Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Samhällsekonomi
  • Den moderna tidens orakel, nationalekonomerna, spår att den svenska ekonomin bromsar in. Tillväxten blir lägre, inflationen likaså. Det gör att vi kan vänta oss lägre räntor under det närmaste året, enligt en artikel från TT som publiceras i många tidningar.

    BNP bedöms då växa med 1,4 procent för att sedan öka farten till 2,0 procent 2013. Inflationen faller tillbaka från 2,9 procent i år till 1,1 procent nästa år och arbetslösheten ökar, spår Handelsbanken enligt TT.

    Bankens ekonomer spår att styrräntan kommer att sänkas med en halv procent under det närmaste halvåret, från 2 till 1,5 procent. Svenskt Näringsliv är lite värre och spår att räntan sänks till 1,25 procent nästa år.

    Vi får väl se om bankerna sänker sina låneräntor i motsvarande grad, det skulle förvåna mig. Hur det kommer att påverka bostadsmarknaden är osäkert. Just nu tyder mycket på fallande bostadspriser.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • De största elbolagen – Vattenfall, Eon och Fortum – gör närmat groteska vinster på den nordiska marknaden, visar SvD i sin fortsatta granskning av elmarknaden. Artikeln refereras även av Ekot och i en TT-notis.

    Exempelvis gjorde Vattenfall i fjol ett rörelseresultat på drygt 16,7 miljarder kronor i Norden. Det är 3,2 miljoner kronor per anställd.

    Som en jämförelse redovisade Börsbolagen Sandvik, SCA, Stora Enso, Boliden och SSAB, som är de största elkunderna, en vinst på mellan 125 000 och 300 000 per anställd, enligt SvD.

    Att vi har en elmarknad som styrs av de stora bolagen är inget nytt. Annorlunda uttryckt har vi en elmarknad som inte fungerar som politikerna lovade när elmarknaden avreglerades. Nu måste regering och riksdag ta sitt ansvar och se till att vi får en marknad som fungerar bättre och att vi elkonsumenter inte mjölkas på mer pengar. Inte heller den elintensiva industrin mår bra av att betala överpriser till elbolagen.

    Näringsminister Maud Olofsson måste agera i stället för att dela ut goda råd. Höga elpriser är ett av våra största samhällsproblem just nu.

    Uppdatering: DN väljer att följa upp SvD:s artikel genom att konstatera att vinsterna beror på stor skillnad mellan kostnaden för att producera elen och försäljningspriset. Vad skulle det annars bero på?

    Företrädare för den elintensiva industrin kritiserar elexporten, som inte minst gör att vattenmagasinen töms, rapporterar Ekot.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

  • Partierna bakom den senaste pensionsuppgörelsen, de borgerliga och Socialdemokraterna, lovade att det nya systemet skulle vara bra och stabilt under lång tid. Vi skulle dessutom alla bli vinnare, en del av våra pensionspengar skulle vi få ”investera” på börsen. Hur stora vinnare berodde bara på oss själva.

    Att det egentliga motivet var att minska statens kostnader talade man tyst om. Det fick vara underförstått i ordet långsiktighet. Tyvärr var det så att efterföljande generationer alltid fick bidra till föregående generationers pension. Pensionssystemet riskerade helt enkelt att bli för dyrt.

    Men det fanns två tankevurpor bakom pensionsuppgörelsen, och båda var marknadsliberala. Den ena var att tillväxten alltid skulle vara positiv. Genom att pensionerna kopplades till tillväxten skulle statens utgifter säkras men pensionerna skulle alltid öka, frågan var bara hur mycket. Den andra var att förutsätta att börsen alltid skulle utvecklas positivt, till och mer positivt än ekonomin i övrigt. Det var så vi skulle bli vinnare.

    Att politikerna tänkte fel ser vi nu, med den ekonomiska krisen i färskt minne. Pensionerna kommer att minska, åtminstone under några år framåt och en stor del av pensionspengarna är bortspelade på börsen.

    Så långsiktigt stabilt var alltså det senaste pensionssystemet. Nu måste det lappas och lagas. Det senaste förslaget är att höja den lägsta pensionsåldern, från dagens 61 år till 62 år.

    Det beror på att vi blir allt äldre, säger politikerna. Som om det kom som en överraskning, det visste man när det nuvarande pensionssystemet skapades. Problemet är egentligen ett helt annat. Det finns ingen naturlag som säger att ekonomin alltid kommer att växa, men det vill de inte erkänna.

    De verkar inte heller inse att en stor del av börsuppgångar drivs av att massor av att just pensionspengar investeras där. Inte bara här i Sverige, utan över hela i-världen. Men det skapar också problem, bostadsbubblan i USA blåstes upp av pensionspengar och inaktiva ägare som pensionsfonder ger förutsättningar för bonuskulturen.

    Nej, det enda rimliga vore att göra om pensionssystemet från grunden, utan marknadsliberala tankevurpor. Pengarna måste användas för samhällets och pensionärernas fromma, inte göda spekulanter. Att investera i kunskap och infrastruktur kanske vore en god tanke, frågan är bara hur pengarna ska betalas tillbaka.

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Nej, det handlar inte om realisation av apotekets produkter, utan rea på hela apotek. Stora och medelstora köpare ska ta över 466 apotek, föreslår det bolag som har regeringens uppdrag att leda utförsäljningen av apoteken. Det skriver DN.

    Samtidigt ska 150 apotek föras över till ett statligt ägt småföretagsbolag och majoritetsägande erbjuds till småföretagare. Det är färre än vad regeringen föreslagit.

    Totalt finns 946 öppenvårdsapotek i landet.

    De 466 apotek som säljs till lite större aktörer föreslås delas in i åtta grupper, med mellan tio och 200 apotek i varje, enligt ett pressmeddelande. Såväl svenska som utländska företag finns med bland de intressenter som varit i kontakt med regeringen via Apoteket Omstrukturering AB, och de kommer från såväl riskkapitalbranschen som apoteksbranschen och andra områden, enligt tidningen.

    Vi får se om min farhåga om högre priser, som i Norge, slår in.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Den skyhöga arbetslösheten kommer att slå hårt mot många hushåll. Bara drygt hälften av dem som är med i a-kassan har rätt till ersättning över huvud taget. Av dem som får ersättning får många mindre än 80 procent av lönen. Det skriver Maria Crofts i en krönika i DN.

    Regeringen räknar med att arbetslösheten fortsätter att stiga och blir drygt 11 procent och både 2010 och 2011. Det betyder att en halv miljon svenskar kommer att vara utan arbete.

    Det är ingen särskilt djärvt antagande att många av dem som förlorar jobbet får stora problem med sin ekonomi. Det beror på att a-kassan försämrats på flera olika sätt så att allt fler får allt mindre pengar. Det märks bland annat på att allt färre av dem som är medlemmar i en a-kassa har rätt till ersättning.

    En undersökning som tjänstemannafacket TCO gjorde första halvåret 2007 visar att det då bara var 58 procent av medlemmarna skulle få ersättning om de blev arbetslösa. De övriga 42 procenten är hänvisade till att leva på socialbidrag om de blir av med jobbet, enligt DN.

    Den så kallade ”a-kassereformen” tillhör regeringens största fiaskon. Under täckmantel av ”arbetslinjen” drog man in pengar till statskassan för att finansierar skattesänkningar. Det funkade hyfsat så länge högkonjunkturen pågick, och regeringen räknade tydligen med en evig sådan.

    Men idag, när arbetslösheten stiger, innebär ”reformen” bara en massiv misshandel av de arbetslösa, de kan inte piskas till att söka jobb som inte finns. Det blir i stället de hårt pressade kommunerna som får stå för kostnaderna i form av socialbidrag, eller försörjningsstöd som det numera kallas.

    Trots massiv kritik, bland annat från regeringens eget finanspolitiska råd, vägrar regeringen att backa. Finansministern har visserligen gjort en kvarts pudel, men inget ändras. Regeringen borde göra en hel pudel, och backa. Människor går under!

    Andra bloggar om: , ,

  • Det finns få saker som gör mig som gör mig så upprörd som när man slår på de redan svaga. Nu kommer ett nytt fall från Fredrik Reinfeldts egen hemkommun, Täby.

    Där får de fattiga klara sig med tjugo tänder, har socialnämnden beslutat. Normalt sett har en vuxen person mellan 28 och 32 tänder, beroende på om de så kallade visdomständerna växt ut. Men i Täby får man inte bidrag för att rädda kindtänderna.

    – Går man på bistånd kan man inte få allt det som den som har ett arbete kan skaffa sig. Då är det skäligt att man får tandvård så att man har tjugo tänder kvar – men där går gränsen för vad skattebetalarna ska ställa upp med, säger Thomas Nilsonne, moderat och ordförande för socialnämnden i Täby till DN.

    Täby är en av landets rikaste kommuner. Många innevånare har fått stora skattesänkningar när fastighetsskatten ”avskaffades”. Exempelvis har Fredrik Reinfeldts egen fastighetsskatt minskat med drygt 30 000 kronor per år. Kommunen borde ha råd.

    Men det kanske är ett bra exempel på moderaternas människosyn.

    Uppdatering: Täby dömdes i kammarrätten att ha brutit mot lagen när man reade ut Tibble gymnasium till ett privat företag. De pengarna skulle antagligen kunnat rädda åtskilliga tänder. Pengarna verkar alltså inte spela någon roll, bara ideologin.

    Andra bloggar om: , ,

  • Den nuvarande regeringen inledde sin period med att utse oss till ett folk bestående av fuskare. Krafttag skulle få slut på det ”omfattande” fusket. Ett av dessa tag var att börja kräva intyg från dagis och skola om att barnet inte varit där. Nu har TT tagit del av siffror som visar hur åtgärden fungerat.

    Regeringens nya krav på intyg vid vård av barn har lett till betydligt mer byråkrati och administration hos Försäkringskassan. Men någon effekt på fusket har intyget inte haft, visar kassans egna siffror.

    De visar att det inte skett någon förändring i hur många dagar föräldrarna begär ersättning för sedan intyget infördes.

    Jämför man februari i år med samma månad förra året tog föräldrarna till och med ut lite mer, 2,82 dagar mot 2,73 då.

    – Jag tycker att man ska avskaffa intyget. Det ger inte effekt. Det är en kollektiv bestraffning av alla småbarnsföräldrar för att några fuskar och det kan man hitta andra vägar att komma åt, säger Veronica Palm, Socialdemokraternas talesperson och vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.

    Intygskravet har lett till ökad administration hos Försäkringskassan, som helst skulle ha velat ha ett annat kontrollsystem, skriver TT.

    Jag tror att fusket var, och är, betydligt mindre än Försäkringskassan trott. Regeringen bad nämligen kassan, och andra myndigheter, att gissa hur stort fusket var. Några riktiga undersökningar gjordes aldrig. Fort skulle det gå, helt i fort-och-fel-regeringens anda.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • SaleNix, det är inte pillren som blir billigare på apoteket. Det är apotek som ska reas ut. Nyligen presenterades den utredning som regeringen beställt, som behandlade avregleringen av apoteken. Eller omreglering, som det heter på regeringens nyspråk.

    Redan nästa år kan flera hundra av dagens statliga apotek vara privatägda, skriver DN. Regeringen har nu enats om att en del av apoteken ska säljas. Hur många är inte klart ännu. Men det måste handla om en ”hyggligt stor” andel, enligt socialminister Göran Hägglund.

    – Jag tror att det är klokt att sälja en del av de befintliga apoteken för att underlätta för andra aktörer. På det sättet får de in en fot på marknaden och vi kan få konkurrens snabbare när det gäller läkemedel, säger ministern till DN.

    Regeringen verkar ha bråttom. De fortsätter med sin paradgren – att göra saker fort, och fel. De verkar inte speciellt angelägna att få bra betalt för de apotek som vi gemensamt äger.

    Jag tror risken är stor att det går som i Norge. Där har ett fåtal stora kedjor etablerat sig och drivit upp priserna till rekordnivåer. Till slut är det vi som får betala.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • BoktraveAtt jag tillhör de offentliga, och avgiftsfria, bibliotekens vänner borde ha framgått tidigare. Nu kommer en ny rapport som ger oss mar vatten på vår kvarn. Bibliotekens betydelse för bland annat turism och handel framgår i den forskningsöversikt som presenterades av Svensk Biblioteksförening under Almedalsveckan.

    När till exempel biblioteket i Dorset, Storbritannien, flyttade till köpcentret ökade köpcentrets omsättning med 8-10 procent. När Seattle i USA fick ett nytt och arkitektoniskt nyskapande stadsbibliotek 2004 blev det en besöksmagnet som lockade 110 000 nya besökare till staden. Restauranger och butiker i närheten fick ett ekonomiskt uppsving. Sammanlagt ledde det nya biblioteket till att utifrån tillresande besökare spenderade sex miljoner dollar mer per år jämfört med tidigare.

    Två exempel på studier som tas upp i rapportern kommer från London och Oslo. Forskare undersökte för tre år sedan värdet av verksamheten vid Storbritanniens nationalbibliotek British Library. Detta jämfördes sedan med kostnaderna. Forskningen visade att för varje pund som British Library får i offentliga bidrag genereras 4.40 pund till den brittiska ekonomin. Kostnads-nyttokvoten är således 4,4 mot 1. Svanhild Aabø har utfört den enda nordiska studie som finns inom området. Hon frågade norrmännen om deras värdering av biblioteken och kunde visa att biblioteken har ett värde som är fyra gånger så stort som vad de kostar.

    – Biblioteken är värdefulla! Biblioteken är av ovärderlig betydelse för yttrandefrihet, information och en jämlik tillgång till kunskap. Nu kan vi dessutom visa att de är samhällsekonomsikt lönsamma, säger Britta Lejon, ordförande i Svensk Biblioteksförening i en kommentar.

    Andra bloggar om: ,

  • Det har kommit ett förslag om en speciell skatt på landsvägstransporter. Det ger mig ett utmärkt tillfälle att rasta en av mina gamla käpphästar. Jag har gjort flera radiokrönikor i ämnet, här har du en. Varför är vi så dåliga på att konsumera det som produceras i närområdet?

    Varför ska vi till exempel äta franska eller sydamerikanska äpplen på hösten, när vi har så otroligt fina svenska äpplen. En gåta för mig.

    Priset spelar naturligtvis en roll. Men varför ska varor behöva bli dyrare genom att fraktas fram och tillbaka genom landet. För något år sedan intervjuade jag Coops kvalitetschef, Åke Natt och Dag. Han berättade då att all frukt och alla grönsaker måste fraktas till deras centrallager i södra Sverige, jag vill minnas att det var i Ängelholm. Anledningen var att de skulle kvalitetskontrolleras. Efteråt distribuerades de ut över landet. Transporterna gör naturligtvis allt dyrare. Som jag ser det, i onödan.

    En av stordriftens nackdelar. Producenterna måste kunna leverera stora mängder, som transporteras långa vägar. Små, lokala, producenter göre sig icke besvär.

    Här i Sverige finns det en mängd små producenter, som gör fantastiska produkter. Men ofta i små mängder. Jag kan inte fatta varför de inte kan ta vägen direkt in i butikerna. Kvalitetskontroll kan väl ske ändå. Utan att transportera allt kors och tvärs genom landet. Miljö- och kostnadsvinst och inte minst mångfald!

    Andra bloggar om: , , , , , , ,