Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Avfall & Återvinning
  • Mer än hälften av den mat vi slänger i sophinken går fortfarande att äta. När avfall från 72 hushåll i Bromma analyserades hittades nästan ett kvarts ton prima mat på bara en vecka. ”Våga lita mer på lukt och smak”, uppmanar Konsumentföreningen Stockholm. Ingressen kommer från SvD, som besökt KfS seminarium där undersökningen presenterades. Även GP och DN berättar om undersökningen.

    Redan förra året uppskattade KfS att drygt en fjärdedel av alla de högförädlade livsmedel vi kånkar hem från butikerna slängs. Men hittills har ingen vetat säkert hur mycket av detta som hunnit bli gammalt och hur mycket som hade gått att äta upp.

    Slutsatsen var att hushållen i snitt slängde 5,6 kilo mat i veckan och att mer än hälften av detta, 57 procent, slängts i onödan och hade gått bra att äta. Visst fanns gränsfall och som ätbara dylika noterades mat som skrapats från tallrikar, brödkanter, köttsvålar och fruktskal från exempelvis äpplen. I högen av oätliga matsopor placerades exempelvis tepåsar, kaffesump, ben och skal från apelsin, banan och potatis.

    – Förpackat bröd slängdes allra mest, men även stora mängder ris och pasta. Däremot kunde vi inte mäta hur mycket mjölk och andra flytande livsmedel som hällts ut i slasken, säger Anna Carlsson på Konsumentföreningen Stockholm till SvD.

    I rapporten ingår även en attitydundersökning, berättar GP. Resultatet av den visar varför mat slängs i onödan. När mat slängs bara för att bäst före-datumet har gått ut anges bland annat rädsla för att bli sjuk som skäl.

    – Om maten har förvarats på rätt sätt och dessutom luktar och smakar bra är den oftast okej att äta, även om bäst före-datumet har gått ut. Men det är uppenbart att detta inte är självklart för alla, säger Louise Ungerth chef för konsumentfrågor på KFS till GP.

    Det här är ett oerhört slöseri. Eller som SvD uttrycker saken: Vårt berg av matsopor har seglat upp i topp i klimatdebatten. Och det finns goda skäl. Den långa kedja som för maten från jord till dukat bord står för en fjärdedel av människans totala klimatpåverkan och halva övergödningen. Helt i onödan dessutom om maten aldrig blir uppäten.

    Andra bloggar om: , ,

  • I helgen är det första advent och många tänder ljus. I Sverige tänder vi cirka 300 miljoner värmeljus per år, skriver organisationen Sveriges konsumenter i ett pressmeddelande.

    Om vi återvinner alla dessa små värmeljushållare så blir det tillsammans cirka 225 ton aluminium per år. Sveriges Konsumenter uppmanar att lägga värmeljusbehållarna i metallbehållaren på din återvinningsstation. Det skulle bidra till att minska koldioxidutsläppen med 1 000 ton.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sopor Varje svensk slänger 100 kilo fullt ätlig mat i soporna varje år, visar en rapport från forskningsinstitutet SIK. Det onödiga matavfallet motsvarar utsläppen från 460000 oljeeldade villor. Slutar vi upp med slöseriet skulle det ha samma effekt som om var sjätte bil försvann från vägarna, skriver SvD.

    En ny rapport från Konsumentföreningen Stockholm visar att 27 procent av den mat vi kånkar hem slängs i soporna. En del av maten har blivit för gammal men hela 18 procent av all mat slängs trots att den går bra att äta.

    Resultatet visar att svenska hushåll kastar bort 2,3 miljoner ton mat varje år. När man räknat bort oätliga sopor som ben och skal återstår 40 procent vilket motsvarar 900 000 ton mat av god kvalitet. Produktionen av dessa sopor alstrar 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år, ungefär lika mycket som utsläppen från 700 000 bilar.

    Allra mest kastar vi frukt och grönsaker, främst potatis. Pasta och ris slängs också mycket, liksom mjölk, fil och yoghurt, men störst påverkan på klimatet har ändå bortslängt kött, inte minst från nöt, och fisk.

    Äldre människor slänger numera lika mycket som yngre vilket säkert beror på att förkrigsgenerationen minskat. De som själva upplevt brist på mat var mer noga med att inte slänga något i onödan.

    Monika Pearson som är nutritionist på Livsmedelsverket menar att många idag nog är lite väl styrda av bäst-före-märkningen.

    -Maten håller ofta mycket längre än vad som anges. Bäst-före-datumet tolkas ofta som att maten sedan är helt förkastlig, men så behöver det inte alls vara. Det gäller att våga lita på sina egna sinnen, säger Monika Pearson till SvD.

    Ett oerhört slöseri alltså. Om man antar att en genomsnittlig matkasse väger 3-4 kg slänger varje person alltså mer än 25 mattkassar om året. Som du kunde ätit upp!

    Andra bloggar om: , ,

  • Glödlampa Ficklampor, tangentbord, högtalare och mobiler. Mängden elavfall som återvinns ökar. Men varje år slängs omkring 12 000 ton elektronikavfall i soppåsen eller i fel kärl, visar en ny rapport, som SvD läst.

    Organisationen Avfall Sverige, som samlar kommuner och företag som arbetar med återvinning, har analyserat 100 ton vanliga hushållssopor. Resultatet visar att 0,6 procent av soppåsarnas innehåll består av elavfall som borde ha lämnats i ett återvinningskärl. Framför allt är det glödlampor och batterier som dumpas bland matresterna. Ficklampor, klockor, leksaker och andra småprylar förekommer också. Om man räknar in allt elskrot som slängs i fel återvinningskärl innebär det att 12 000 ton elavfall, eller 1,3 kilo per person, varje år slängs på fel ställe.

    – Det är allvarligt. Mycket av elavfallet innehåller fortfarande farliga tungmetaller, kvicksilver och kadmium. Om det bränns med hushållssoporna hamnar det i vattnet och luften som vi andas, säger Jessica Christiansen, rådgivare för elavfall på Avfall Sverige.

    Hon anser att den främsta lösningen på problemet är att förbättra insamlingssystemet. Många accepterar att åka några kilometer för att dumpa stora kylskåp, spisar och tv-apparater, men det är ”inte realistiskt att kräva att samtliga hushåll ska vara beredda att bege sig till en återvinningscentral för att bli av med smått elavfall”, står det i rapporten.

    – Det måste bli mycket, mycket enklare att återvinna. Till exempel handlar det om att placera stationer nära bostäder och livsmedelsbutiker, säger hon till SvD.

    Vet du var du ska slänga en gammal glödlampa? Gissar du att det ska anses som elskrot gissar du rätt. Det finns en enkel tumregel – allt som ansluts till vägguttag eller går på batterier ska betraktas som elskrot!

    Andra bloggar om: , , ,