Politik – Carls konsumentblogg

TV-avgiften kan bli skrotad

Carl — Sun, 27 Aug 2017 09:26:08 +0000

Tv-avgiften är en dinosaurie som överlevt sig själv. Den har sitt ursprung i att det i radions barndom krävdes tillstånd för att inneha en radiomottagare – en radiolicens – som kunde fås mot en stämpelavgift. Med tiden har avgiften använts för att finansiera public service. Men avgiften har alltid varit bunden till en teknisk utrustning för att kunna lyssna eller titta på radio och tv.

Men den tekniska utvecklingen har sprungit ifrån regelverket och den ursprungliga tanken om mottagare. Det har gjort att det uppstått konstigheter när det gäller vem som ska betala tv-avgift. Ett tag ville det statliga bolag som hanterar avgiften, Radiotjänst, att alla som hade dator, surfplatta eller mobil som kunde anslutas till internet också skulle betala tv-avgift. Men det blev det stopp för.

Jag har flera gånger skrivit om tv-avgiften och tycker att den borde finansieras över skattsedeln. Risken att politikerna får inflytande över innehållet i public service borde kunna hanteras genom att den separeras från den vanliga stadsbudgeten, på samma sätt som begravningsavgiften.

Nu kommer uppgifter om att en lösning är nära. Radioprogrammet Medierna uppger att flera källor uppgett för dem att riksdagens public service- kommitté kommer att föreslå en lösning enligt den jag skisserar ovan.

Uppgifterna refereras även av TT i flera tidningar.

Andra bloggar om: Tv-avgift, Radiotjänst, Public service

Apoteksfiaskot summerat

Carl — Thu, 12 Jan 2017 10:48:13 +0000

Foto: Kristdemokraterna

Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kd och främsta pådrivare av den så kallade apoteksreformen, har kallat den succé. Jag är fortfarande mycket kritisk till den.

Enligt propagandan skulle den leda till ökad tillgänglighet och lägre priser, men enligt min uppfattning blev det varken eller utan i stället tvärt om.

Nu summeras effekterna av ”reformen” i en artikelserie i DN.

Den första artikeln granskar DN om priserna har blivit lägre. Det gäller då receptfria läkemedel, receptbelagda läkemedel har sedan tidigare varit prisreglerade. DN har jämfört priserna för 105 receptfria läkemedel. Jämförelsen utgår från priserna år 2008, året före ”reformen”, och år 2015. Slutsatsen blir att receptfria läkemedel har blivit dyrare efter omregleringen, i vissa fall har priserna ökat med mer än 50 procent.

Så var det med det löftet.

Den andra artikeln gäller tillgängligheten. Tidningen konstaterar att apoteken har blivit betydligt fler efter omregleringen. Dessutom har öppettiderna förbättrats.

Men var har de nya apoteken öppnats? Här i Stockholm har vi snart apotek i varje gathörn, men hur har det blivit i glesbygd?

Av de 486 apotek som har öppnats i Sverige hade över hälften (266 stycken) ett apotek sedan tidigare inom en 500-metersradie, skriver tidningen. I shoppingcentrum finns det numera ofta inte bara ett apotek utan flera. Så många som 85 apotek öppnades inom en 100-metersradie från en annan verksamhet.

Antalet apotek i glesbygdskommuner har varit oförändrat. Däremot har antalet apoteksombud, det vill säga utlämningsställen för läkemedel på mindre orter, minskat betydligt. Detta enligt DN.

Sen kan man visserligen lägga till att du numera kan köpa vissa receptfria läkemedel på nya ställen, som bensinstationer och matbutiker. Å andra sidan är det numera svårt att få reda på var du kan hitta ett visst läkemedel, speciellt receptbelagda och mindre vanliga. Någon samordning finns inte.

Alltså, fler apotek i tätt befolkade områden, men sämre tillgänglighet i glesbygd. Så funkade det löftet.

Som jag flera gånger skrivit, som helhet är omregleringen, reformen, eller vad du än kallar den, ett fiasko. Göran Hägglund borde skämmas. Ordentligt, och dessutom erkänna vad resultatet blev – ett fiasko!

Andra bloggar om: Apotek, Omreglering, Avreglering, Göran Hägglund, Alliansregeringen

Infrastruktur borde ägas gemensamt

Carl — Sun, 31 Jul 2016 08:14:14 +0000

Som infrastruktur räknar jag här är anläggningar som används dagligen av alla, företag och personer, i samhället. Det gäller system för transport av varor, personer och tjänster samt distribution av energi och information. De kostar i allmänhet stora summor.

Tidigare var det den svenska staten som finansierade och ägde i stort sett alla sådana system. I flera fall är det fortfarande så.

Men under de senaste 20 åren har svenska politiker drabbats av en övertro på marknadens välsignelser. Avregleringar och privatiseringar har utlovats som ideala lösningar, allt ska bli bättre och billigare om marknaden får sköta det.

Låt oss titta på en av de avreglerade marknaderna – telemarknaden. När den avreglerades i början av 1990-talet började en snabb utbyggnad av mobilnäten. Men operatörerna kunde inte komma överens om en gemensam infrastruktur utan de större operatörerna, Telia, Telenor, Tele2 och Tre byggde var sitt eget nät.

Utbyggnaden skedde dessutom på kommersiella villkor. Till en början var det bara större städer och vägar som fick täckning, det var där stora intäkter fanns. I övrigt gick utbyggnaden långsamt. Än idag är det ofta dålig täckning i glesbygd.

Man kan fundera över vad som hade hänt om infrastrukturen för mobilnät varit gemensam för alla operatörer. Antagligen hade den blivit billigare, med lägre samtalspriser som följd.

Om infrastrukturen dessutom varit ägd och styrd av samhället, hade vi dessutom kunnat styra utbyggnad och täckning. Det hade inte minst varit viktigt idag, när det bolagiserade Telia i snabb följd lägger ner det gamla fasta telenätet.

Det finns andra aspekter på fria marknader och infrastruktur också. Nyligen varnade flera myndigheter för att villkorslöst auktionera bort ett nytt frekvensområde för mobilkommunikation, 700 MHz-bandet. Även Säpo är kritiskt, de vill behålla denna infrastruktur under samhällskontroll, rapporterar SvD.

Du kan säkert hitta andra exempel, till exempel för elmarknaden och dess infrastruktur.

Att en ogenomtänkt privatisering av infrastruktur är negativ för oss alla borde vara helt klart. Se bara på Margret Thatchers hänsynslösa privatiseringar, då tågen låg som plocke-pinn runt London.

Min slutsats är att infrastruktur borde ägas och styras av samhället, det vill säga av oss all. Frågan är bara om vi kan överlåta ansvaret på våra politiker som de har agerat hittills. Under senare år har skattesänkningar varit viktigare än underhåll av kvarvarande infrastruktur, intressant nog.

Andra bloggar om: Infrastruktur, Elmarknad, Telemarknad, Järnvägar, Vägar, Transporter, Privatiseringar, Avregleringar

Blir bostadsbristen en valfråga?

Carl — Sun, 15 Jun 2014 04:25:26 +0000

Bostadsbristen, framför allt i storstadsområdena, diskuteras allt mer. Den hänger naturligtvis ihop med att det byggts alltför få bostäder under de senaste decennierna. En mycket stor del av det som ändå byggts har varit bostadsrätter.

När alliansregeringen tillträdde år 2006 var en av dess första åtgärder att avskaffa investeringsbidragen- och räntebidragen till hyresrätter. Enligt den dåvarande ansvariga ministern Mats Odell (KD) skulle åtgärden resultera i att det byggdes mer. Hur det blev med den saken vet vi nu.

Många hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter, något som drivits av ideologiskt styrda politiker. Bristen på bostäder har också drivit upp priserna, mot överhettning.

När regeringen ”avskaffade” fastighetsskatten blev följden att villaägare i rika Stockholmskommuner fick kraftiga skattesänkningar. Många fler fick en höjning när den nya skatten infördes, som döptes om till avgift. Villaägare i landsorten fick stå för notan. ”Avskaffandet” medförde också nya bromsar för rörligheten på bostadsmarknaden. Flyttskatten, reavinstbeskattningen vid försäljning, och avgiften för uppskov, höjdes.

”Avskaffandet” drevs av KD och Göran Hägglund talade, med darr på rösten, om den gamla tanten som inte kunde bo kvar eftersom hon fick betala hög fastighetsskatt. Jag vet flera redaktioner som letade efter en sådan tant, det hade blivit bra reportage, men inte lyckades hitta henne.

Regeringen talar om att förenklingar i tillståndsprocessen är en lösning. Men hittills har det varit mycket snack och lite verkstad. I stället har regeringen gjort det dyrare att hyra i andra hand.

KD har kommit med ett nytt förslag i valrörelsen. I en DN-intervju säger Göran Hägglund att marknadshyror för nyproduktion ”vore intressant att pröva”. Han förväntar sig tydligen att det skulle öka produktionen. KD förlitar sig återigen på den heliga marknaden.

Att rörligheten på bostadsmarknaden måste öka konstaterar den så kallade Bokriskommittén som tillsattes i höstas av Fastighetsägarna Sverige och tre handelskammare. I en ny rapport föreslår den bland annat ändrad hyresreglering, där hyror långsamt marknadsanpassas med en höjning på högst 5 procent per år. Samtidigt ska det bli billigare att flytta genom att reavinstskatten och skatten på uppskov sänks för den som säljer sin bostad.

Det är lätt att konstatera att det byggts alldeles för lite i Sverige under senare år. Men vi väntar fortfarande på skarpa och heltäckande förslag från politikerna. Kan det bli en valfråga?

Andra bloggar om: Bostad, Bostadsmarknad, Bostadsbyggande, Politik, Nyproduktion, Marknadshyror

Alltid i tjänst

Carl — Sun, 11 May 2014 13:08:02 +0000

Jag kunde inte låta bli att dra på munnen när DN avslöjade att regeringens ministrar inte sjukanmäler sig och får löneavdrag när de är sjuka. Lagen kräver att statsråd ska få löneavdrag när de är sjuka och missar sina uppdrag. Ändå har Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Birgitta Ohlsson och 14 andra ministrar varit borta från jobbet, utan att sjukanmäla sig, skrev DN.

I en uppföljande artikel förklarar statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe att ministrar är alltid i tjänst även när de är sjuka. Därför behöver de inte sjukanmäla sig.

Avslöjandet fick uppmärksamhet i media. SvD hade en chatt om sjukskrivningarna och radions Studio 1 tog upp saken.

Jag är också alltid i tjänst. Som frilansare och småföretagare får jag vackert ta alla uppdrag, oavsett om jag är sjuk eller inte. Dessutom har politikerna bestämt att de första 14 sjukdagarna ska ersättas av arbetsgivaren, det vill säga av mig själv. Om jag inte jobbar får jag alltså inga pengar, till skillnad från regeringen blir mitt löneavdrag 100 procent. Och jag är knappast ensam om det.

De uteblivna kommentarerna från ministrar, och rättschefens förklaring, visar snarast att regeringen saknar kontakt med den verklighet de själva varit med om att skapa.

Andra bloggar om: Regeringen, Sjukskrivning, Politik, Verklighetskontakt

Bilbesiktning – ännu ett avregleringsfiasko

Carl — Sun, 27 Apr 2014 05:58:37 +0000

Bilbesiktningen avreglerades år 2010. Som vanligt motiverades åtgärden med att det skulle bli större tillgänglighet och att konkurrensen skulle sänka priserna.

Men som vanligt blev det inte så. Nya aktörer har dykt upp på större orter men i övrigt är situationen i stort sett oförändrad. Och priserna har ökat, under förra året var ökningen 13 procent, skriver DN som läst en ny rapport från Transportstyrelsen. Artikeln refereras också i en TT-notis.

Dyrast är det i storstäderna, medan Svensk bilprovning på glesbygden fungerar som prispressare, säger en utredare till DN.

Politiker, speciellt i alliansregeringen, verkar aldrig lära sig. Det blir inte bättre och billigare genom avregleringar. Exempelvis blev ”omregleringen” av apoteksmarknaden ett praktfiasko. Vi kan visserligen köpa receptfria läkemedel i matbutiken och bensinmackar och i storstäderna finns numera apotek i varje gathörn. Men i stället har det ofta blivit svårt att få tag på det läkemedel som läkare skrivit ut, patienter får jaga runt. Inte heller fungerar elmarknad och järnvägar som de borde.

Avregleringar är inte lösningen på alla problem, de verkar mest vara grundade på ideologi. Följderna verka politiker inte bry sig om.

Andra bloggar om: Bilbesiktning, Avreglering, Politik, Apotek, Elmarknad, Järnvägar, Politik

Debatten om datalagring tar fart igen

Carl — Sat, 26 Apr 2014 06:00:12 +0000

Efter det att EU-domstolen slagit fast att direktivet om datalagring bryter mot EU-medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter har debatten om datalagring tagit fart igen.

Själv hälsade jag domstolens utslag med glädje. Jag har alltid sett datalagring som ett kliv mot storebrors-samhället. Lagen ger möjligheter som förr eller senare kommer att missbrukas.

Men som sagt, debatten har tagit fart. I en debattartikel försvarar Johan Dencker, analytiker vid Ekobrottsmyndigheten, datalagringen. Debatten måste nyanseras och samhället har ett ansvar att bekämpa grov brottslighet, och i dag används nätet även i de sammanhangen, skriver han bland annat.

Visst, tänker jag. Men brottsbekämpning kan ske på olika sätt, mer eller mindre integritetskränkande. Resonerar man som Dencker vore väl det optimala att en polis ständigt följde med och övervakade alla som finns i Sverige

Dencker fick omedelbart svar från tre företrädare för Piratpartiet. Datalagringsdirektivet är inte alls så effektivt för brottsbekämpning, skriver de och hänvisar till EU-kommissionens egen granskning av datalagringsdirektivet. Rätten till privatliv väger tyngre, tycker de.

På den sita punkten får de medhåll av Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare Sveriges advokatsamfund. I en debattartikel fördjupar hon resonemanget. ”Personlig integritet utgör en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Detta förutsätter att människor inte heller upplever sig övervakade”, skriver hon.

”Den senaste tidens lagstiftning har inneburit en utvidgning av polisens möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i flera hänseenden. Det handlar om ett paradigmskifte i den meningen att hemliga tvångsmedel används utan föregående misstanke om konkret brott. I underrättelseverksamheten krävs vidare inte något tillstånd av domstol för att inhämta uppgifterna. Det är myndigheten själv som avgör om förutsättningarna är uppfyllda”, fortsätter hon.

Konsekvenserna av EU-domstolens utslag är svåra att förutse, men domen innebär att ändamålet inte får helga medlen, konstaterar Ramberg. Hon hoppas att den svenska regeringen inser det.

Det hoppas jag också. Att vi ska acceptera ohejdad övervakning med ”rent mjöl i påsen-argumentet” verkar vara lagstiftarens inställning. Integriteten måste väga tungt och övervakningens resultat verkar vara tveksamma. Dessutom är den otroligt dyr.

Andra bloggar om: Datalagring, Regeringen, EU, Politik, Övervakning, Integritet, Lagstiftning

(S)jälvmål?

Carl — Wed, 22 Jan 2014 08:08:43 +0000

Skatteskillnanden mellan löntagare och pensionärer kan inte jämnas ut under de kommande fyra åren. Den bedömningen gör Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson, enligt en artikel i DN.

Det är alltså det beskedet som partiet vill ge landets drygt två miljoner pensionärer, samtidigt som man lovat att inte riva upp de jobbskatteavdrag som alliansregeringen drivit igenom.

Pensionärerna är den numerärt största grupp som drabbats av alliansregeringens orättvisa skattepolitik. Fackliga och pensionärsorganisationer (och jag) påpekar att pension inte är annat än uppskjuten lön och borde därför beskattas som sådan. Många pensionärer har redan idag svårt att klara sig.

Dessutom riskerar S att Sverigedemokraternas populistiska budskap, där invandring och flyktingar ställs mot pensionärer, får ökat genomslag. Att SD-budskapet är för enkelt för att vara sant missar många. Man kunde lika gärna ställa partibidraget till SD mot pensionärerna.

Det vore ganska enkelt att ge pensionärerna en anständig tillvaro – riv upp jobbskatteavdrag!

Andra bloggar om: Pension, Pensionärer, Socialdemokraterna, Regeringen, Alliansregeingen, Skattepolitik, Jobbskatteavdrag, Sverigedemokraterna

2013 – Köttskandaler, övervakning och nyfattigdom

Carl — Thu, 02 Jan 2014 15:52:16 +0000

Konsumentnyheterna under det första halvåret dominerades stort av den så kallade hästkött-skandalen. Det handlade om att produkter som vi trodde innehöll nötkött, bland annat lasagne, i själva verket innehöll en hel del hästkött.

Det är i och för sig inget fel på hästkött, det är gott och inte mindre näringsrikt. Men produkterna var feldeklarerade, där låg det stora felet. Företagen bakom konsumentprodukterna hade inte undersökt vilket kött de köpt in. Det kanske inte är så konstigt, den här typen av fusk hade inte avslöjats tidigare. Även Livsmedelsverket och kommunernas livsmedelskontroll togs på sängen, kontrollen var hittills helt inriktad på hygienaspekter.

Avslöjanden av fusk av liknande slag fortsatte under året, den senaste varningen kom i mellandagarna. Det uppmärksammades bland andra av Ekot.

En sak som bekymrat mig under året är alla steg mot övervakningssamhället. Det handlar inte bara om alla de avslöjanden om NSA-övervakning som kommit via visselblåsaren Edward Snowden. I vissa länder har reaktionerna varit intensiva, inte minst avslöjanden om avlyssning av höga politiker i Brasilien och Tyskland. Men här i Sverige har i stället röster höjts som undrat varför regeringen håller tyst.

Men tystnaden är inte så konstig, FRA är en viktig samarbetspartner till NSA. FRA-lagen, som jag tidigare kritiserat, ger FRA möjligheter att övervaka, och skicka uppgifterna vidare, som vi har svårt att överblicka.

I november avslöjades att Säpo ville ha direkt åtkomst till data hos mobil- och internetoperatörer, något som jag kritiserat under rubriken ”Nobba storebror”. Säpo ville till och med ha avtal som gjorde själva förekomsten hemlig. Lyckligtvis drog sig många operatörer ur efter avslöjandet.

Regeringen fortsätter att skapa en ny klass av nyfattiga. Det sker genom utförsäkringar, höjda a-kasseavgifter och olikheter i skatter. Men tankevurpan består i att regeringen inte vill skilja på socialförsäkringar och bidrag. Pension är inget annat än uppskjuten lön och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen är sociala försäkringar som vi och arbetsgivare betalar med avgifter. Avgifterna som vi betalar för det ska betala försäkringarna och inte användas till skattesänkningar.

Regeringens arbetslinje grundar sig på he(M)kokta resonemang som inte har något stöd i praktiken eller i forskning. Dessutom fungerar den inte. Det handlar om ett gigantiskt socialt experiment som drabbar utsatta grupper hårt. Människosynen är avgrundsdjup. Vi får hoppas på en ändring i nästa val, men skillnaden mellan alternativen verkar ännu hårfin.

Andra bloggar om: FRA, Avlyssning, Lagförslag, Riksdagen, Köttfusk, Livsmedelsfusk, Findus, Lasagne, Hästkött, Innehållsdeklaration, Kvalitetskontroll, Myndighetskontroll, Spårbarhet, EU, Pension, Pensionssystemet, Skatter, Regeringen

Nobba storebror!

Carl — Sun, 24 Nov 2013 11:41:02 +0000

Allt sedan debatten inför FRA-lagens tillkomst har jag känt mig bekymrad över det annalkande storebror-samhället. På sistone har jag blivit djupt bekymrad över Säpo:s förhandlingar med telekombolagen om att få direkt tillgång till de trafikdata som enligt lag måste lagras. Mina farhågor inför FRA-lagen, att detta bara var ett första steg, ser ut att besannas.

I debatten inför FRA-lagen hävdade myndigheter och politiker att det ”bara” var trafik till och från utlandet som skulle övervakas. Att mycket trafik inom landet ofta tag svängen över gränserna glömde man bort att tala om. Dessutom hörde jag ofta argumentet att ”den som har rent mjöl i påsen” inte skulle ha något att frukta. Myndigheterna skulle bara intressera sig för terrorism och organiserad brottslighet.

Nu vill Säpo (och övrig polis) komplettera övervakningen av utrikestrafik med möjlighet till övervakning av inrikestrafik, avslöjar Ekot. Operatörerna ska inte heller längre kunna vara en kontrollinstans. Som jag ser det befinner vi oss på ett sluttande plan. Och jag är inte ensam.

– Det är klart att man från polisens utgångspunkt säger att det finns ett behov. Att man har ett behov av att kartlägga detta. Men man kan inte tolka det riktigt så extensivt. För med den argumentationen skulle vi ju kunna avlyssna allt och alla. Då får vi 1984 eller ett motsvarande samhälle. Det vill vi inte ha, säger Anne Ramberg på Advokatsamfundet, till Ekot.

Att det finns tekniska möjligheter att genomföra något betyder inte att det bör genomföras. Alla möjligheter kommer förr eller senare att missbrukas. Se bara på patientjournaler, som bara behöriga personer ska ha tillgång till. Obehöriga, som har möjlighet att komma åt dessa, gluttar gärna i kändisars och bekantas journaler. Det avslöjas gång på gång.

Men det finns enstaka ljus i tunneln på det sluttande planet. Tele 2 har deklarerat att de inte vill delta i samarbetet med Säpo och efter kritik har även Svenska stadsnät backat.

Det ska inte behövas visselblåsare, avslöjanden och debatt för att skydda vår integritet. Allt som är möjligt ska inte genomföras om det kan innebära en integritetsrisk, även om de kan motiveras med ädla motiv. Frågan får inte betraktas med skygglappar!

Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, Lex Orwell, Övervakning, Övervakninssamhälle, Storebrorssamhälle, Avlyssning, E-post, Mobiltelefoni, IP-telefoni, Säpo, Polisen, Politik