web analytics
  • Många läkemedel som ges till barn innehåller omstridda färgämnen som misstänks orsaka hyperaktivitet hos barn. I Sverige finns 120 läkemedel som innehåller azofärger visar en kartläggning gjord av Råd & Rön och som refereras av Allt om Barn.

    – Färgämnen tillåtna i livsmedel är automatiskt tillåtna i läkemedel. Vår inställning beror på allergirisken och att vi tycker att sådana färgämnen är onödiga. Man kan färga med järnoxider som ger mildare färger, säger Sven-Erik Hillver på Läkemedelsverket till Råd & Rön.

    Även Svenska Konsumenter är kritiska till läkemedelsbranschens bruk av azofärger.

    – Azofärger i läkemedel borde förbjudas omgående. Det är ju självklart att preparat man ska bli friskare av inte ska innehålla något som kan göra en sjuk, säger Jan Bertoft, generalsekreterare.

    Vilka färgämnen det är frågan om kan du se här.

    Andra bloggar om: , ,

  • godis Nu väcks kravet på ett förbud av de kritiserade azofärgerna, som bland annat finns i godis och medicin och som tros framkalla hyperaktivitet bland barn, berättar SvT.

    -Jag föreslår ett förbud mot azofärger. Om inte det går anser jag att produkter med azofärger ska ha en tydlig märkning. Det ska stå att de innehåller azofärger och det finns risk för hyperaktivitet, säger Åsa Westlund, EU-parlamentariker, med ansvar för översynen av tillsatser i livsmedel till SvT.

    Hon tycker, precis som jag, att azo-färgerna är fullständigt onödiga.

    Åsa Westlund, säger till SVT att om inte ett förbud blir verklighet vill hon ha varningstexter på livsmedel som innehåller azofärger.

    I maj ska EU-parlamentet rösta om tydligare riktlinjer för azofärger. Åsa Westlund hoppas på majoritet i parlamentet.

    -Det finns en majoritet i parlamentet för en märkning, säger Åsa Westlund.

    Röstar parlamentet för tydligare riktlinjer kommer frågan att tas upp av EU-kommissionen och ministerrådet. För ett förbud i hela EU mot azofärger krävs att kommissionen och ministerrådet är överens.

    Andra bloggar om: , , ,

  • godis Jag kan fortfarande inte förstå varför de över huvud taget ska vara tillåtna, de så kallade azo-färgerna i livsmedel. De är fullständigt onödiga och potentiellt hälsofarliga, och används mest i godis och läsk.

    Men märkningen som kommer nu är resultatet av en kompromiss mellan EU-parlamentet och ministerrådet, som jag tidigare bloggat om. Märkligt nog röstade även Sverige mot ett förbud i ministerrådet.

    ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”, ska det från och med tisdag stå på alla nytillverkade livsmedel som innehåller någon av fem så kallade azofärgämnen, eller kemiskt närbesläktade kinolingult. Undantaget är drycker med en alkoholhalt över 1,2 volymprocent – drycker som ändå inte är avsedda för barn – samt lösgodis, som enligt Livsmedelsverkets tolkning inte behöver märkas, rapporterar TT.

    Fotnot: De aktuella färgämnena är: E 110 Paraorange (gulorange) E 122 Azorubin (rött), E 102 Tartrazin (gult), E 129 Allurarött (rött), E 124 Nykockin (rött) och E 104 Kinolingult (gult).

    Andra bloggar om: , , ,

  • Mer än hälften av svenskarna vet inte att falukorv är ett halvfabrikat. Det är ett tecken på bristande matkunskap enligt en ny undersökning från Novus Opinion, som DN berättar om. Själv tycker jag att undersökningen snarast visar på okunnighet i definitioner, vilket inte är så konstigt.

    Ett halvfabrikat är en sammansatt produkt, som dock inte är färdiglagad det vill sägas bara behöver värmas. Det innebär till exempel att alla korvar är halvfabrikat, medan till exempel blodpudding är helfabrikat.

    Petitesser, tycker jag. Mer oroande är andra typer av okunnighet om mat. Ta till exempel debatten om tillsatser. Många har fått för sig, ivrigt påhejade av okunniga debattörer, att allt som är försett med e-nummer kommer från giftkokarnas kök. Få vet till exempel att vissa tillsatser är nödvändiga för att vi inte ska riskera att bli sjuka. Nej då, jag glömmer inte att några tillsatser, till exempel azo-färgämnen, är fullständigt onödiga.

    En annan form av okunnighet visar sig i fettjakten. Jag hörde en gång en person underkänna en soppa med argumentet att den innehöll fett. Hon glömde bort att fett är nödvändigt i kosten, och dessutom bidrar till mättnadskänslan. Annars kunde vi banta genom att bara dricka vatten. Näringsämnen och energi, som de flesta av oss mäter i kalorier, är inte samma sak.

    Det här är bara några exempel. Det finns en djup okunskap om mat och näring, men att inte känna till att falukorv definitionsmässigt är ett halvfabrikat ser jag inte som alarmerande.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, sänker det så kallade acceptabla dagliga intaget (ADI) för tre färgämnen – kinolingult E 104, nykockin E 124 och para-orange E 110. Det innebär att användningen av färgämnena måste ses över så att konsumenterna inte får i sig mer av färgämnet än de nya ADI-värdena tillåter, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    Efsa har gjort riskbedömningar av fem azofärgämnen och ytterligare ett färgämne (kinolingult). För tre av dessa sänks nu ADI-värdet. För tartrazin E 102, azorubin E 122 och allurarött E 129 krävdes enligt Efsa ingen sänkning, skriver verket.

    Med en dåres envishet vill jag hävda att alla så kallade azo-färgämnen borde förbjudas. De är fullständigt onödiga och potentiellt hälsofarliga, åtminstone för allergiker.

    GP har en artikel om de nya reglerna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag är inte speciellt rädd för livsmedelstillsatser, de med de omdebatterade E-numren. De flesta har ett helt naturligt ursprung. Men en grupp av tillsatser kan jag inte förstå att de finns kvar. Det är de så kallade azo-färgämnena, som var förbjudna i Sverige fram till EU-inträdet. De kan bland annat orsaka allergier.

    Azo-färg används fortfarande för att göra räkor mer aptitliga för ögat. När de köps av grossister på fiskauktionerna är de märkta, men i fiskaffären får kunden inget veta, läser jag i SvD.

    Det här är en hantering som luktar illa, bildlikt talat. Just på grund av risken för allergi, borde kunderna få veta vad de köper. Och varför man tar till dessa färger för just räkor, kan jag inte begripa. De ser goda ut ändå.

    Nästa gång du köper lösviktsräkor, använd din konsumentmakt och pressa handlaren. Sådant här oskick vill vi inte vara med om!

    Andra bloggar om: , ,

  • Vi har troligtvis världens säkraste mat. Visserligen har standarden blivit osäkrare efter EU-inträdet, men ändå. Allt fler oroar sig över matens innehåll, berättar SvD som refererar till en ny undersökning.

    Andelen kunder som oroar sig för vad som finns i maten har tagit ett skutt uppåt, skriver tidningen. Från att de senaste åren ha legat stabilt kring 45 procent är nu 55 procent oroade, visar mätningen som är gjord på ett urval i företaget YouGovs internetpanel.

    För första gången är det tillsatser som främst tynger matkunderna, de nämns av 24 procent. Socker, som toppat listan de senaste åren, har halkat ned till tredje plats, nämnt av 12 procent.

    -Det är en markant ökad oro för innehållet i maten och det är tydligt att fokus flyttats från socker till tillsatser, säger Johan Rosenqvist som är utredningschef på undersökningsföretaget YouGov ,till SvD.

    Det här är oroväckande. Upphovet är tydligen den debatt som skapats av mer eller mindre okunniga amatörer, som Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) och Kicki Theander. Jag har bemött dessa glada amatörer i ett tidigare inlägg. De sysselsätter sig med att räkna E-nummer i stället för att ta reda på vad det är de kritiserar.

    Vissa tillsatser är helt nödvändiga för att vi ska få livsmedelssäkerhet. Å andra sidan finns det några få tillsatser, främst azo-färgämnen, som är helt onödiga och potentiellt farliga. Men den absoluta majoriteten av tillsatserna är helt ofarliga, och har ett helt naturligt ursprung. Många av de så kallade tillsatserna använder du själv när du lagar mat eller bakar.

    Det är synd att de glada amatörerna lyckats skapa en så stor skepsis mot maten. Det finns ingen anledning att vara rädd!

    Andra bloggar om: , ,

  • Användandet av azofärger och färgämnet kinolingult (E 104) i svenska livsmedel har kritiserats av bland annat konsumentorganisationen Sveriges Konsumenter. Färgämnena har hittats i ett antal varor som ofta riktas till barn: drycker, bakverk, snacks och godis. Ämnena kan orsaka allergiska besvär hos överkänsliga, skriver DN.

    Men nu backar flera tillverkare. Spendrups och Candyking ändrar sina rutiner och andra går åt samma håll.

    – Från och med vecka 11 använder vi inte längre kinolingult i vår hallonsoda, säger Spendrups informationsdirektör Caroline Ekman. Vi har tagit till oss av kritiken mot användandet av E 104 och har äntligen hittat en ersättare som ger lika bra färg.

    EU-parlamentarikern Åsa Westlund (S), har drivit frågan om att förbjuda färgerna i miljöutskottet.

    – De här färgämnena är onödiga, det går att få precis lika röd eller grön färg på godiset utan dem. Varför ska man ta en risk med barns hälsa? säger hon till DN.

    Bra att de här färgämnena försvinner, jag håller med Åsa Westlund om att de är onödiga, och potentiellt farliga.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har flera gånger bloggat om de onödiga, och potentiellt farliga, azo-färgämnena. Bu visar en undersökning, som gjorts av Råd&Rön gjort, att de finns kvar i butikshyllorna. Undersökningen refereras av TT i DN och SvD. Råd&Rön har fortfarande den fula ovanan att låsa sina artiklar på nätet.

    Många av de svenska livsmedelsföretagen och de stora butikskedjorna lovade i fjol att azofärgerna successivt ska bort, skriver TT. Ändå finns de kvar i en mängd varor som drycker, snacks, bakverk och godis, enligt en kartläggning som presenteras i tidningen Råd och Rön.

    – Det här är helt onödiga ämnen som dessutom ofta finns i varor som vänder sig till barn. Det finns ingen som helst konsumentnytta med dem, och bara misstanken om att de kan orsaka skador borde räcka för att de ska försvinna, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, till TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare kritiserat journalisten Mats-Eric Nilsson (författare till Den hemlige kocken) för hans inställning till tillsatser i maten. Jag har påstått att han bara räknar e-nummer och kallat honom glad amatör.

    Men han verkar ha sansat sig. I en artikel i SvD skriver han om tillsatserna på ett betydligt mer nyanserat sätt.

    I och för sig instämmer jag i en hel del av den kritik han riktat mot livsmedelsindustrin. De ska till exempel inte använda beteckningar som ”hemlagat” eller ”familjerecept” nä så inte är fallet.

    Men jag hävdar fortfarande att tillsatser i naten inte enbart är av ondo. Många av dem är tvärt om helt nödvändiga. Det finns visserligen tillsatser som är helt onödiga, och potentiellt farliga, som azo-färgämnen.

    Vet du förresten vilket livsmedel som, bland annat, innehåller följande tillsatser: E 300 Askorbinsyra, E 440 Pektin, E330 Citronsyra, E 210 Bensoesyra, E 219 p-Hydroxibensoesyrametylesternsnatriumsalt?

    Svaret kommer i morgon!

    Andra bloggar om: , ,