Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php:22) in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
Det är Konsumentföreningen Stockholm, KfS, som tagit fram dem. Syftet är att hjälpa oss konsumenter, berättar de i ett pressmeddelande.
– Det som framför allt skiljer vår app om tillsatser från andra liknande appar är att vi har inriktat oss på vad konsumenten vill veta. Om man till exempel undrar vad E160e betyder, så vill man nog veta lite mer än att namnet är Beta-apo-8’-karotenal. Den informationen har man inte så stor användning av. Vi förklarar vad tillsatsen används till, hur den framställs, om den har animaliskt ursprung och om det finns några kända hälsorisker kopplade till den. Det tycker vi är konsumentnytta, säger Minna Hellman, projektledare på KfS, i pressmeddelandet.
I Tillsatsappen kan du söka på tillsatsens namn, eller E-nummer. Du kan också se olika grupper av tillsatser, som Färgämnen och Konserveringsmedel. För grupper där de olika tillsatserna inte deklareras individuellt, som aromämnen, ges allmän information.
I Märkesguiden får du veta vad olika märkningar står för. Ser du en märkning måste du gå in och leta efter motsvarande symbol i listan och klicka på denna för att få ytterligare information. Dessutom finns möjlighet att söka på olika användningsområden, som livsmedel och textil.
Länkar till de de båda webbtjänsterna finns numera i mitt länkfält, nere till höger.
Apparna finns tillgängliga på App Store och Google Play, sök på ”tillsatsappen” och ”märkesguiden”.
Snyggt av KfS!
Andra bloggar om: Konsumentföreningen Stockholm, KfS, Appar, Tillsatsappen, Märkesguiden, Konsumentinformation
]]>I båda fallen gör de en rejäl tankevurpa. De glömmer bort att några av de farligaste ämnen vi känner till kommer från naturen och många mattillsatser år nödvändiga för att vi inte ska riskera att bli sjuka.
Det som får mig att tänka på detta är en TT-artikel som refererar en undersökning som gjorts i USA. Enligt den amerikanska tidskriften Nutrition Business Journal köpte amerikanska konsumenter förra året kosttillskott som innehöll farliga ingredienser för 190 miljarder kronor i USA. Bland de ingredienser som pekas ut som speciellt farliga finns stormhatt, pomerans och vallört, berättar TT.
I Sverige är det antagligen inte lika illa. De kosttillskott som säljs här faller under livsmedelslagen och företagen ska kunna visa att innehållet är ofarligt. Men många köper diverse blandningar från utlandet, ofta via nätet, och lever farligt. Naturmedel och naturmediciner är definitivt inte ofarliga.
Andra bloggar om: Naturmedel, Kosttillskott, Naturmedicin
]]>Ett halvfabrikat är en sammansatt produkt, som dock inte är färdiglagad det vill sägas bara behöver värmas. Det innebär till exempel att alla korvar är halvfabrikat, medan till exempel blodpudding är helfabrikat.
Petitesser, tycker jag. Mer oroande är andra typer av okunnighet om mat. Ta till exempel debatten om tillsatser. Många har fått för sig, ivrigt påhejade av okunniga debattörer, att allt som är försett med e-nummer kommer från giftkokarnas kök. Få vet till exempel att vissa tillsatser är nödvändiga för att vi inte ska riskera att bli sjuka. Nej då, jag glömmer inte att några tillsatser, till exempel azo-färgämnen, är fullständigt onödiga.
En annan form av okunnighet visar sig i fettjakten. Jag hörde en gång en person underkänna en soppa med argumentet att den innehöll fett. Hon glömde bort att fett är nödvändigt i kosten, och dessutom bidrar till mättnadskänslan. Annars kunde vi banta genom att bara dricka vatten. Näringsämnen och energi, som de flesta av oss mäter i kalorier, är inte samma sak.
Det här är bara några exempel. Det finns en djup okunskap om mat och näring, men att inte känna till att falukorv definitionsmässigt är ett halvfabrikat ser jag inte som alarmerande.
Andra bloggar om: Mat, Matkunskap, Näring, Tillsatser
]]>Jag blir lite lätt illamående inför allt som är antingen svart eller vitt, där det aldrig finns några gråzoner, eller resonemang som inbegriper ”å ena sidan – å andra sidan”, skriver hon.
När ståndpunkter börjar likna fanatism, då sparkar jag bakut och börjar tycka tvärtemot. Den gränsen är jag farligt nära när jag går in på sajten, konstaterar Louise.
När glada amatörer som Mats-Eric Nilsson får bre ut sig, riskerar man att det slår snett. Visst ska vi ha mat utan onödiga tillsatser, men att döma ut alla tillsatser tyder bara på ren okunnighet. Många tillsatser är rent av nödvändiga, men det verkar inte kumpanerna bakom sajten ha insett. Eller bedriver de ren och skär populism i syfte att sälja fler böcker?
Andra bloggar om: Tillsatser, Äkta vara, E-nummer
]]>Slutsatsen är att kött är bra mat, men vi äter för mycket kött och bör tänka på hur vi tillagar det. Vår fixering vid grillning under somrarna är kanske inte så lyckad.
Att vi äter för mycket kött ligger helt i linje med den undersökning som jag bloggade om nyligen. Och vi behöver inte bara grilla kött, det finns mycket annat som är gott efter ett besök på grillen, till exempel fisk.
]]>Meningen är att du ska följa det så kallade kundvarvet, antingen medsols eller motsols beroende på hur entrén är placerad. Grundtanken är att du för att få tag i det du söker ska exponeras för så många andra varor som möjligt längs vägen. Ju fler du ser desto mer tenderar du att köpa.
Längs kundvarvet, som i en livsmedelsbutik löper utmed lokalens periferi, finns många av de produkter som butiken säljer mest av – som kött, mejerivaror och det frysta sortimentet. De varumärken som finns på denna butikens huvudled blir ihågkomna i större utsträckning än andra, vilket är guld värt för den som vill förändra ditt beteende på kort och lång sikt. Särskilt lönsamma och hårt marknadsförda varor exponeras därför på de hyllgavlar som finns längs kundvarvet.
Dessutom tänker de flesta butikschefer så här:
• Använd utrymmet strax innanför entrén till sådana produkter som lockar till impulsköp och påverkas av utseende och doft, som frukt och grönsaker, nygräddat bröd eller blommor.
• Avsätt så mycket hyllutrymme som möjligt till de varumärken som säljer bra. Inom branschen talar man om “ansikten”, vilket betyder förpackningar. Många ansikten bredvid varandra ökar kundens köpbenägenhet.
• Tillåt inte glipor i de långa gångar som finns i butikens mitt eftersom kunderna då lätt kan smita emellan. Undantaget är om gångarna är extremt långa.
Den ständigt pågående forskningen kring konsumentens beteende blir alltmer avancerad. Minikameror göms bland förpackningarna och antropologer får till uppgift att studera kunderna som om de vore en främmande kultur.
Ett övergripande syfte är att få dig att överge ditt så kallade scrip t, det vill säga ditt mentala körschema. Om du är alltför hemtam i affären och dessutom är tidspressad tenderar du ju att gå på autopilot genom lokalen. Då är du svår att nå med butikens budskap om nya produkter eller erbjudanden av typen “ta tre istället för en”.
Exakt var på hyllan en vara placeras kan vara avgörande för om du kommer att välja den eller inte. Guldläget är så kallad tahöjd , strax under ögonhöjd.
Närmare bestämt är det 15 grader nedanför ögonnivån hos den genomsnittliga kunden.
Om du tittar runt bland hyllorna kan du med utgångspunkt från tahöjden ganska enkelt lista ut var butikens lönsammaste produkter finns. Ofta är det kedjans egna varumärken som får denna förstklassiga placering, eller något stort och välkänt varumärke som köpt in sig på detta eftertraktade utrymme, skriver han i SvD.
Jodå, är du medveten om hur butiker planeras kan du kosta på dig ett och annat leende. Vill du undvika de här fällorna rekommenderar jag dig att läsa Jens Nordfälts bok. Den finns på en del bibliotek.
Andra bloggar om: Dagligvaror, Livsmedel, Butiker, Marknadsföring, Butiksplanering
]]>Andelen kunder som oroar sig för vad som finns i maten har tagit ett skutt uppåt, skriver tidningen. Från att de senaste åren ha legat stabilt kring 45 procent är nu 55 procent oroade, visar mätningen som är gjord på ett urval i företaget YouGovs internetpanel.
För första gången är det tillsatser som främst tynger matkunderna, de nämns av 24 procent. Socker, som toppat listan de senaste åren, har halkat ned till tredje plats, nämnt av 12 procent.
-Det är en markant ökad oro för innehållet i maten och det är tydligt att fokus flyttats från socker till tillsatser, säger Johan Rosenqvist som är utredningschef på undersökningsföretaget YouGov ,till SvD.
Det här är oroväckande. Upphovet är tydligen den debatt som skapats av mer eller mindre okunniga amatörer, som Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) och Kicki Theander. Jag har bemött dessa glada amatörer i ett tidigare inlägg. De sysselsätter sig med att räkna E-nummer i stället för att ta reda på vad det är de kritiserar.
Vissa tillsatser är helt nödvändiga för att vi ska få livsmedelssäkerhet. Å andra sidan finns det några få tillsatser, främst azo-färgämnen, som är helt onödiga och potentiellt farliga. Men den absoluta majoriteten av tillsatserna är helt ofarliga, och har ett helt naturligt ursprung. Många av de så kallade tillsatserna använder du själv när du lagar mat eller bakar.
Det är synd att de glada amatörerna lyckats skapa en så stor skepsis mot maten. Det finns ingen anledning att vara rädd!
Andra bloggar om: Mat, Tillsatser, Livsmedelsindustri
]]>Han redovisar resultatet av sitt räknande, vilken typ av tillsatser det gäller, men glömmer som vanligt att ställa sig frågan varför de finns där. Den glade amatören har slagit till igen!
Andra bloggar om: Mats-Eric Nilsson, E-nummer, Tillsatser, Mat
]]>SvD har satsat på en artikelserie om tillsatserna. Lyckligtvis är det den kunnige journalisten Henrik Ennart som står bakom den. Nu kommer en artikel som kan betraktas som en i huvudsak vettig inledning till ytterligare diskussion.
Redan i ingressen slår han fast att många tillsatser finns naturligt, har använts länge, är testade och serveras i låga halter. Det enda jag saknar är att många tillsatser är nödvändiga, för att inte maten ska göra oss sjuka. Många tillsatser behövs dessutom för att maten ska hålla en jämn kvalitet. Det får vi tugga i oss, så länge vi vill ha industritillverkad mat. Men det finns också tillsatser som är fullständigt onödiga, och potentiellt farliga.
Jag väntar med spänning på fler artiklar i serien, den verkar kunna bli bra!
Andra bloggar om: E-nummer, Tillsatser, Farlighet
]]>Många av de svenska livsmedelsföretagen och de stora butikskedjorna lovade i fjol att azofärgerna successivt ska bort, skriver TT. Ändå finns de kvar i en mängd varor som drycker, snacks, bakverk och godis, enligt en kartläggning som presenteras i tidningen Råd och Rön.
– Det här är helt onödiga ämnen som dessutom ofta finns i varor som vänder sig till barn. Det finns ingen som helst konsumentnytta med dem, och bara misstanken om att de kan orsaka skador borde räcka för att de ska försvinna, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, till TT.
Andra bloggar om: Azo-färgämnen, E-nummer, Azo-färger
]]>