Bostad & Bostadsmarknad – Carls konsumentblogg

En rimligare andrahands-marknad?

Carl — Sun, 22 Feb 2015 08:30:06 +0000

Att det råder bostadsbrist på många orter är ingen nyhet. Framför allt saknas det en mängd hyresrätter, alla har inte råd att köpa en bostadsrätt. Att det då ställs krav på en fungerande andrahands-marknad är en självklarhet.

För att öka antalet bostäder som kunde hyras i andra hand valde Alliansregeringen att förändra en rad regleringar för andrahandsuthyrning av bostadsrätter (BR). Bland annat blev det svårare för BR-föreningar att säga nej till uthyrning och hyrestaken avskaffades till stor del. Dessutom blev större del av intäkterna för uthyrning skattefria. Förhoppningen var att öka utbudet och att hyrorna skulle bli lägre, genom konkurrens.

Men utfallet blev ett annat. Antalet bostäder på andrahands-marknaden ökade visserligen, som exempelvis P4 Stockholm rapporterat, men hyrorna har skjutit i höjden. Ofta till extrema nivåer. Det kan till och med vara mycket lönsamt att köpa en bostad och sedan hyra ut den.

Nu vill den röd-gröna regeringen att Boverket ska kartlägga vad förändringarna inneburit, berättar Å4 Stockholm och Ekot.

– Jag har noterat den extrema prisbilden och för min del handlar det om att få bättre översikt. Det här är en prioriterad fråga för mig som bostadsminster, säger Mehmet Kaplan till radion.

Vi får väl se om politikerna kan åstadkomma en rimligare andrahands-marknad. Men det är framför allt fler, och billigare, hyresrätter som behövs. Dessutom borde nog hyresvärdarnas krav ses över. I dag måste du ha en rejäl inkomst, och inga betalningsanmärkningar, för att få hyra en bostad i första hand.

Andra bloggar om: Bostäder, Uthyrning, Andrahandsuthyrning

Nu måste bankerna visa räntekorten

Carl — Sun, 21 Sep 2014 07:02:24 +0000

Bankerna har länge presenterat missvisande listpriser för sina bolånekunder. Nu kräver FI att de ska redovisa ett snitt av de räntor som kunderna faktiskt betalar. Det skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande. Förslaget är ett viktigt steg för att stärka bankkundernas ställning på bolånemarknaden, skriver FI.

Och visst, bolåneräntor är en förhandlingssak, då är det viktigt att veta vilket förhandlingsutrymme man har.” Det är i praktiken en revolution för miljoner bolånetagare som ofta har famlat i blindo inför ränteförhandlingar med sin bank”, skriver SvD i en artikel om förändringen. Övriga tidningar lutar sig mot en TT-artikel.

Bankerna har hittills gått ut med så kallade listräntor. Att de inte stämt med verkligheten har man kunnat konstatera i SvD:s räntekarta, där tusentals låntagare bidragit genom att uppge sin ränta.

Alla försök att få bankerna att förbättra sin information hade hittills misslyckats. Hittills är det bara Skandia som frivilligt väljer att redovisa genomsnittlig boränta varje månad.

– Finansinspektionen tycker inte att det är rimligt att bankerna inte kan ge en bättre information innan kunden ska sätta sig ner och förhandla, säger Malin Omberg, områdeschef för FI:s konsumentskydd, till SvD.

Men nu är det gjort, vilket är bra för bolånekunderna.

Andra bloggar om: Bolån, Banker, Finansinspektionen, Snittränta, Boränta

Blir bostadsbristen en valfråga?

Carl — Sun, 15 Jun 2014 04:25:26 +0000

Bostadsbristen, framför allt i storstadsområdena, diskuteras allt mer. Den hänger naturligtvis ihop med att det byggts alltför få bostäder under de senaste decennierna. En mycket stor del av det som ändå byggts har varit bostadsrätter.

När alliansregeringen tillträdde år 2006 var en av dess första åtgärder att avskaffa investeringsbidragen- och räntebidragen till hyresrätter. Enligt den dåvarande ansvariga ministern Mats Odell (KD) skulle åtgärden resultera i att det byggdes mer. Hur det blev med den saken vet vi nu.

Många hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter, något som drivits av ideologiskt styrda politiker. Bristen på bostäder har också drivit upp priserna, mot överhettning.

När regeringen ”avskaffade” fastighetsskatten blev följden att villaägare i rika Stockholmskommuner fick kraftiga skattesänkningar. Många fler fick en höjning när den nya skatten infördes, som döptes om till avgift. Villaägare i landsorten fick stå för notan. ”Avskaffandet” medförde också nya bromsar för rörligheten på bostadsmarknaden. Flyttskatten, reavinstbeskattningen vid försäljning, och avgiften för uppskov, höjdes.

”Avskaffandet” drevs av KD och Göran Hägglund talade, med darr på rösten, om den gamla tanten som inte kunde bo kvar eftersom hon fick betala hög fastighetsskatt. Jag vet flera redaktioner som letade efter en sådan tant, det hade blivit bra reportage, men inte lyckades hitta henne.

Regeringen talar om att förenklingar i tillståndsprocessen är en lösning. Men hittills har det varit mycket snack och lite verkstad. I stället har regeringen gjort det dyrare att hyra i andra hand.

KD har kommit med ett nytt förslag i valrörelsen. I en DN-intervju säger Göran Hägglund att marknadshyror för nyproduktion ”vore intressant att pröva”. Han förväntar sig tydligen att det skulle öka produktionen. KD förlitar sig återigen på den heliga marknaden.

Att rörligheten på bostadsmarknaden måste öka konstaterar den så kallade Bokriskommittén som tillsattes i höstas av Fastighetsägarna Sverige och tre handelskammare. I en ny rapport föreslår den bland annat ändrad hyresreglering, där hyror långsamt marknadsanpassas med en höjning på högst 5 procent per år. Samtidigt ska det bli billigare att flytta genom att reavinstskatten och skatten på uppskov sänks för den som säljer sin bostad.

Det är lätt att konstatera att det byggts alldeles för lite i Sverige under senare år. Men vi väntar fortfarande på skarpa och heltäckande förslag från politikerna. Kan det bli en valfråga?

Andra bloggar om: Bostad, Bostadsmarknad, Bostadsbyggande, Politik, Nyproduktion, Marknadshyror

Lägenhetsvärme ska mätas individuellt

Carl — Sun, 18 May 2014 04:45:16 +0000

Sveriges 2,5 miljoner lägenheter ska anpassas för att mäta och debitera värme- och vattenförbrukning individuellt. Det är innebörden i en ny lag som nyligen klubbats igenom som är en anpassning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Det skriver DN i en artikel som också innehåller för- och nackdelar med olika mätmetoder. Artikeln refereras i en TT-notis.

Uttrycket ”där det är kostnadseffektivt” har tillkommit i slutet av behandlingen av den nya lagen. Det ursprungliga förslaget var striktare men protester från flera remissinstanser, främst olika fastighetsägare, mildrade skrivningen. I praktiken innebär det att genomslaget kommer att bli litet. Både fastighetsägare och hyresgästorganisationer är tveksamma till värmemätning men mer positiva till mätning av vattenförbrukning.

– Värmedebitering är sällan relevant, däremot kan mätning av varmvatten ge positiva effekter. Men installationen måste ske i dialog med hyresgästerna, säger Hans Dahlin, utredare på Hyresgästföreningens riksförbund, till DN.

Vi får alltså se vad som händer i praktiken. Boverket ska utreda frågan, det lär inte hända något på några års sikt.

Andra bloggar om: Bostäder, Energieffektivisering, EU, Värmedebitering, Varmvattendebitering, Bostadskostnad

Regeringen vill kartlägga andrahandshyrorna

Carl — Fri, 02 Aug 2013 06:47:49 +0000

Staten ska ta reda på om det är möjligt att få siffror på hur mycket hyresgäster betalar för sina bostäder. Boverket ska därför genomföra en kartläggning, som ska redovisas i slutet av december. Socialdepartementet ska sedan ta ställning till utredningens slutsatser under nästa vår. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) utesluter inte att resultaten kan leda till att hyrorna regleras, skriver SvD i en artikel.

Hittills är det ingen som vet hur det ligger till. Det närmaste man kan komma är den kartläggning som SvD gjort i sin så kallade ”Hyreskollen”. Där har tidningen fått uppgifter från personer som hyr i andra hand.

”Enkätsvar från tusentals läsare visar att en person som bor i andrahand eller inneboende i snitt betalar 55 procent mer i hyra än de som bor i förstahand. Siffror från annonssajten Blocket har dessutom pekat på att andrahandshyrorna i Stockholms län ökade med 10 procent under årets tre första månader”, skriver tidningen.

Det verkar märkligt att Regeringen inte har läget klart för sig. Ändå ändrade man så sent som i februari reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter och andra ägda bostäder. Reglerna medger högre hyror och bestämmelserna vid överklagande i Hyresnämnden begränsades.

Det byggs fortfarande allt färre hyreslägenheter. Gör om och gör rätt!

Andra bloggar om: Bostad, Andrahandsbostad, Hyror, Andrahandshyror, Regeringen

Fler mäklare varnade i fjol

Carl — Fri, 15 Feb 2013 05:57:43 +0000

Enligt Fastighetsmäklarinspektionen varnades förra året 86 fastighetsmäklare, 24 fick en erinran och 1 en återkallelse av tillståndet. Det är rekordmånga och den vanligaste anledningen till åtgärder är lockpriser och fel i beskrivningen av bostaden, enligt en TT-artikel i många tidningar.

En anledning till ökningen kan vara den ökade tillsynen enligt den nya mäklarlagen.

Råd & Rön har en speciell sida med varnade mäklare.

Andra bloggar om: Mäklare, Fastighetsmäklare, Bostadsförsäljning

I vems intresse spår mäklarna?

Carl — Thu, 31 Jan 2013 08:30:37 +0000

Cirka en fjärdedel av fastighetsmäklarna spår stigande priser, enligt den senaste Mäklarbarometern från SBAB. Mäklarbarometern bygger på 221 enkätsvar från mäklare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Barometern refereras av TT och DN har en egen artikel.

Men Mäklarbarometern är väl ett typiskt fall där man får använda källkritik. I vems intresse spår mäklarna?

Svaret är naturligtvis att mäklarna gärna ser stigande priser. De allra flesta av dem arbetar mot provision, högre priser ger mer pengar för mäklarna. Lyckas de få bostadsköparna att tro att de ska förvänta sig ökade priser, desto mer klirr i kassan. Pessimism lönar sig inte.

Det är mot den bakgrunden man ska betrakta mäklarbarometern.

Uppdatering: Jag kan inte låta bli att dra på munnen när nyheten så småningom dyker upp även i GP. Idkar tidningarna ingen källkritik?

Andra bloggar om: Bostadspriser, Fastighetspriser, Fastighetsmäklare, Mäklare, Mäklarbarometern

Allmännyttan höjer mest

Carl — Thu, 23 Aug 2012 15:55:28 +0000

Märkligt nog är det allmännyttan som höjer hyrorna mest. Enligt SCB höjde de kommunala bostadsbolagen 2011 i snitt hyrorna med 2,6 procent jämfört med 2,3 hos privatvärdarna, berättar TT i en notis som publiceras allmänt.

Det är andra året i rad som allmännyttan är ledande när det gäller höjningar. En förklaring kan vara att politikerna i allt fler kommuner ser de kommunala bolagen som en kassako. Det är lättare att höja olika avgifter än att höja skatterna.

Andra bloggar om: Allmännyttan, Hyror, Hyreshöjning

Oraklen spår lägre ränta

Carl — Fri, 09 Dec 2011 08:06:28 +0000

Den moderna tidens orakel, nationalekonomerna, spår att den svenska ekonomin bromsar in. Tillväxten blir lägre, inflationen likaså. Det gör att vi kan vänta oss lägre räntor under det närmaste året, enligt en artikel från TT som publiceras i många tidningar.

BNP bedöms då växa med 1,4 procent för att sedan öka farten till 2,0 procent 2013. Inflationen faller tillbaka från 2,9 procent i år till 1,1 procent nästa år och arbetslösheten ökar, spår Handelsbanken enligt TT.

Bankens ekonomer spår att styrräntan kommer att sänkas med en halv procent under det närmaste halvåret, från 2 till 1,5 procent. Svenskt Näringsliv är lite värre och spår att räntan sänks till 1,25 procent nästa år.

Vi får väl se om bankerna sänker sina låneräntor i motsvarande grad, det skulle förvåna mig. Hur det kommer att påverka bostadsmarknaden är osäkert. Just nu tyder mycket på fallande bostadspriser.

Andra bloggar om: Ekonomi, Inflation, Arbetslöshet, Tillväxt, Styrränta, Låneränta, Bostadspriser

Bostadspriserna faller

Carl — Tue, 15 Nov 2011 16:58:05 +0000

Bostadspriserna föll under oktober, visar statistik från Mäklarsamfundet. Enligt deras bedömning är det den finansiella oron som ligger bakom fallet, enligt en TT-artikel i flera tidningar.

Snittpriset på en villa har under de senaste tre månaderna sjunkit med tre procent. Priset på bostadsrätter har under samma period stigit med en procent. Men i oktober har bostadsrätterna i storstadsregionerna fallit med mellan 1 och 6 procent, skriver TT.

Jag tror inte att vi sett slutet på den utvecklingen. Den bedömningen grundar jag på den utveckling jag såg under kriserna i början av 1990- respektive 2000-talen.

Andra bloggar om: Bostad, Bostadspriser