Juridik – Carls konsumentblogg

Radiotjänst hade fel om tv-avgift för datorn

Carl — Sat, 14 Jun 2014 05:39:52 +0000

För mig var det självklart; Datorer och datorplattor är inga tv-mottagare. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast samma sak i en avgörande dom. ”En dator med internetuppkoppling inte kan anses vara avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av tv-program och att en webbsändning inte heller kan anses utgöra en utsändning eller vidaresändning i avgiftslagens mening”, skriver HFD i domen. Utslaget refereras bland andra av Ekot, DN, GP, Computer Sweden samt av TT.

Det var för flera år sedan, när Svt började lägga ut sina sändningar på nätet, som Radiotjänst hävdade att den som hade en internetansluten dator eller surfplatta skulle betala tv-avgift. Många överklagade, men Radiotjänst fick rätt i flera instanser och krävde avgift till och med av blinda. Jag har skrivit en hel del om tv-avgiften.

Nu får alltså Radiotjänst sluta kräva tv-avgift från datorägare. Men Radiotjänst tänker inte betala tillbaka felaktiga avgifter, skriver TT i en artikel. Frågan kommer att tas upp på ett styrelsemöte. Inställningen kan jag inte förstå, en återbetalning är självklar.

Men utslaget kommer att leda till en ny diskussion om tv-avgiftens utformning. Jag har tidigare hävdat, och vidhåller, att avgiften borde tas ut via skattsedeln, men med fortsatt oberoende för public service. Det nuvarande systemet är föråldrat.

Uppdatering: Radiotjänst backar och tänker betala tillbaka felaktigt uttagen tv-avgift. Efter att vi analyserat domen kommer vi att betala tillbaka avgifter för datorer etcetera. Vi arbetar nu för högtryck med att upprätta en effektiv process för att hantera återbetalningarna”, skriver Radiotjänst i ett pressmeddelande. Beslutet refereras av Ekot och av TT i flera tidningar.

Andra bloggar om: Public service, Tv-licens, Tv-avgift, Datorer, Surfplattor, Datorplattor, Radiotjänst, Politik

Höjda avgifter i domstol hot mot konsumenter

Carl — Mon, 29 Jul 2013 06:47:49 +0000

Ibland kan den enda utvägen för en konsument att få rätt vara att stämma företaget man tvistar med inför domstol. Det kan till exempel gälla då konsumenten fått rätt i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, men då företaget vägrar följa nämndens rekommendation. ARNs utslag är inte tvingande.

Eftersom sådana mål oftast rör sig om belopp mindre än 22 000 kronor handläggs de som förenklade tvistemål, så kallade FT-mål.

För närvarande kostar det 450 kronor att ansöka om stämning i ett sådant mål. Domstolsverket föreslår nu att avgiften ska höjas till 1900 kronor, berättar DN. Diskussionen om den föreslagna höjningen verkar ha sitt ursprung i ett inlägg på GP:s debattsida GP tar också upp saken på ledarplats. Även TT har en notis om saken och Ekot har ett inslag och en egen artikel.

Juristerna bakom debattinlägget är starkt kritiska till höjningen. De saknar konsumentperspektivet i Domstolsverket förslag, som motiveras med att höjningen ska verka ”avhållande på obefogade tvister”.

– Redan 450 kronor har en viss avhållande effekt. 1900 kronor kommer att innebära att folk hellre struntar i att väcka talan och det gör att näringsidkare kan bete sig lite som de vill, säger juristen Peter Hellman till DN.

Genomförs förslaget är det ett definitivt hot mot konsumenters rättssäkerhet. Skrota det!

Andra bloggar om: Domstolar, Förenklade tvistemål, FT-mål, Ansökningsavgift, Domstolsverket, Juridik, Konsumenträtt, Rättssäkerhet

Oklart om IPRED-lagen

Carl — Fri, 18 Nov 2011 07:30:07 +0000

Sverige har rätt att stifta lagar som IPRED-lagen, har EU-domstolen slagit fast. Det berättar DN och TT.

Men hur utslaget i sin helhet ska tolkas är oklart när det gäller om uppgifter om identiteten på den person som innehar en viss IP-adress ska lämnas ut.

”Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål” skriver EU:s generaladvokat i utslaget.

– Ska man tolka generaladvokatens yttrande strikt så visst, EU:s direktiv hindrar inte utlämning av personuppgifter, men allmänna personuppgiftsregler skulle hindra det i det här fallet, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik på Stockholms universitet, till DN.se.

Det lär väl vara få operatörer som medger att de lagrat uppgifter för att de ska kunna lämnas ut. Det lär alltså bli fler ronder innan IPRED-lagen ska kunna tillämpas som det var tänkt.

Som jag tidigare skrivit är lagen ett dyrbart slag i luften som bygger på okunnighet och önsketänkande.

Ekot tolkar dock utslaget som om det är klart att svenska domstolar ska få ut uppgifterna.

Andra bloggar om: IPRED, EU-domstolen, Integritet, Fildelning, Internet

Lika inför lagen? Knappast!

Carl — Mon, 31 Oct 2011 06:24:32 +0000

När rättshjälpen infördes en gång i tiden var tanken att en persons ekonomi inte skulle påverka deras möjligheter i en rättslig tvist. ;en i dag är rättshjälpen så urholkad att få personer får möjlighet till rättshjälp. Exempelvis får en person med års inkomst över den mycket måttliga summan av 260000 kronor ingen rättshjälp. Den inkomstgränsen har inte ändrats sedan 1999, berättar DN.

Även om du ligger under inkomstgränsen för rättshjälp måste du först investera i en timme av rådgivning från advokat, kostnad minst 1500 kronor, innan du kan söka rättshjälp.

Det gör det svårt att exempelvis driva rättslig process mot ett företag i ett konsumentärende. Om en konsument får rätt i ARN, men företaget struntar i det, måste tvisten drivas vidare inför domstol. Visserligen finns ett rättsskydd i hemförsäkringen, men taket i detta nås snabbt, dessutom måste man betala en självrisk. Det gör att många drar sig för att starta en rättslig tvist mot ett företag, som i allmänhet har större resurser.

För att vi ska kunna bli lika inför lagen måste rättshjälpsystemet uppdateras till dagens förhållanden. Enligt DN har regeringen inga planer på att göra det. Lika inför lagen blir vi aldrig, men det går att få en bättre balans. Det är dags att regeringen gör något!

Andra bloggar om: Rättsliga tvister, Rättshjälp

Juristspråk

Carl — Mon, 24 Oct 2011 07:35:58 +0000

Juristsvenska är ofta tillkrånglad och använder ofta ålderdomliga ord. Ibland har jag funnit att de inte själva begriper vad de skrivit, jag har själv bearbetat texter som är fulla av motsägelser. Juristspråket uppmärksammas i en artikel i Dagens Juridik som jag hittar via en TT-artikel.

Tvärt emot vad man kan tro är det oftast yngre jurister som krånglar till det, medan äldre hurister skriver rakt upp och ner.

– De använde oftare ett fikonspråk, utan rak ordföljd och med ålderdomliga ord, medan de äldre skrev rakt upp och ner, säger Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, till DJ.

En förklaring kan vara, enligt tidningen, att jurister under utbildningen ofta läser äldre böcker, och språket i dem fastnar. Med erfarenhet blir språket enklare.

Jag vet att det pågår arbete för att förenkla språket. Till exempel ska lagtexter som lämnar Riksdagen inte innehålla ordet skall, som ofta upplevs som alltför formellt. Det ersätts av ordet ska.

I artikeln finns ett annat exempel. Hovrätten för Västra Sverige försöker städa språket i sina domar. För att alla ska förstå vad som står i en dom försöker de undvika krångliga ord. ”Ehuru” ersätts till exempel med fastän/trots att och ”eljest” med annars/på annat sätt.

Men det är bra att juristspråket uppmärksammas. Men jag kan tycka att skriftlig framställning kanske borde få ett ökat utrymme under utbildningen. Det är meningslöst om många svenskar inte begriper vad juristerna skriver.

Andra bloggar om: Juridik, Språk, Juristspråk, Juridiska texter

Försenad post juridiskt problem

Carl — Wed, 14 Sep 2011 05:46:25 +0000

Den svenska posten fungerar och breven kommer fram dagen efter de avsänts. Det finns det domstolsutslag på och det utslaget används i olika juridiska sammanhang. Jag har tidigare bloggat om att försenad post kan ge tråkiga effekter och nu läser jag att problemen med försenad post fortsätter.

Anledningen är att posten omorganiserat och slagit ihop utbärningskontor, den här gången i södra Stockholm. Målet är som vanligt att spara pengar.

Men som sagt, det kan innebära problem, till exempel i inkassoärenden. Får du ett inkassokrav är sista betalningsdatum ofta satt till åtta dagar från utskriftsdatum. Det är minimigränsen enligt det regelverk som finns.

Men det finns en regel till. Den som tar emot ett inkassokrav ska ha minst sex dagar på sig från mottagningsdatum. Får du försenad post ska du därför ta kontakt med inkassobolaget och berätta det, det måste de ta hänsyn till.

Samma sak gäller naturligtvis allt där datum är väsentliga, ta kontakt och berätta att posten blivit försenad.

Andra bloggar om: Post, Brev, Postbefordran

Läckande diskmaskin fall för HD

Carl — Thu, 18 Mar 2010 07:37:24 +0000

Högsta domstolen har gett prövningstillstånd för ett ersättningskrav som gäller en vattenläcka i en hyreslägenhet, berättar SvD.

Det gäller ett fall där anslutningen till en diskmaskin brast, med omfattande vattenskada som följd. Svenska Bostäder kräver hyresgästen på 60 000 kronor i ersättning eftersom denne inte följt ordningsföreskrifterna som anger att vattentillförseln ska strypas efter avslutad diskning.

Tingsrätt och Hovrätt har tidigare gett hyresgästen rätt men nu har alltså HD gett prövningstillstånd för den principiellt viktiga frågan.

Vad jag funderar på är om inte hela frågan handlar om vilken försäkring som ska betala, hyresgästens hemförsäkring eller Svenska Bostäders fastighetsförsäkring.

Andra bloggar om: Diskmaskin, Vattenskada, Hyreslägenhet, Hyresgäst

KO vann över Kraftkommission

Carl — Wed, 20 Jan 2010 19:05:41 +0000

Cirka 2 300 tidigare kunder till elleverantören Kraftkommission har rätt till skadestånd. Det beslutade Umeå tingsrätt i dag. Konsumentombudsmannen, KO, har företrätt samtliga konsumenter i en så kallad grupptalan, skriver KoV i ett pressmeddelande som också refereras av GP.

Ärendet mot Kraftkommission, som i dag går under namnet Stävrullen Finans AB, har pågått i flera år. Bolaget hade avtal med många kunder om att leverera el till fast pris. När bolaget slutade leverera el till sina kunder blev de hänvisade till en annan leverantör med ett högre pris. Kunderna och KO menade att Kraftkommission/Stävrullen då skulle ersätta sina kunder för den merkostnad de drabbades av. KO gick därför in och företrädde samtliga konsumenter i en så kallad grupptalan. Det är första gången någonsin som KO använder metoden för att företräda en större grupp konsumenter i domstol.

Domen från Umeå tingsrätt är en så kallade mellandom. Tingsrätten bedömer att bolaget har varit oaktsamt när det gäller bristande rutiner för att prissäkra ingångna fastprissavtal. Kraftkommission/Stävrullen är därför skyldigt att betala skadestånd. Hur mycket ersättning varje drabbad konsument kommer att få avgörs i en senare rättegång, skriver KoV.

Båda parter kan överklaga domen, och Stavrullen lär nog göra det.

Uppdatering: Även TT skriver om domen.

Andra bloggar om: Kraftkommision, KO, Grupptalan

Överklaga myndighets beslut kan bli dyrt

Carl — Wed, 14 Oct 2009 06:47:48 +0000

Om man vill överklaga ett beslut av till exempel Försäkringskassan kan bli dyrt för den enskilde, berättar DN. En myndighets beslut är ett så kallat förvaltningsärende som måste överklagas i en förvaltningsdomstol, i första hand Länsrätten.

Men det går inte, utom i sällsynta undantagsfall, att få rättshjälp i förvaltningsärenden. Hemförsäkringens rättsskydd kan inte heller användas. Det är den klagande själv som får bekosta juridisk hjälp.

Det här är en uppenbar lucka i lagstiftningen. Och många klagomål har fått Domstolsverket att reagera, skriver DN. I en utredning till regeringen tidigare i år konstateras behovet av att se över rättshjälpen på det förvaltningsrättsliga området.

Enligt Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask (M), bereds frågan nu inom regeringskansliet:

– Vi arbetar med förslaget, men det går ännu inte att säga om vi ska byta ut någon del, säger hon till DN.

Det är alltså fortfarande bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. De förstnämnda får skattesänkningar, de sistnämnda mest skit!

Andra bloggar om: Försäkringskassan, Förvaltningsdomstol, Länsrätt, Rättshjälp, Rättsskydd

Dumheter om IPRED-effekt

Carl — Thu, 02 Apr 2009 07:32:42 +0000

Jag trodde först att det var ännu ett aprilskämt. Men det visade sig ha sitt upphov i en artikel i Metro, som senare återgavs av TT och publicerades i flera tidningar. I stället var det nog fråga om dålig källkritik, för uppgifterna kom från Antipiratbyrån, IPRED-lagens förespråkare.

Fildelningen minskade kraftig redan samma dag som Ipredlagen trädde i kraft. Den bedömningen gör Antipiratbyrån efter att ha studerat internettrafiken, skrev Metro.

– Merparten av all internettrafik är fildelning. Därför finns det ingen annan förklaring till den här kraftiga trafiknedgången än den nya Ipredlagen. Det sänder en väldigt stark signal att lagstiftningen fungerar, säger Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån till Metro.

Hur sjutton kunde de avgöra det, redan innan klockan 20 samma dag? Det uttalandet låg nog redan färdigt sedan lång tid.

Dumheter, säger jag som är van att bedriva källkritik.

Andra bloggar om: IPRED, Antipiratbyrån, Källkritik