Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2013 » april
  • Det finns mycket jag inte förstår, inte minst när det gäller den så kallade vetenskapen nationalekonomi. Hur den skiljer sig från gissningar har jag aldrig begripit.

    Jag har till exempel aldrig begripit hur Regeringens så kallade arbetslinje ska fungera. Den verkar grundas på att folk inte vill arbeta, utan vill leva på bidrag.

    Det kanske finns några få som vill leva på det sättet, men jag är fullständigt övertygad om att de allra flesta vill arbeta. Bidrag har man aldrig blivit fet på, i dag kan man inte ens överleva på dem.

    Regeringens arbetslinje verkar innebära att man ska piska sjuka och arbetslösa ekonomiskt, till dess de år villiga att arbeta. Viljan fanns nog redan. Men följden har blivit att bara ett fåtal av dessa har kommit i jobb, däremot har Regeringen skapat en ny grupp av fattiga.

    Det är många som fallit mellan de olika socialförsäkringarna. De anses för friska för att kunna få sjukförsäkring, men för sjuka för att kunna få jobb. Då återstår bara socialbidrag, det som numera kallas försörjningsstöd.

    För att kunna få försörjningsstöd måste du först göra dig av med alla tillgångar. Har du lägenhet, hus eller bil, måste du först sälja dessa. Oavsett om du bor billigt i glesbygden, oavsett om huset är säljbart eller inte eller behöver bil för att kunna ta dig till det jobb du kanske kan få. Försörjningsstöd för alla tillbaka till ruta noll.

    Arbetslinjen grundar sig på dunkla nationalekonomiska teorier. Allt liknar den räknevurpa som ligger till grund för åstramningskraven för de euro-länder som är illa ute, något som vår finansminister ställt sig bakom.

    Jag kan förstå om man kräver stopp för rent slöseri, och korruption. Men jag kan inte förstå hur ekonomin kan hämta sig ifall man stryper den ekonomiska kranen, drar man åt rinner inget vatten. Man skapar bara törstiga, i praktiken större klyftor.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I hästkött-skandalens spår kommer nu fler återkallanden. Den här gången gäller det hamburgare, enligt pressmeddelanden från både Coop och Axfood. Även DN tar upp saken.

    Precis som tidigare gäller det att deklarationen anger att innehållet består av nötkött, men att man även hittat hästkött i dem.

    Coop återkallar frysta hamburgare av de egna varumärkena ”Coop” samt ”X-tra”. Axfood återkallar fryst hamburgare av märket Eldorado. Samtliga har storleken 90 gram, men återkallandet gäller bara vissa bäst före-datum.

    Är du bekymrad finns datumen listade i respektive pressmeddelande. Själv skulle jag inte bekymra mig, hästkött är bra.

    Frågan är vad de ska göra med burgarna. Tidigare skänkte Axfood lasagne med hästkött till kyrkans verksamhet för hemlösa och fattiga, ett snyggt initiativ. Hoppas att de gör det igen, och att Coop följer efter. Att förstöra fullt ätbar mat är bara dumt, den kan komma till nytta.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Försäkringskassan har kritiserats hårt för krånglig, ineffektiv hantering och långa handläggningstider. Nu aviserar myndigheten att handläggningen ska förenklas i de allra flesta fall, berättar Ekot.

    – I framtiden kommer vi att specialisera oss och fokusera på dem med särskilda behov, vilket är ungefär tio procent. I övriga ärenden kommer vi i mycket större utsträckning än tidigare att lita på läkarutlåtanden den enskilde, säger Dan Eliasson, generaldirektör vid Försäkringskassan, till Ekot.

    Kassan räknar med att kunna halvera handläggningstider på ett par års sikt.

    – I 85 procent av ärendena ligger vi på 30 dagar ungefär. Nu ska vi försöka halvera det här i ett första steg, att så den enskilde vet tidigare om han får sjukpenning eller inte, säger Dan Eliasson till Ekot.

    Andra bloggar om: ,

  • Folketinget har beslutat halvera skatten på öl och läsk från den 1 juli i ett försök att komma åt gränshandeln mellan Danmark och Tyskland, berättar TT.

    Skatten på läsk sänks samtidigt med 15 procent på öl. Enligt samma plan avskaffas skatten på läsk helt och hållet nästa år.

    Vad det innebär i praktiken är svårt att veta, det framgår inte av artikeln. Men en genomsnittlig barnfamilj beräknas spara 600 danska kronor per år – 500 kronor i lägre skatt på läsken och hundra kronor på ölen.

    Svenskar brukar ofta åka till tyska butiker för att köpa billig alkohol. Frågan är om de nu jan lockas att handla i Danmark i stället.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • BilarOsäker inför bilköpet? Med en ny webbtjänst ska det bli lättare att jämföra nya och gamla bilmodeller utifrån ekonomi, miljö, säkerhet och teknik.

    Webbtjänsten Bilsvar.se startas gemensamt av tre myndigheter: Konsumentverket, Energimyndigheten och Trafikverket. Bilsvar ersätter webbtjänsterna Nybilsguiden och Bilkalkylen som lagts ned, skriver verken i pressmeddelanden. Även TT uppmärksammar den nya tjänsten.

    Bilsvar kan du använda om du till exempel vill hitta en liten bil, som ska användas mest för stadskörning och som inte får dra mer än en halv liter bränsle per mil. Eller så har familjen fått tillökning och ni behöver byta till en större bil, som kan dra husvagnen plus att det ska vara en miljöbil. Sökmöjligheterna är många, skriver KoV.

    Jag har tittat på tjänsten, den ger massor med uppgifter för varje modell. Uppgifter saknas dock för riktigt gamla årsmodeller. Jag skulle också vilja få en lista på vanliga fel för varje modell.

    Bilsvar finns numera i min länklista, nere till höger.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ytterligare fall av hepatit A har konstaterats i Sverige. Fortfarande misstänks frysta bär vara orsaken till smittan. Rådet om att koka frysta, köpta bär gäller därför fortfarande.

    Hittills har Livsmedelsverket dock inte kunnat hitta hepatit A i de prov som analyserats, enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket.

    – Det är fortfarande den ledtråden vi arbetar med, säger Margareta Löfdahl, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, i en kommentar till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har tidigare berättat att diskussionen om mobiltäckning har startat, efter ett radioprogram från Kaliber-redaktionen. It-minister Anna-Karin Hatt ville först inte lagstifta om täckning men svängde sedan och mer eller mindre hotade operatörerna.

    DN tog upp stafettpinnen och visade i en artikel, med hjälp av beräkningar från PTS, att operatörernas täckningskartor inte var relevanta för moderna lurar, smarta mobiler. För dem är täckningen i genomsnitt hela 20 procent sämre än för äldre mobiltelefoner, enligt DN. Även Ekot gjorde ett inslag i frågan.

    Smarta mobiler är mycket kapabla, med en rad funktioner och tillhörande elektronik. Men det begränsade utrymmet gör att telefondelarna, radiokommunikation och antenn, blir en kompromiss med lägre kapacitet än äldre mobiltelefoner. De fordrar högre signalstyrkor för mottagning och signalstyrkan vid sändning är också lägre. I praktiken måste avståndet till närmaste mobilmast vara kortare.

    I en uppföljande artikel har DN bett Anna-Karin Hatt kommentera uppgifterna. Hon menar bland annat att konsumenterna bör få veta hur bra telefoniegenskaper lurarna har. Hon drar två slutsatser av tidningens uppgifter.

    – Det ena är att se till att konsumenterna kan få bra information om vilken kapacitet telefonen har. Det andra är att det är rimligt att operatörernas täckningskartor visar hur täckningen ser ut baserat på de telefoner folk vill använda. Merparten av alla svenskar har gått över till smarta telefoner, säger Anna-Karin Hatt till DN.

    Frågan kokar ner till hur täckningen ska beräknas. Det kanske är rimligt att operatörerna presenterar flera täckningskartor, för olika typer av telefoner. Frågan kommer säkert att diskuteras vid det möte i maj, som PTS kallat operatörerna till.

    Dessutom är det rimligt att lurarnas telefoniegenskaper deklareras på något sätt. Telenor har redan infört märkningen ”Blue-tick” för telefoner med bra egenskaper.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kraftledningRegeringens bristande styrning har försenat utbyggnaden av elnätet och skapat brist på överföringskapacitet. Den salvan avlossar riksrevisor Claes Norgren i en debattartikel i SvD, efter en granskning. Regeringen får svidande kritik på en rad punkter.

    Riksrevisionens granskning är inriktad på överföringen av el, från kraftverk till konsumtion, och främst det så kallade stomnätet som statliga Svenska kraftnät ansvarar för.

    – Vi tycker att investeringarna i stamnätet, anpassningen och utvecklingen av det, har varit försenade i förhållande till behoven. Det får effekter på elpriser i slutändan, säger riksrevisor Claes Norgren till Ekot.

    Riksrevisionen anser att en mer aktiv styrning från regeringen kunde lett till att nödvändiga investeringar för överföring av el till södra Sverige kommit i gång tidigare. I kombination med indelningen i fyra elområden har detta lett till högre elpriser i delar av landet, skriver TT med anledning av rapporten.

    – Framför allt har prisområde fyra, det vill säga Skåne, Blekinge och södra Småland, påverkats. Det är där som priset har varit högre, säger Claes Norgren till Ekot.

    Också Energimarknadsinspektionen (EI), som har tillsyn över tillståndsprocessen för elnät och över kvaliteten i elöverföringen, får sig en släng av sleven, skriver TT. Myndigheten bör arbeta mer förebyggande och identifiera särskilt utsatta delar i systemet, tycker Riksrevisionen.

    Jag kan inte förstå Regeringens ovilja till investeringar i infrastruktur. Tågen står stilla och skåningar får betala högre elpris. Förutom jobb ger investeringar bestående värden, till skillnad mot sänkt restaurangmoms.

    Som vanligt skyller energiminister Anna-Karin Hatt på den förra regeringen, Då kanske det är dags att visa framfötterna, det behövs mer verkstad när det gäller infrastruktur.

    Andra bloggar om: , ,

  • laxHalter av miljögifterna dioxiner och PCB är fortsatt höga i fet fisk från Östersjöområdet, ofta över de högt satta gränsvärdena. Det visar en ny rapport (PDF) från Livsmedelsverket, som följt utvecklingen under 10 år, skriver verket i ett pressmeddelande. Uppgifterna refereras av TT i en vitt spridd notis.

    Dioxiner och PCB finns främst i fet fisk som strömming från Östersjön, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Miljögifterna lagras i feta fiskar och ju äldre fiskarna är desto högre halt miljögifter har de.

    För strömming är halterna av miljögifter högst i Bottenhavet och Bottenviken och halterna överskrider ofta gränsvärdena. I egentliga Östersjön, söder om Ålandshav, är halterna höga i strömmingen även om de sällan överskrider gränsvärdena.

    Trist, tycker jag som är strömmingsälskare. Jag hade hoppats att halterna skulle minska, efter en rapport om minskande dioxinhalter i Bottenhavets vatten. Det är ju egentligen nyttigt att äta fet fisk.

    Gravida rekommenderas att helt avstå från dessa fiskar. Är du osäker på vilken fisk som är bra att äta så kan du få mer information på www.nyttigfisk.se.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Bild: Livsmedelsverket

    Bild: Livsmedelsverket

    Nu är den så kallade tallriksmodellen uppe till diskussion. Den är ett grundläggande svenskt kostråd som anammats av bland andra Livsmedelsverket. Modellen går ut på att dela in tallriken i tre delar och fylla varje del med mat från en av tre grupper; det som ger kroppen energi, det som bidrar till kroppens uppbyggnad och till dess underhåll.

    Det är den första gruppen som diskuteras. Den innehåller mat som potatis, ris, pasta, bulgur eller bröd.

    Det är modellens skapare, nutritionisten Britt-Marie Dahlin, som startat diskussionen. I en intervju med SvD tycker hon att andelen energirikt bör minskas, med hänsyn till att vi rör oss mindre och att övervikten ökar.

    Det startade diskussionen, hon chattade också med tidningens läsare och läsardiskussionen sammanfattades i en annan artikel. Intervjun refererades av DN som också lät sin medicinreporter kommentera. I en uppföljande artikel berättar SvD att, enligt en undersökning som beställts av hälsokostkedjan Life, tallriksmodellen i praktiken ratas av de flesta svenskar.

    Ämnet har naturligtvis gett upphov till en rad inlägg i bloggosfären. Det finns få ämnen som ger så stort engagemang som kost och olika dieter. Den ursprungliga SvD-artikeln listar i skrivandets stund länkar från 21 bloggar.

    Andra bloggar om: , ,