Rubriken är egentligen felaktig, eftersom det man brukade kalla Kvacksalverilagen inte längre gäller. De bestämmelser som gäller finns i stället i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).
I lagens 5 kapitel finns begränsningar som anger att ingen annan än legitimerad sjukvårdspersonal får behandla barn och vissa sjukdomar, till exempel cancer, diabetes och epilepsi.
Men det finns märkligt nog inga begränsningar när det gäller psykiatrisk behandling. Vem som helst kan behandla dessa, om det inte gäller barn under 8 år.
Nyligen berättade Ekot att många olegitimerade terapeuter åtar sig att behandla svåra tillstånd, som depression med självmordstankar.
Ekot kontaktade 90 olegitimerade terapeuter med ett påhittat fall med sådana symptom. Ungefär hälften var villiga att behandla patienten.
Det är helt åt pipan. Många av de olegitimerade terapeuterna sysslar med rent hokus-pokus, som återvändande till tidigare liv, kristallterapi eller healing.
Många av dessa terapeuter tror säkert att deras ”terapi” hr effekt, trots att den saknar bevisadvetenskaplig grund. Att ”många blir botade” är ett vanligt argument. Precis samma argument användes för att visa effekten av åderlåtning till dess att man kunde bevisa att metoden saknade effekt. Den kunde i stället vara farlig.
Många psykiatriska tillstånd är så svåra att det borde vara förbjudet att behandla dem på sätt som saknar vetenskaplig grund. Risken är att de i stället förvärrar tillståndet. Men det besvärliga är gränsdragningen, vilka tillstånd är svåra?
Saken borde i varje fall utredas på ett seriöst sätt!
Andra bloggar om: Kvacksalveri, Psykiatri, Terapi, Terapeuter
Lämna ett svar