Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php:22) in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
Nu läser jag, till min glädje, i GD att Gästrike Återvinnare har fixat lamp-holkar på många platser. El-in, ett färgglatt plåtskåp som ska placeras ut i butikerna. Men det stannar inte med det, återvinningen omfattar även glödlampor och elskrot innehåller många miljöfarliga ämnen,
– Många butiker är redan intresserade, säger Anna-Carin Söderhjelm på Gästrike Återvinnare, till GD.
Ett utmårkt initiativ. Tyvärr är det väl så att återvinningen på många håll upphandlas av privata företag och omfattar bara det som efterfrågats, och betalas för.
Det borde vara fler kommuner som samlar in miljöfarliga ämnen, och informerar om skadligheten hos till exempel lågenergilampor. Jag kan förstå om en kommun tycker att man ska lämna in vitvaror på ett speciellt ställe, men småsaker som lampor borde man kunna lämna in överallt. Privatisering borde inte vara något hinder.
Återvinningen är en kommunal uppgift. Tryck på!
Andra bloggar om: Lågenergilampor, Återvinning, Miljö
]]>Anledningen är att de sällsynta jordartsmetaller som behövs för att tillverka lyspulvret i vissa typer av lampor blivit dyrare, i vissa fall har priset ökat med 100 procent. Prisökningarna beror bland annat på ökad efterfrågan och att Kina, som på senare år stått för närmast all produktion, minskat exporten.
I praktiken kommer priserna på lågenergilampor och lysrör att bli 20-30 procent, enligt TT.
Andra bloggar om: Lågenergilampor, Lysrör, Sällsynta jordartsmetaller, Belysning
]]>Men det kan fortfarande vara svårt att ersätta gamlingen, speciellt då uiseendet spelar roll, som i lampkronor. Lågenergilampor tar tid innan de lyser som de ska, ser konstiga ut och kan ge ljus med konstig färg.
Köp inte en billig lågenergilampa, tipsar en lampförsäljare som Ekot talat med. Hon rekommenderar att köpa en halogenlampa som tänder lika snabbt och bara har något vitare sken.
Uppstickaren lysdiodlampan har inte kommit lika långt, framför allt är priset fortfarande högt.
Andra bloggar om: Glödlampor, Lågenergilampor, EU, Lysdiodlampor, Halogenlampor
]]>Något mer konkret kom hon inte med.
– Jag gör allt jag kan för att förbättra den här marknaden, sa Olofsson enligt TT.
Ministerns råd har retat Villaägarna. Joacim Olsson, vice förbundsdirektör för Villaägarnas riksförbund är övertygad om att de flesta människor vid det här laget redan sparar på elen så mycket som de kan.
Han efterlyser åtgärder från ministerns sida.
– Det finns ingen brist på konkreta förslag som är möjliga att genomföra som skulle sänka energikostnaderna utan att kosta staten en krona och utan att koldioxidutsläppen skulle öka, säger han till TT.
Vi får väl se om Maud Olofsson kommer att göra något mer än att dela ut goda råd, pressen på henne ökar med varje elräkning.
Andra bloggar om: Elpris, Villaägarna, Maud Olofsson, Regeringen
]]>En stor del av de lampor som ska ersätta glödlampan innehåller kvicksilver. Men många har reagerat på att glödlamporna ska ersättas med lampor som innehåller kvicksilver samtidigt som Sverige inför ett förbud mot kvicksilver, skriver DN.
– Vi har blivit översköljda med frågor, säger Peter Bennich på Energimyndigheten.
– Många ifrågasätter varför man ska börja använda lampor med kvicksilver i. Vi inser nu att vi måste informera mer om varför detta sker och hur lågenergilamporna ska hanteras, säger han till tidningen.
Men kvicksilvret gör att lamporna måste hanteras som miljöfarligt avfall, på samma sätt som storebrorsan lysrör. Men endast en liten del hanteras på rätt sätt.
– Det är problematiskt att en så liten del av lamporna samlas in. Folk hittar inte insamlingsställena. Därför krävs ett pantsystem så att man kan lämna sina lampor på fler stationer, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen till DN.
Där jag bor måste jag ta mig till närmaste återvinningscentral för att lämna in lamporna, det finns ingen möjlighet på närmare håll. Men är det inte så att den som säljer miljöfarliga produkter också ska erbjuda möjlighet att ta om hand om dem? Det skulle medföra att man skulle kunna lämna in lamporna i de affärer som säljer dem! Jag vet inte säkert, men jag ska undersöka saken.
Många är också bekymrade över vad man ska göra när en sådan här lampa går sönder, och HD har en artikel som reder ut saken. I korthet kan man säga att om höljet inte går sönder är det inga problem. Men så fort kvicksilver kan komma ut måste man vara mer försiktig. Läs artikeln!
Men det här är antagligen ett övergående problem. De kvicksilverhaltiga lamporna kommer att ersättas med lampor baserad annan teknik. Redan i dag finns halogenlampor och lampor med lysdioder utvecklas snabbt. De kvicksilverhaltiga lamporna kommer nog bara att bli en parentes.
Andra bloggar om: Glödlampor, Lågenergilampor, Miljö, Belysning
]]>Förslaget är visserligen inte klubbat än, men nyligen sade en av EU:s expertgrupper, kommittén för ekodesign, ja till förslaget.
Förbudet innebär att de mest energislukande glödlamporna, 100-wattare och liknande, tas bort från butikshyllor i Europa redan nästa höst. Svagare lampor, 25 watt och därikring, får en nådatid fram till 2012, skriver HD.
Det låter förföriskt enkelt. Ut med glödtrådslamporna och in med lågenergilampor så sparar vi massor med energi. Den gammaldags glödlampan avger bara ett par procent av energiförbrukningen i form av ljus, resten blir värme.
Med det är inte fullt så enkelt, inser jag när jag funderar över saken. Dels kan man inte räkna hem hela energibesparingen, lamporna bidrar ju till uppvärmning av hus. Den energin måste tas ut på annat sätt, när glödlamporna försvinner.
Sedan har inte lågenergilampor samma färgtemperatur ännu. De ger ett kallare ljus, som inte är lika lämpligt för belysning i inomhusmiljöer. Men utvecklingen går framåt, så snart kanske bättre lampor kommer.
Sedan kan man ju fundera på varför EU har skyddstullar på billiga lågenergilampor från Asien, det går inte riktigt ihop. Men EU är ju framför allt ett näringslivsprojekt, då räknas inte andra hänsyn.
Andra bloggar om: Glödlampor, Lågenergilampor, EU
]]>Hela listan på de mest stulna prylarna, enligt Rejseliv.dk:
Frotté i olika former är dock vad som oftast försvinner, enligt undersökningen. Och resultatet känns igen, visar Citys rundringning till hotellen i Stockholm.
Märkligt, knalla ut med en toalettsits från ett hotell!
]]>Organisationen Avfall Sverige, som samlar kommuner och företag som arbetar med återvinning, har analyserat 100 ton vanliga hushållssopor. Resultatet visar att 0,6 procent av soppåsarnas innehåll består av elavfall som borde ha lämnats i ett återvinningskärl. Framför allt är det glödlampor och batterier som dumpas bland matresterna. Ficklampor, klockor, leksaker och andra småprylar förekommer också. Om man räknar in allt elskrot som slängs i fel återvinningskärl innebär det att 12 000 ton elavfall, eller 1,3 kilo per person, varje år slängs på fel ställe.
– Det är allvarligt. Mycket av elavfallet innehåller fortfarande farliga tungmetaller, kvicksilver och kadmium. Om det bränns med hushållssoporna hamnar det i vattnet och luften som vi andas, säger Jessica Christiansen, rådgivare för elavfall på Avfall Sverige.
Hon anser att den främsta lösningen på problemet är att förbättra insamlingssystemet. Många accepterar att åka några kilometer för att dumpa stora kylskåp, spisar och tv-apparater, men det är ”inte realistiskt att kräva att samtliga hushåll ska vara beredda att bege sig till en återvinningscentral för att bli av med smått elavfall”, står det i rapporten.
– Det måste bli mycket, mycket enklare att återvinna. Till exempel handlar det om att placera stationer nära bostäder och livsmedelsbutiker, säger hon till SvD.
Vet du var du ska slänga en gammal glödlampa? Gissar du att det ska anses som elskrot gissar du rätt. Det finns en enkel tumregel – allt som ansluts till vägguttag eller går på batterier ska betraktas som elskrot!
Andra bloggar om: Elskrot, Återvinning, Sopsortering, Miljö
]]>Svenskarna överkonsumerar el. På två decennier har elförbrukningen i hemmen fördubblats. Hälften av hushållen har två eller fler tv-apparater och de svenska hemmen dignar av glödlampor.
– Den här elen skulle kunna försörja upp till 64.000 villor om året, med både el och värme, säger Peter Bennich, projektledare på Energimyndigheten till DN.
Det finns alltså en hög besparingspotential. Många funderar på att skaffa energisnåla lampor, här finns det ännu mer att göra. Själv är jag halvdålig på att stänga av apparater. Min skrivare stänger jag av när jag inte skriver ut, den drar 80W i standby-läge. Likaså stänger jag av några andra apparater. Men exempelvis stereon står alltid på och videon har inte ens någon avstängningsknapp. Ändå blir jag upprörd varje gång elräkningen kommer.
– Du ska inte bränna dyrt lyse, brukade mormor säga.
Andra bloggar om: Energiförbrukning, Elförbrukning, Stand-by, Spara
]]>VW-verkstaden ställde diagnosen att han skulle byta växellåda – till en kostnad av nästan 30.000 kronor. För dyrt, tyckte Mats Pihlfalck, och vände sig till en småskutt.
Femtonhundra kronor senare funkade bilen som vanligt igen. Kan inte märkesverkstäder annat än koppla in stora datorn, konstatera var felet finns och byta ut hela den delen? Eller är det här en naturlig uppföljning till att du inte ens kan byta glödlampor själv?
Uppdatering: När jag skrivit det här inlägget dök en artikel om samma sak upp i SvD.
]]>