Avfall & Återvinning – Carls konsumentblogg

Kampen mot matsvinnet börjar hemma!

Carl — Wed, 04 Jun 2014 07:36:58 +0000

Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har länge bedrivit en kampanj för att minska matsvinnet i alla led, från producent till hemmet. Argumenten är flera; svinn leder till ökade priser, det är rent slöseri och miljömässigt är det helt förkastligt.

Den andra juni anordnade föreningen, i samarbete med Coop, en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm. Föreningen hade samlat ihop varor som var på väg att kasseras från flera Coop-butiker och utifrån dessa inbjöds allmänheten till en ”Restfest”. En lasagne med ett varierat innehåll serverades och föreningen gav, med hjälp av en rad kockar på en storbildsskärm, tips om vad man kan åstadkomma med hjälp av rester.

Gott, kul och inspirerande, själv lagade jag en klassisk resträtt, pytt i panna, till familjen samma kväll.

Samtidigt släppte föreningen en undersökning. Den visar att vi har en sned uppfattning om var det mesta svinnet uppstår. Nästan hälften (43 %) av svenska folket tror att livsmedelsbutikerna är den grupp som slänger mest matavfall i livsmedelskedjan. Men medan livsmedelsbutikerna står för 6 procent av avfallet står hushållen för två tredjedelar (64 %).

Kampen mot matsvinnet måste alltså börja hemma, vi borde slänga mindre del av den mat vi betalat för och burit hem.

Ja tror att en stor förklaring är okunnighet. Vi har exempelvis en övertro på ”bäst före-datum”. Är datumet passerat slängs mycket mat. I stället borde vi titta på, lukta och smaka på maten. Passerar maten den kontrollen kan den användas. Datumgränsen är satt med marginal och borde betraktas som ”i sämsta fall-datum”.

Dessutom måste man använda sin fantasi. Det finns mycket man kan göra med rester, hemma serverar vi ibland ”pappas hitte-på-maat”. Det är sällan den brukar mötas med annat än nyfikenhet.

Jodå, det förekommer svinn även hos oss, men vi försöker hålla den till ett minimum. Jag brukar säga att jag är för snål för att slänga.

Mer information, statistik, tips, recept med mera finns på kampanjens webbplats.

Lycka till med att minska maatsvinnet!

Andra bloggar om: Mat, Matsvinn, Sopor, Konsumentföreningen Stockholm, KfS, Hushållsekonomi

Rep efter Rot och Rut?

Carl — Fri, 08 Nov 2013 07:45:44 +0000

Naturvårdsverket lanserar en idé om skatteavdrag för reparationer, ett Rep-avdrag. Då skulle vi behålla våra saker lite längre, tror verket enligt Ekot. Naturvårdsverket forskar också på råvaruskatter, stopp för reklam i brevlådan, lägre skatt för tjänster än varor.

Visst, det är dyrt att reparera sina prylar. Ofta lönar det sig inte, det är billigare att köpa en ny hårtork när den gamla gått sönder. Ibland är det till och med omöjligt, är prylen tillräckligt gammal går det inte ens att få tag på reservdelar.

Men ett av grundproblemen är att tillverkarna inte konstruerar sina produkter för lång hållbarhet. De vill hellre att du kommer tillbaka och köper på nytt.

Jag tror knappast att vi kommer att få se något Rep-avdrag. Men idén bakom, att reparera i stället för att slänga, är god. Det handlar om återvinning. Men det fordras nog andra åtgärder för att få någon omfattning på reparationerna. Utspelet är nog mest till för för att få frågan att diskuteras. Men tyvärr kommer den att vara glömd inom kort.

Uppdatering: Småningom uppmärksammar även DN Ekots nyhet.

Andra bloggar om: Naturvårdsverket, Reparationer, Avfall, Återvinning

Hushållen slänger mest mat

Carl — Sat, 04 Aug 2012 10:03:19 +0000

Hittills har det varit oklart hur mycket mat som slängs i Sverige, mängderna har uppskattats. Men Naturvårdsverket har tagit fram en ny metod för att mäta volymerna, berättar DN och Ekot uppmärksammar också artikeln.

I Sverige slängs ofattbara en miljon ton mat per år, visar Naturvårdsverket. Det är hushållen som slänger mest, drygt två tredjedelar av det totala. Visserligen är en stor del av detta, 65 procent, så kallat oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men närmare 236 000 ton slängs i onödan.

Enligt Naturvårdverket är inte livsmedelsbutikerna någon stor bov i sammanhanget, 4 procent av det totala kommer därifrån. Däremot står restauranger för cirka 10 procent.

Vad kan vi göra för att minska svinnet?

Först och främst bör vi utbilda oss själva. En absolut majoritet av konsumenterna vet inte skillnaden mellan bäst-före-datum och sista förbrukningsdatum.

Många stirrar sig blinda på bäst-före-datum och slänger dumt nog maten när detta har passerats. Lita på dina sinnen, lukta och smaka först.

Dessutom måste vi lära oss att laga mat av rester, exempelvis är hemgjord pytt i panna är inte det sämsta.

Min vän Louise Ungerth brukar propagera för att vi ska sänka kylskåpstemperaturen. Hon brukar säga att vid fyra grader håller sig maten nästan dubbelt så lång tid.

Att minska matsvinnet är viktigt, inte bara för den egna plånboken. Produktionen av mat ger också miljöpåverkan. Slängs maten är det i onödan.

Andra bloggar om: Mat, Matsvinn, Svinn, bäst-före-datum, Sista förbrukningsdatum, Kylskåpstemperatur, Miljö

Stora skillnader i avgift för sophämtning

Carl — Thu, 28 Jun 2012 07:48:46 +0000

Det är stora skillnader i avgifterna för sophämtning. Mellan dyraste och billigaste kommun skiljer det 2 500 kronor, skriver organisationen Villaägarna i ett pressmeddelande, som också refereras av TT i en notis.

Dyrast är Lysekil där sophämtningsavgiften ligger på 3 490 kronor per år. Billigast är Kungsbacka med 914 kronor.

Man kan fundera på varför skillnaden är så stor. En förklaring kan vara att kommuner ser detta som en kassako som man hellre väljer framför att höja skatten.

Andra bloggar om: Sophämtning, Sophämtningsavgift, Kommunala avgifter

Lamp-holk – bra initiativ från Gästrike Återvinnare

Carl — Sat, 10 Dec 2011 18:15:07 +0000

På sistone har återvinningen av lågenergilampor diskuterats. Många av dem innehåller kvicksilver som definitivt inte bör hamna i naturen. Ändå finns, på de flesta håll inget enkelt sätt att lämna lamporna till återvinning, de riskerar att hamna bland hushållssoporna och kvicksilvret hamnar småningom i naturen. I det sammanhanget har jag tidigare efterlyst lamp-holkar på samma sätt som det finns batteri-hilkar.

Nu läser jag, till min glädje, i GD att Gästrike Återvinnare har fixat lamp-holkar på många platser. El-in, ett färgglatt plåtskåp som ska placeras ut i butikerna. Men det stannar inte med det, återvinningen omfattar även glödlampor och elskrot innehåller många miljöfarliga ämnen,

– Många butiker är redan intresserade, säger Anna-Carin Söderhjelm på Gästrike Återvinnare, till GD.

Ett utmårkt initiativ. Tyvärr är det väl så att återvinningen på många håll upphandlas av privata företag och omfattar bara det som efterfrågats, och betalas för.

Det borde vara fler kommuner som samlar in miljöfarliga ämnen, och informerar om skadligheten hos till exempel lågenergilampor. Jag kan förstå om en kommun tycker att man ska lämna in vitvaror på ett speciellt ställe, men småsaker som lampor borde man kunna lämna in överallt. Privatisering borde inte vara något hinder.

Återvinningen är en kommunal uppgift. Tryck på!

Andra bloggar om: Lågenergilampor, Återvinning, Miljö

Lågenergilampor hamnar fel

Carl — Mon, 21 Nov 2011 08:05:52 +0000

När EU inledde processen med att ersätta den gamla glödlampan med lågenergilampor motiverades det med miljöskäl. Lägre energiförbrukning skulle ge lägre miljöbelastning.

Men många lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver. Många sådana lampor slängs i glasåtervinningen, berättar SvD och artikeln refereras av TT i flera tidningar.

Det är många lampor det handlar om, 200 000 stycken per år, enligt en rapport. Det medför att kvicksilvret kan hamna i naturen och är dessutom ett arbetsmiljöproblem inom återvinningen.

Lågenergilampor ska återlämnas separat till återvinningsstationen, precis som lysrör.

Jag kan inte låta bli att undra om EU-beslutet inte var förhastat. Tekniken med kvicksilverfria lampor var inte tillräckligt utvecklad. Vi kanske har minskat ett miljöproblem men skapat ett nytt. Alla återvinningsstationer kanske borde utrustas med en ”lampholk”.

Uppdareing: Flewra instanser har reagerat på SvD:s artikel. Det kanske var på tiden! Problemet är inte nytt.

Andra bloggar om: Lågenergilampor, Kvicksilver, Återvinning, Miljö

Carlsbergs pantmiss drabbar kunderna

Carl — Fri, 07 Oct 2011 08:06:02 +0000

Nyligen höjde Carlsberg panten på burkar med sitt Milennium-öl, från 50 öre till 1 krona. Men Carlsberg glömde att informera Returpack som har alla pantautomater i landet. Följden är att alla de som försökt panta 1-kronasburkar blir av med burken och inte får panten tillbaka.

”I samband med övergången till 1-kronas pant för Millennium har det skett ett misstag i våra rutiner, vilket medfört att registreringen hos Returpack har försenats. Vi beklagar eventuella besvär det har fört med sig för våra konsumenter och vi ser nu över rutinerna för att det inte ska kunna hända igen. I början av nästa vecka ska det gå att panta utan problem”, skriver Henric Byström, PR-chef hos Carlsberg Sverige, i ett mejl till bloggen.

Problemet förvärras av att Returpacks pantautomater sväljer även de burkar som inte godkänns utifrån streckkoden.

– Det systemet har vi för att öka återvinningen och kunderna tycker att det är bra att kunna lämna även burkar utan pant. Men det kan vara olyckligt när det blir så här. Även vi arbetar för att rutinerna ska fungera bättre, säger Katarina Lundell, Marknadschef vid Returpack.

Under mer än en vecka får kunderna inte panten tillbaka och enligt Carlsberg säljs cirka 130 000 burkar Millennium under samma tid. Det kan bli mycket pengar om kunderna går miste om!

Andra bloggar om: Carlsberg, Millennium, Returpack, Pant

Återvinning fungerar dåligt

Carl — Sun, 14 Aug 2011 18:32:31 +0000

Sedan nära 20 år tillbaka är det förpackningsproducenterna som är ansvariga för att samla in och återvinna tidningar och förpackningar. Genom företaget FTI, förpacknings- och tidningsinsamlingen, sköts de återvinningsstationer som står utplacerade på allmänna platser.

Men återvinningen kritiseras. Många har långt till insamlingsplatserna som ofta är överfulla och skräpiga. Många kommuner och bostadsbolag har ordnat egna insamlingar, vilket gör att konsumenterna får betala återvinningen dubbelt upp, berättar Ekot.

Nu vill regeringen utreda frågan. Inom ett år ska utredningen komma med förslag på hur återvinningen kan bli effektivare samtidigt som den ska vara enkel för konsumenterna. Men regeringens utredare Lars Ekekrans tror att det kan bli svårt.

– Jag ser det inte som ett självmordsuppdrag men det är ett tufft uppdrag för det finns många viljor, starka viljor, i sammanhanget, säger Lars Ekekrans till Ekot.

Det finns flera brister, tänker jag. Varför är det ingen pant på vissa PET-flaskor, till exempel? Jag har utan framgång sökt svaret.

Andra bloggar om: Återvinning, Tidningsinsamling, Återvinningsstationer, Förpackningar

Spara energi lönar sig sämre på en del håll

Carl — Thu, 12 May 2011 06:59:39 +0000

Det lönar sig inte alltid att spara energi. Hur mycket pengar en familj tjänar på att använda mindre energi beror på var man bor. Skillnaden kan vara tusentals kronor och i vissa kommuner lönar det sig nästan inte alls att exempelvis minska användningen av el och vatten. Det visar en kartläggning från landets största bostadsorganisationer genom deras gemensamma Nils Holgersson-grupp. Det är Ekot som kommer med nyheten som också refereras av TT.

Ett hushåll i Luleå som sparar in på elen, vattnet, fjärrvärmen och minskar sina sopor med 25 procent tjänar 12.000 kronor om året. Ett hushåll i Skellefteå som gör samma besparingar tjänar däremot in bara två procent av kostnaderna. Skellefteå hör därmed till en av landets kommuner där det lönar sig minst att spara energi, skriver TT.

Skillnaden beror troligtvis på hur kommunerna betraktar sina avgifter, som en kassako eller som ett incitament. Det finns tydligen plats för eftertanke bland politikerna. Okunnighet lönar sig inte alltid.

Andra bloggar om: Kommunala avgifter, Energi, Miljö, Energibesparing

Sälj skrotet!

Carl — Wed, 06 Oct 2010 20:25:32 +0000

En av mina kusiner berättade nyligen att han rensat familjens hus från diverse metallgrejer, allt ifrån gammal skruv och spik till en diskbänk. Det blev en hel del som han åkt till skroten med. Till sin förvåning fick han bra betalt.

Skrotpriserna är höga nu för tiden, berättar Ekot.

– De höga priserna märks ju på att inflödet blir större för oss och vi ser att folk är benägna att plocka fram saker som har legat en längre tid. Så höga priser som det är nu drar ju skrotet ur marknaden snarare än att vi måste jaga fram det, säger Stefan Boman som är chef för Stena Metalls återvinningsanläggning i Järfälla utanför Stockholm, till Ekot.

Det är alltså läge för att tömma huset på metallskrot och ta det till närmaste skrotfirma. Det kan bli en slant!

Andra bloggar om: Metall, Metallskrot, Skrot