Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2013 » april
  • mobilsamtalTidigare har IT-minister Anna-Karin Hatt hävdat att lagstiftning vore fel väg för att öka mobiltäckningen i Sverige.

    – Jag tror inte att lagstiftning är rätt väg att gå men samtidigt är det viktigt att vara tydlig mot operatörerna att när kraven är så starka från konsumenterna så finns det två vägar att gå: antingen skärper sig operatörerna, annars måste vi hitta andra vägar att ta oss framåt, sa hon i en Eko-intervju.

    Hennes uttalande förvånade mig då, eftersom problemen främst drabbar lands- och glesbygd, som Centern påstår sig värna. Men partiet är väl numera främst marknadsorienterat, Stureplan är viktigare än landsbygden.

    Men mobiltäckningen har diskuterats mycket på sistone. Inte minst lade SR-programmet Kalibers reportage ”Goda löften – dålig täckning” ved på brasan.

    Efter den senaste tidens uppmärksamhet kring dålig täckning verkar IT-ministern ha vänt på kappan.

    Det jäser i Mobilsverige, sa Anna- Karin Hatt på Post- och telestyrelsens konferens, hon kritiserade mobiloperatörerna i skarpa ordalag för att de bland annat presenterar täckningskartor utan koppling till verkligheten, för att de ger orealistiska löften och för att de måste investera mer i näten, enligt Ekot. Hon hotade bland annat med lagstiftning.

    – Sanningen är att om ni inte blir avsevärt bättre på att leva upp till era kunders förväntningar, om inte vi i närtid kan se att de här problemen får en lösning, så är det långt ifrån säkert att vi kan undvika det, sa hon enligt en TT-artikel som publiceras allmänt.

    Vi får väl se vilken verkan det får. Att täckningen, framför allt i glesbygd, är dålig är ostridigt. Mobilnäten har dessutom fått ökad betydelse när det gamla fasta kopparnätet rivs ner.

    Jag har alltid med förvåning sett att de olika operatörerna bygger upp var sitt nät. Gemensamma nät, eller roaming till rimlig kostnad, skulle bli betydligt billigare. Dessutom skulle täckningen i praktiken förbättras. Konkurrens är inte alltid bra för kunderna, trots politikers övertro!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Koka alla köpta frysta bär i minst en minut innan de ska ätas. Den uppmaningen kommer från Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande n som också refereras av TT i en mängd media.

    Sedan december 2011 har 22 personer insjuknat i Sverige. Det är ovanligt många. Tidigare år har ungefär fem personer smittats, sammanfattar TT.

    Smittkällan är ännu inte klarlagd. Frysta bär blev först misstänkta i Danmark när ovanligt många fall observerades även där. Även finska myndigheter har gått ut med en varning.

    Alla typer av frysta bär bör kokas innan de äts, oavsett var de kommer från eller vilka som säljer dem. Jordgubbarna kan vara extra farliga. Rådet gäller även företag och storhushåll som tillagar exempelvis bärsåser, smoothies eller desserter.

    Hepatit A klassas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Inkubationstiden är två till sex veckor. Vanliga symtom är feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i hud och ögonvitor – gulsot.

    Rådet gäller till dess smittkällan är klarlagd och gäller bara köpta bär.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • avstängningNu ska produkter som är anslutna till nätverk, som digitalboxar hemmaroutrar och tv, bli energieffektivare, skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande. Det gäller apparater som bör stå i standby-läge när de inte används, till exempel för att kunna ta emot uppdateringar. Beskedet refereras i en TT-notis.

    Vilka energigränser som ska gälla framgår inte av beskedet, men troligtvis rör det sig om samma gränser som aviserats tidigare.

    Kraven införs i tre steg, där de första kraven börjar gälla den 1 januari 2015. Utrustning som inte uppfyller kraven ska inte längre få säljas. De nya kraven ingår i EU:s program för eko-design och beräknas spara 36 TWh årligen i EU från år 2020.

    Andra bloggar om: , ,

  • De stora bolåneinstituten har blivit hårdare i sina kreditbedömningar. Det har gett utrymme för mindre aktörer, som Bluestep, som erbjuder frikostigare bedömningar men till betydligt högre räntor. I dagsläget är Bluesteps ränta 6,35 procent, det vill säga mer än dubbelt så hög som bankernas listräntor.

    Nu avslöjar SvD att bankerna SEB och statliga SBAB säljer vidare information om kunder som nekas bolån, mot provision. Tidningens avslöjande refereras av TT i många olika media.

    Representanter för Handelsbanken och Länsförsäkringar uppger för SvD att de erbjudits samarbete, men avböjt.

    Vilken bedömning som SEB och SBAB gjort vet vi inte. Men det verkar synnerligen tveksamt ur etisk synvinkel. Bankerna säger att kunderna inte klarar bolånet hos dem men säljer vidare till Bluestep som har betydligt högre ränta-

    Uppdatering: Efter avslöjandet backar SEB och SBAB. De har beslutat avbryta samarbetet med Bluestep, berättar Ekot.

    Uppdatering: Även kunder som ratats av Forex har sålts vidare, läser jag i en artikel från SvD. I artikeln ställs även frågan ”När bankdirektörerna irrar bort sig och myndigheterna sover, vem står på konsumentens sida? Svaret är tyvärr att man ofta står ganska ensam.”

    Andra bloggar om: , , , ,

  • TillsatsappenVill du veta mer om tillsatser i maten, eller vad olika märkningar står för, kan du numera använda två appar i din smartmobil, Tillsatsappen och Märkesguiden. För den som saknar smartmobil, eller vill testa dem, finns motsvarande webbtjänster Tillsatsappen och Märkesguiden.

    Det är Konsumentföreningen Stockholm, KfS, som tagit fram dem. Syftet är att hjälpa oss konsumenter, berättar de i ett pressmeddelande.

    – Det som framför allt skiljer vår app om tillsatser från andra liknande appar är att vi har inriktat oss på vad konsumenten vill veta. Om man till exempel undrar vad E160e betyder, så vill man nog veta lite mer än att namnet är Beta-apo-8’-karotenal. Den informationen har man inte så stor användning av. Vi förklarar vad tillsatsen används till, hur den framställs, om den har animaliskt ursprung och om det finns några kända hälsorisker kopplade till den. Det tycker vi är konsumentnytta, säger Minna Hellman, projektledare på KfS, i pressmeddelandet.

    I Tillsatsappen kan du söka på tillsatsens namn, eller E-nummer. Du kan också se olika grupper av tillsatser, som Färgämnen och Konserveringsmedel. För grupper där de olika tillsatserna inte deklareras individuellt, som aromämnen, ges allmän information.

    MarkesguidenI Märkesguiden får du veta vad olika märkningar står för. Ser du en märkning måste du gå in och leta efter motsvarande symbol i listan och klicka på denna för att få ytterligare information. Dessutom finns möjlighet att söka på olika användningsområden, som livsmedel och textil.

    Länkar till de de båda webbtjänsterna finns numera i mitt länkfält, nere till höger.

    Apparna finns tillgängliga på App Store och Google Play, sök på ”tillsatsappen” och ”märkesguiden”.

    Snyggt av KfS!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • TelemarketingAtt införa ett NIX-register för mobiltelefoner skulle kunna leda till fler säljsamtal till mobilnummer. Det säger Konsumentombudsman Gunnar Larsson i en intervju med Ekot. I dag finns e branschöverenskommelse som i princip förbjuder säljsamtal till mobilnummer.

    – Redan i dag så är det ju så att det är förbjudet och otillåtet att ringa säljarsamtal till mobiltelefoner. Och om man inför ett NIX-register då lägger man ju över ansvaret på konsumenterna att NIX:a sina mobiltelefoner, och den som inte gör det kommer då att utsättas för säljsamtal, säger Gunnar Larsson.

    Vi vet att branschen diskuterar ett NIX-register för mobilnummer, det är helt enkelt på gång. Gunnar Larsson vill hellre se ett omvänt förfarande, att säljsamtal endast är tillåtet för de nummer som anmält att de tillåter det.

    Dit är det nog svårt att få det till stånd. Att det skulle finnas ett förbud verkar vara en chimär, jag får säljsamtal till mobilen i alla fall. Jag skulle gärna NIX:a mitt mobilnummer.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • plåsterSveriges kommuner och landsting, SKL, har för första gången publicerat siffror om antalet överbeläggningar. Siffrorna visar att Landstinget i Gävleborg toppar tabellerna med flest överbeläggningar, under januari-februari, följt av Västerbotten och Västmanland. Dalarna och Jönköping har det lägsta antalet, enligt Ekot. Vissa sjukhus har överbeläggningar varje dag.

    – Det är ett patientsäkerhetsproblem och ett arbetsmiljöproblem, säger Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg på SKL, till Ekot.

    Jag tycker att siffrorna visar att landstingspolitikernas spariver har gått för långt. Resultat blir dålig patientsäkerhet och utsliten personal. Det kanske borde bli obligatoriskt för dessa politiker att jobba i vården ett tag. Då fick de se vilken verklighet de skapar.

    Uppdatering: Småningom kommer DN med en artikel på samma tema.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ringer du Eniros 118 118 så får du inte reda på vad samtalet kostar per minut, såvida du inte frågar eller kollar upp det på företagets hemsida. Det tycker Konsumentverket är fel, berättar Ekot och ger ett exempel: ett samtal på tre minuter och 50 sekunder kostar 105 kronor.

    Enligt Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket är man skyldig att informera om priset i början av samtalet, enligt lagen om prisinformation.

    – Det gäller samma sak som alltid när man som företag säljer en tjänst eller en vara, det vill säga att man är skyldig att berätta för köparen vad det kommer att kosta, säger Cecilia Norlander till Ekot.

    Men Eniro tycker inte att de har gjort något fel, Eva Ernfors är pressansvarig.

    – Faktum är att vi tidigare har testat att lägga in information i början avsamtalet innan själva samtalet börjar, och de som ringer in vill inte ha det. Det blir ramaskri, man vill ha information på en gång, säger Eva Ernfors till Ekot.

    Men lagar är väl till för att följas, speciellt som tjänsten är dyr.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Mikroskopiska plastpartiklar i haven är ett miljöhot. Partiklarna kan transportera skadliga ämnen och tas upp av djurplankton, som för dem vidare i näringskedjan. Det berättar Ålandstidningen som lyssnat på föredrag under Östersjöns dag. Tidningens artikel refereras av TT i en rad svenska media.

    Mikroplasterna i havet kommer bland annat från industrin men även från hushållens avloppsvatten genom exempelvis kosmetika, målarfärg och textiltvätt. De kan inte fångas upp i reningsverken.

    – Fleeceplagg avger en massa små plastfragment. Vid varje tvätt avger en fleecetröja 1.900 fragment, säger Jan-Erik Bruun vid Finlands miljöcentral som studerar mikroplasternas påverkan på havsmiljön.

    Plast som hamnar i världshaven gör stor skada. Eftersom plasten aldrig försvinner helt utan bara sönderdelas i mindre partiklar är det dessutom ett mycket besvärligt skräp. Det tar till exempel 450 år för en pet-flaska att brytas ned, skriver TT.

    Andra bloggar om: , , , , ,