller butiker som erbjuder vissa banktjänster. Man kan också sköta mycket hemifrån med hjälp av brevgiro, autogiro och Internetbank.

    Post- och telestyrelsen, PTS, har gjort en broschyr om de olika alternativen. Den finns att hämta på samtliga kontor hos Svensk Kassaservice. All information går också att hämta på www.betalinfo.se.

    Andra bloggar om:

  • Runt 90 procent av de hårt prövade a-kassemedlemmarna får snart en lättnad, skriver TT. Från den 1 juli får många sin avgift sänkt med runt en hundring.

    I snitt sänks a-kasseavgiften med 70 kronor till 250 kronor i månaden. 90 procent av de medlemmar som är kvar i a-kassan får en avgiftssänkning, visar arbetsmarknadsdepartementets beräkningar.

    Störst sänkning får medlemmar i Ledarnas, ST:s och SKTF:s a-kassor, med 130-140 kronor lägre avgift i månaden jämfört med i dag.

    Men inte alla får billigare a-kassa. För teaterfolk och musiker, livsmedelsarbetare, hotell- och restaurangpersonal blir det ännu dyrare när den förhöjda finansieringsavgiften slår i taket, enligt TT.

    Ekonomisajten E24 har en tabell med de nya avgifterna.

    Andra bloggar om: ,

  • Nästa år höjs taket för fastighetsskatten, eller avgiften som det heter på regeringens nyspråk, till 6.180 kronor. I dag är taket 6.000 kronor.

    Turerna kring avskaffandet av fastighetsskatten har varit många, skriver SvD. Nyligen presenterade Villaägarnas riksförbund en rapport som visar att 58 procent av villaägarna får höjd fastighetsskatt efter nästa års taxering, på grund av stigande taxeringsvärden. Nu kommer svaret från den borgerliga majoriteten i skatteutskottet.

    – Den för småhusägaren relevanta jämförelsen är att se hur fastighetsavgiftsreformen slår i relation till det fastighetsskattesystem vi hade när den här regeringen tillträdde, säger skatteutskottets ordförande Lennart Hedquist (m).

    Med SCB:s preliminära taxeringsvärden för 2009 som grund har partierna jämfört de båda alternativen i samtliga kommuner. Rapporten, som offentliggörs i morgon, torsdag, visar att alla småhusägare får lägre fastighetsavgift, jämfört med den fastighetsskatt som skulle utgå med socialdemokraternas gamla system.

    – Alla kommer att ha råd att bo kvar, sammanfattar Gunnar Andrén (kd).

    – Socialdemokraterna säger att alla ska med, men vi gör alla till vinnare, säger Lennart Sacrédeus (kd).

    Det står också klart att dagens maxavgift på 6 000 kronor höjs. Den indexering regeringen fattat beslut om gör att alla med taxeringsvärden över 824 000 får en fastighetsavgift på 6 180 kronor för inkomståret 2009.

    Skatteutskottets vice ordförande, Lars Johansson (s), tycker att de borgerliga jämför ”äpplen och päron”. Han påminner om att det egna partiet i valrörelsen 2006 ville frysa taxeringsvärdena på 2005 års nivå.

    – De kan inte ta vårt gamla system och ställa mot det nuvarande, det är inte seriöst, säger han till SvD.

    Jag förstår inte varför man jämför med något som inte finns. Det är dock klart vem som tjänar på den ”avskaffade” fastighetsskatten. Är du husägare i Danderyd tjänar du 44 380 kronor, enligt SCB:s beräkningar. Vem betalar champagnen?

    Andra bloggar om: ,

  • PTS, Post- och Telestyrelsen, förelägger Hi3G, Telenor och Verizon vid vite att korrigera brister i specificerade räkningar, uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

    Abonnenter av telefonitjänster ska lätt kunna kontrollera sina telefonikostnader med hjälp av en specificerad räkning. Det är nu över ett år sedan föreskrifterna om skyldighet att tillhandahålla specificerad telefonräkning trädde i kraft. PTS anser att operatörerna har haft gott om tid på sig att anpassa sina system till reglerna och har nu beslutat att förelägga de tre operatörer som fortfarande har brister i sina specificerade räkningar att rätta till dessa.

    Föreläggandena till Telenor och Hi3G gäller att operatörerna inte anger uppgifter om kostnad per enhet (t.ex. minutkostnad, pris per sms eller kostnad per megabyte) på räkningarna för mobil telefoni. Verizon föreläggs att redovisa information på räkningarna för fast telefoni om vilken period räkningen avser.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Spannmålspriserna rasar eftersom årets skörd verkar bli rekordstor, berättar ATL. Prisuppgången under det senaste året är i stort sett utraderad.

    De höga spannmålspriserna har påverkat priserna i butiken. Inte bara på direkt spannmålsrelaterade produkter som mjöl och bröd, utan också priserna på mejeriprodukter och kött. Spannmålspriset påverkar naturligtvis också priset på foder.

    Handlarna var raska att höja sina priser, och la dessutom på lite extra. Att matpriserna gått upp påverkar också inflationen, så våra lån har också blivit dyrare.

    Därför undrar jag, när kommer vi att se sänkta priser i mataffären?

    Andra bloggar om: ,

  • kreditkort EU:s regelverk gör att vi måste avskaffa uttagskorten, hävdar storbankerna. Uttagskorten, som inte kan användas som betalkort i affärer, har också saknat avgift. De kan bara användas för uttag i uttagsautomater, som Bankomater eller Minuten.

    Storbankerna vill i stället att alla ska använda betalkort, med Visa- eller Mastercard-koppling. De flesta betalkort har en årsavgift, storbankerna tar en avgift från knappt två hundra kronor och uppåt.

    Bankerna använder EU-argumentet för att motivera avskaffandet av uttagskorten. I större eller mindre grad. Swedban har i en broschyr påstått att ”Uttagskorten försvinner – EU inför nu enhetliga regler (SEPA) som gör att vi som bank inte längre får ge ut kort som bara fungerar här hemma i Sverige”. Liknande argument kommer från andra banker.

    – SEPA-reglverket gör det naturligt att uttagskorten försvinner. När betalningsrutinerna är likadana blir det enklare att köpa tjänster och produkter i andra EU-länder, säger Kerstin Ottosson, informationschef på SEB kort.

    Men bankerna ljuger. Det finns inget i EU:s regelverk som tvingar bankerna att införa betalkort i stället för uttagskort. Konsumentverket har till och med, i ett föreläggande, förbjudit Swedbank att använda sitt argument. Om Swedbank fortsätter med det riskerar de ett vite på 400.000 kronor.

    – Enligt vår uppfattning finns inga regler som gör att bankerna måste sluta med uttagskorten, säger Mattias Grundström, jurist och byrådirektör vid Konsumentverket, till bloggen.

    Det verkar alltså som om det finns helt andra skäl för bankerna att avskaffa uttagskorten. Kan det möjligtvis vara att betalkorten är mer lönsamma. Då kan banken ta betalt i bägge ändar. Du får betala en årsavgift och butiken får betala en avgift för varje kortbetalning. Men ytterst är det vi som betalar, eftersom butikens kostnad påverkar priserna.

    Nordeas presschef, Anders Edlund, vill inte kommentera avskaffandet av uttagskorten. Nordea väljer att tiga.

    Uppdatering: Konsumentverket har kommit med ett pressmeddelande om föreläggandet till Swedbank.

    Inlägget är pingat till Intressant.se

    Andra bloggar om: , , ,

  • En halv miljon kronor i vite – så mycket kan det kosta om Nokian Tyres eller Nokian Däck i sin marknadsföring fortsätter med ”bara en känner de nordiska förhållandena”, berättar GP.

    Marknadsdomstolen säger i sin dom att påståendet är både ovederhäftigt och vilseledande. Det är också direkt misskrediterande för Michelin och de andra däcktillverkarna. Det är en slogan som inte stämmer överens med god marknadsföringssed, enligt domen.

    Enligt Marknadsdomstolen är konsekvensen av det budskap som tidigare har förmedlats i annonser om Nokian Hakkapeliitta däck av Nokian Tyres och det svenska dotterbolaget Nokian Däcks att: ”de andra däcktillverkarna tillhandahåller vinterdäck utan att ha kunskap om och erfarenhet av de nordiska förhållandena”.

    Tvärtom, så har samtliga större och ledande däcktillverkare stor erfarenhet och utför noggranna tester då de utvecklar sina vinterdäck som är avsedda för nordiskt vinterväglag, enligt domen.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare berättat om att det är oklart vem som tjänar på att det svenska köttet är dyrare i butikerna. Uppfödarna får inte bättre betalt. Nu tar även Ekot upp ämnet. Aktörerna skyller på varandra.

    Kött- och charkföretagens chef Åke Rutegård anser att det är livsmedelshandeln som tjänar på det svenska mervärdet.

    – Man har ju ett påslag, ett procentpåslag på produkten när man köper in det från våra medlemsföretag, alltså slakterier och köttföretag. Och sen lägger man säkert på lite extra utöver det, och utnyttjar väldigt skickligt efterfrågan från de svenska konsumenterna på det svenska köttet, som konsumenterna känner väldigt stort förtroende för, säger han.

    Svensk Dagligvaruhandels chef, Tomas Svaton, tillbakavisar påståendena.

    – Ja, alltså det där är ett väldigt spekulativt påstående från dem. Det finns ju ett par led mellan bonden och konsumenten, så att dels så har vi förädlingsindustrin som bönderna själv äger. Och där vet vi att de har dragits med ineffektivitet och höga kostnader i många år. Så väldigt mycket pengar kan gå åt i de här första leden, som kommer efter det att bonden har sålt grisen, säger han till Ekot.

    En märklig historia. Varje år betalar vi mellan 1,8 och 3,2 miljarder kronor mer för svenskt kött än för importerat. Vem har rätt? Sanningen kanske ligger mitt emellan!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Regeringens reformer av a-kassan har varit misslyckad. Det slår Finanspolitiska rådet fast i sin första rapport, skriver Riksdag & Departement. Finansminister Anders Borg håller inte med.

    När det gäller a-kassans finansiering har åtgärderna inneburit att anslutningarna ”helt i onödan” har minskat och att många arbetslösa vid nästa lågkonjunktur kommer att stå utan skydd, menar rådet.

    Finansministern håller delvis med om kritiken, men påpekar att den 1 juli införs det andra steget av a-kassereformen som innebär en ökad koppling mellan avgift och arbetslöshet. Eftersom arbetslösheten sjunker innebär det att avgifterna i de flesta fall kommer att sänkas.

    – Vi vet att en fjärdedel av dem som lämnat a-kassorna är över 63 år. För övrigt är det studenter, förtidspensionärer och välutbildade som har lämnat. Det är grupper som löper mindre risk att bli arbetslösa, säger Anders Borg till R&D.

    ”A-kassereformen” är nog regeringens mest misslyckade drag, antagligen följt av den ”avskaffade” fastighetsskatten som rådet också kritiserar. ”Fort och fel” tycks vara regeringens måtto. De båda misslyckade reformerna står antagligen bakom en stor del av de minskade sympatierna för alliansen.

    Andra bloggar om: , ,