web analytics
  • Handel 16.10.2010 2 Kommentarer

    När 50-öringen försvann infördes nya avrundningsregler i handeln. Men avrundningen till jämna kronor gäller bara vid kontant betalning, betalar du med kort ska ingen avrundning ske.

    Det har Apoteket AB missat, berättar TT. De avrundade även vid kortbetalning.

    Nu gör Apoteket en pudel men tar den enkla vägen ur problemet. I stället för att betala tillbaka till varje kund, vilket antagligen vore fullt möjligt men kostsamt, skänker de en avrundad summa, 200 000 kronor, till välgörande ändamål.

    Men detta illustrerar också det jag tidigare påstått, att handeln tjänar på avrundningsreglerna.

    – Sannolikt har fler kunder fått en avrundning uppåt, eftersom våra priser ofta slutar på 50 öre, säger Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB, till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • mule Det blir vanligare med livsmedel från klonade djur, hävdar SvD i en artikel. Knappast, tänker jag när jag läser rubriken och artikeln innehåller en hel del konstigheter, visar det sig.

    Ett klonat djur är inget annat än en enäggstvilling till ursprungsdjuret, som åstadkoms på konstgjord väg. Arvsmassa från ursprungsdjuret förs över till en äggcell, som sedan får utvecklas till det nya, klonade, djuret.

    Det låter enkelt, men tekniken är besvärlig och har nackdelar. För det första är det tekniskt besvärligt, och därmed dyrt. För det andra utvecklas väldigt få behandlade äggceller till utvecklade djur, och många av dessa är sjuka eller missbildade. Det gör att det, än så länge, är mycket ovanligt med klonade djur. De kan heller inte födas upp för produktion, det är för dyrt helt enkelt.

    Däremot kan man tänka sig att klona djur för att använda dem i avel. En prisbelönt tjur skulle till exempel kunna klonas, för att ge större utdelning i form av sperma som kan användas vid vanlig inseminering.. Tjuren blir också mer ”långlivad”, då nya kopior av ursprungstjuren kan göras efter hand. Det är knappast aktuellt med kor, eftersom de ger en mycket begränsad mängd kalvar.

    Det är faktiskt avkommor till klonade tjurar som räknas som klonade djur i artikeln. Det räknar jag knappast som korrekt, utan som rent slarv.

    Dessutom finns det inget som tyder på att det skulle vara farligt att äta produkter från klonade djur, inte ens om djuret självt är klonat. Det är ju i praktiken inget annat än en enäggstvilling till ursprungsdjuret. Men det är knappast troligt att du någonsin kommer att stöta på produkter som kommer från klonade djur, däremot kanske från deras avkomma.

    Man kan verkligen ifrågasätta kloning av djur, framför allt av etiska skäl men knappast ur matsäkerhetssynvinkel.

    Andra bloggar om: ,

  • Om ungefär ett år införs olika elområden i Sverige. Det kommer att innebära höjda elpriser i södra Sverige, och förmodligen även större variationer i elpriserna, enligt branschorganisationen Svensk Energi, berättar TT i flera tidningar.

    Prisskillnaderna i de olika elområdena är tänkta att ge signaler om var det behövs investeringar och stimulera till byggandet av nya kraftverk i områden där det är underskott på el, skriver TT.

    Gränserna mellan de olika områdens ska, om jag förstått saken rätt, dras där det finns flaskhalsar i distributionsnätet. Prisskillnader ska visa på dessa och var det är brist på produktion. Men vem som ska stimuleras till att bygga bort bristerna begriper jag inte. Näten ägs av de stora elbolagen och prisskillnaden betalas av oss konsumenter. Är det vi som ska få elbolagen att bygga bättre infrastruktur?

    Oavsett detta innebär nyordningen att det blir ännu svårare att begripa elräkningen.

    Andra bloggar om:

  • kraftledning För närvarande står fem av tio kärnkraftsreaktorer still, på grund av underhållsarbete, revision. Dessutom är nivån i vattenkraftens magasin låg. Det innebär att risken för att elen inte ska räcka till ökar, berättar SvD i en artikel.

    Hos myndigheterna gror nu en oro över att fjolårets energikaos, med skenande elpriser, kan komma att upprepas.

    – Vi har ingen invändning mot revisionerna i sig. Däremot, skulle det visa sig att bolagens tidsplaner inte håller, och vi får en kall vinter, så är vi i ett sämre läge nu än i fjol. Nu går vi mot vintern med lägre vattennivåer än vi hade förra året, säger Tony Rosten, chef för marknadsanalys på Energimarknadsinspektionen, till SvD.

    Frågan är hur nervösa vi konsumenter ska bli. Ska vi börja spara till elräkningen?

    Andra bloggar om: ,

  • I marknadsföringen utlovas att medlet hjälper vid trötthet. Du blir piggare och din energi återvänder, lovas det. Men nu förbjuder Läkemedelsverket (LV) reklamen, läser jag i SvD.

    LV har i ett beslut förbjudit företaget Life Europe AB, som har Life-butikerna, att i reklam för det växtbaserade läkemedlet Chisan skriva: ”Chisan är en välbeprövad hjälp vid trötthet, energin återvänder och du känner dig piggare och starkare igen.”

    – Det finns inga bevis att det fungerar, säger Ragnhild Johansson, utredare vid LV, till tidningen.

    Det finns en stark övertro på så kallade naturmedel, vilket också utnyttjas i marknadsföringen. Därför är det viktigt att alla påståenden kan beläggas, och i det här fallet ör det inte så.

    Andra bloggar om: , , ,

  • snapsglas Jag är inte särskilt förtjust i snaps, men tycker att snapsvisor är roliga. Därför är det alltid lika roligt att följa Vin- och sprithistoriska museets tävling om årets snapsvisa.

    I år var det Erik de Maré från Malmö, som vann med visan ”Köpa byxor”. Wille Crafoord kom på andra plats med sin visa ”Hel & Ren” och Arne Brun från Lund kom på tredje plats med ”Julbordssnaps”. Sydsvenskan har naturligtvis noterat att vinnaren kom från Malmö.

    KÖPA BYXOR
    Melodi: Det var på Capri vi mötte varandra

    Att köpa byxor, en prövning för många.
    Dom sitter sällan så bra som dom ska.
    Dom är för korta, för långa, för trånga.
    Men en snaps sitter jämt lika bra!

    Andra bloggar om: , , ,

  • ”Kalix löjrom” blir sannolikt den första svenska produkten som får skyddad ursprungsbeteckning. Det kommer EU-kommissionen att besluta eftersom ingen har invänt mot ansökan, berättar Livsmedelsverket.

    – Skyddet innebär att råvarorna ska komma från ett särskilt område och beredning till färdig produkt ska ske inom samma område. De får då märkas med EU:s symbol för skyddad ursprungsbeteckning, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är bara att erkänna; Jag är inte politiskt korrekt, jag är skeptisk till (viss) eko-mat. Frågan är hur många som, liksom jag, är skeptiska. En av fem väljer att köpa eko-mat, rapporterar DN, men priset kan ju också spela in.

    Att satsa på en hållbar, och djurvänlig, produktion är väl något som de flesta vill skriva under på, även jag. Men frågan är om allt det som vi idag kallar för ekologiskt är så hållbart eller djurvänligt, eller för den skull nyttigare för oss människor.

    Om vi tar det sistnämnda först, nyttigheten, så finns det inga som helst bevis för att det som är ekologiskt odlat är nyttigare. Faktum är att näringsinnehållet i ekologiskt odlat är precis detsamma som i det som är konventionellt odlat.

    Inte heller är eko-produkter godare, eller har bättre smakegenskaper, trots alla myter. När forskare undersökt eko-produkters egenskaper, och det finns hundratals exempel, visar det att de har likadana, eller sämre, egenskaper än konventionellt odlat. Det finns ett enda undantag, som gäller tomater. Eko-odlade tomater var sötare än konventionellt odlade, något som är önskvärt för just den produkten.

    Att eko-odlat upplevs som godare kan bero på att många odlar själva. Att gå ut och skörda, för att därefter tillaga den, ger självklart en fräschare produkt än den du köper i affären. Den kan vara skördad för länge sedan.

    Att den faktiskt inte har bättre egenskaper kan bero på att de sorter vi använder idag är anpassade till konventionell odling. Andra sorter kanske är bättre lämpade för ekologisk odling, och de används inte längre.

    När det gäller djurhållning har jag stora invändningar. Tills helt nyligen fanns det en EU-föreskrift om att djur i ekologisk uppfödning skulle behandlas med växtbaserade eller homeopatiska preparat om de blev sjuka. Det innebar att sjuka djur fick behandling utan bevisad verkan. Verkningslös behandling innebär troligtvis större lidande för djuren. För mig innebar det ett definitivt stopptecken. Lyckligtvis har just den föreskriften ändrats, inte minst efter svenska påtryckningar.

    Kor i ekologisk produktion får också ha kvar sina kalvar för att dia under 3-4 dagar, ofta längre. Frågan är hur bra det är för korna, eller för kalvarna. Hinner inte korna under denna period binda an starkare till kalven, än om de skulle skiljas åt tidigare? Vi kan ju inte fråga djuren om det. Därför köper jag inte ekologisk mjölk.

    Dessutom har ekologisk produktion ifrågasatts ur klimatsynpunkt. För det första ger sådan produktion en sämre avkastning än konventionell, vi använder resurserna sämre. För det andra innebär ekologisk produktion ökat behov av mekanisk bearbetning. I stället för att använda växtgifter måste man köra mer med traktorn och olika maskiner, enkelt uttryckt. Det finns forskare som hävdar att det innebär ett ökat utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid.

    Det finns många goda argument för välja ekologisk produktion, men för mig är det inte så enkelt, trots att det kan verka så. Många ”sanningar” är faktiskt osanningar, och allt är kanske inte så bra som det verkar.

    För mig är det inte självklart att välja eko-mat. Jag är alltså inte politiskt korrekt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Om du har skrivit dagens datum har du upptäckt att det kan skrivas som 101010. Det har HD upptäckt och ägnar en artikel åt saken.

    Vad är då tidningens slutsats? Den blir att det antagligen inte är något speciellt med datumet, trots symmetrin. Visserligen kan man hävda att författaren Douglas Adams, i boken Liftarens guide till galaxen, get serien 101010 en speciell betydelse. Serien av ettor och nollor är nämligen talet 42, skrivet binärt, som enligt boken är svaret på allting.

    Andra bloggar om:

  • Ica har upptäckt salmonella i nötfärs och blandfärs. Nu återkallas ungefär 1 300 förpackningar, berättar Sydsvenskan och TT har en notis om saken.

    Färsen har Icas lågprismärke Euroshopper. Produkterna som återkallas är blandfärs 1 600 gram med sista förbrukningsdag 10 oktober, nötfärs 1 600 gram med sista förbrukningsdag 11 oktober och nötfärs 900 gram med sista förbrukningsdag 12 oktober.

    Min egen reflektion är att du inte behöver springa till diktorn på en gång om du ätit av färsen. Är den ordentligt tillagat har smittämnet dött.

    Andra bloggar om: , ,