Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Hushållsmaskiner
  • Det har länge talats om att olika elprylar, allt från dammsugare till mobiltelefoner, har ett inbyggt åldrande. De är gjorda för att gå sönder i förtid, vi ska tvingas att köpa nya. Det är ett påstående jag ofta möter men aldrig sett något belägg för.

    Tidningen Aktuell Hållbarhet försöker reda ut saken i en artikel. Tyvärr bara genom att fråga en branschexpert, Klas Elm, vd för branschorganisationen Elektronikbranschen,. Men han refererar ett argument som gör intryck på mig.

    – Så sent som igår hörde jag en intervju med en av de största mobiltillverkarna som sa att det skulle vara helt förödande för dem om de hade produkter som gick sönder. Man vill ju behålla konsumenterna så att de fortsätter köpa samma märke, säger han till tidningen.

    Jag tror faktiskt att ”inbyggt åldrande” är en myt. Däremot får vi kassera prylar som blir offer när ny teknik kommer i bruk, som vid övergången från videoband till cd-skivor. Likaså byts ständigt teknik i mobiltelefonerna. Gamla gsm-lurar kunde inte mycket jämfört med dagens fjärde generationens mobilteknik.

    Vad man däremot kan fundera över är varför det numera är så svårt att byta batterier i många av dagens mobiltelefoner. De måste oftast skruvas sönder för att komma åt batterierna, som är det som åldras fortast. Men jag tror att det är en sak som kommer att uppmärksammas, och åtgärdas.

    Andra bloggar om: , , ,

  • våfflaSå här på våffeldagen kan det vara läge att referera det test av våffeljärn som Testfakta gjort. Samma smet gräddades i sex olika, nya järn, och ett som kunde betecknas som antikt.

    För att grädda hade Testfakta kallat in Elizabeth Folkesson, ägare till Kafé Petissan på Skansen i Stockholm. Där har många våfflor sett dagens ljus. Det var också hon som hade med sig det ”antika” järnet.

    – Jag är rätt skeptisk till de moderna teflonjärnen. Men det ska bli intressant att se om det finns något nytt som gräddar lika bra, säger Elizabeth Folkesson till Testfakta.

    Mycket riktigt, det antika järnet gav de frasigaste våfflorna, men resultatet varierade stort mellan de nya järnen. Generellt sätt gav de dyrare järnen bättre våfflor, Testfakta har sammanställt resultaten i en tabell. Artikeln innehåller också Elizabeths recept på våffelsmet.

    Jodå, det blir nog våfflor hos oss idag.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Om du köper en julklapp i form av en elektronikpryl eller en hushållsmaskin kommer säljaren nästan garanterat att erbjuda en extraförsäkring. Många julklappsköpare köper också en sådan, av ren välvilja. Men det är sällan en god idé, som jag tidigare bloggat om.

    Det skydd du har i konsumentköplagen, garantin och i hemförsäkringen räcker oftast mer än väl. Dessutom är extraförsäkringens villkor ofta så snåriga att den kan vara värdelös, något som också KO har uppmärksammat.

    Inspiration till att ta upp saken på nytt fick jag av en artikel på SvD:s ekonomisajt E24.

    – Tänk på att en sån här produktförsäkring bara gäller en produkt medan en hemförsäkring med allriskskydd täcker allt i hemmet. Dessutom finns det många undantag i de här försäkringarna, säger Camilla Tellås, jurist på Konsumentverket, till E24.

    Tilläggsförsäkringarna är dessutom dyra och fungerar mest som en kassako för säljarna. Släng inte ut pengar i onödan!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Testfakta har låtit testa sex olika ångstrykjärn. Deras betyg blev genomgående svaga. Låga temperaturer, dålig ångkapacitet och svårt för bomull är Testfaktas generella slutsatser. Testet publiceras bland annat i HD.

    De generella anmärkningarna hänger ihop, förstår jag. För att få ett bomullstyg slätt fordras hög och jämn temperatur och mer ånga. Eftersom flera av järnen hade för låg temperatur, som kunde variera mycket, och hade svårt att få upp ångan blev resultatet dåligt.

    Det verkar helt enkelt vara dålig kvalitet hos strykjärnen, men Testfakta utnämner Philips GC4490 till testvinnare. Som vanligt sammanfattas resultaten i tabeller.

    Själv har jag en käpphäst när det gäller strykjärn – de ska ha lång sladd. Testvinnaren har 3 meter sladd medan Melissa bara kostar på 1,7 m. Det är alldeles för lite.

    Andra bloggar om: , ,

  • När mina pojkar var små brukade de roa sig med att hänga i handtaget till vår kyl. Så småningom gick handtaget av plast sönder, så jag försökte skaffa ett nytt från tillverkaren, Bosch, som jag själv tänkte sätta på plats. Det visade sig kosta nästan 300 kronor, så vår kyl saknar fortfarande handtag.

    Ett annat exempel är en trasig armatur till en halogenlampa i vårt badrumsskåp. När jag kontaktade tillverkaren, Svedbergs, vägrade de att sälja en ersättningsarmatur direkt till mig. I stället måste jag beställa via deras återförsäljare, som jag vet gör ett påslag på 100 procent. Jag avstod och lagade armaturen själv, på ett primitivare sätt.

    Båda är exempel på att det är oerhört dyrt att reparera saker som går sönder. Men det kan också vara omöjligt då reservdelar inte går att få tag på. Sen finns det en annan faktor. Många prylar har blivit så billiga att det inte lönar sig att reparera dem. Jag hörde någon uttrycka det som att prylarna produceras i låglöneländer, men behöver repareras i höglöneländer.

    Mitt inlägg inspireras av ett par inslag i SR. Både Ekot och P1 Morgon tar upp fenomenet att många ganska nya prylar hamnar på soptippen.

    SR pekar på alla de förhållanden som jag själv har upplevt men också att många konsumenter har inställningen att när något går sönder så köper man nytt.

    För mig känns det onödigt att köpa nytt när en gammal pryl kunde repareras. Undantaget är när det kan löna sig att köpa nytt med tanke på till exempel energiförbrukning. Reparera, sälj eller byt i stället.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Från och med år 2013 ska alla kaffebryggare och andra kaffemaskiner som säljs inom EU ha en inbyggd timer som slår av maskinen om den inte används inom 30 minuter.

    Förslaget ingår i den serie av energibesparande åtgärder som EU vidtagit i programmet Ekodesign, berättar Sydsvenskan.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Många kaffeautomater läcker bly, avslöjar Svt Rapport i ett inslag som även refereras av TT i artiklar i flera tidningar.

    Den högsta halten var nästan 100 mikrogram per liter. Det kan jämföras med halterna som får finnas i dricksvatten som är 10 mikrogram per liter. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFS, rekommenderar att ska man hålla sig under 0,5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag. Det betyder att en person som väger 60 kilo helst inte ska få i sig mer än 30 mikrogram bly per dag, skriver Rapport.

    Det är Institutet för miljömedicin i Stockholm (IMM) som gjort upptäckten på sina egna kaffeautomater. Hittills gäller det en typ av automater, Arena 4010 tillverkade av De Jong Duke. Men automaten är spridd, De Jong Duke uppger att man totalt sålt mellan 5 000 och 7 000 kaffeautomater till Sverige.

    Det är mässingskomponenter som pekas ut som blykällan. Förr blandades bly i mässing för att förhindra korrosion, men jag trodde att det var mycket ovanligt i dag.

    Nog för att jag alltid tyckt att kaffe från de flesta automater smakat illa, men det här var lite oväntat.

    Andra bloggar om: , ,

  • mikro Det finns en envis myt kring mikrovågsugnar – att de förstör näringen i maten. Att värma på annat sätt, till exempel på spisen, skulle vara skonsammare. Enligt en undersökning som gjorts av Konsumentföreningen Stockholm tror en tredjedel av alla svenskar att så är fallet.

    För mig, som i botten är fysiker, är detta helt obegripligt. Vad som händer i ugnen är att mikrovågorna ”boxar till” vattenmolekylerna så att de börjar vibrera, de blir varma. Vid annan uppvärmning blir konsekvenserna desamma, molekylerna börjar vibrera.

    Att jag tar upp saken beror på att jag läst en artikel på Råd & Rön. De berättar att myten sprids vidare genom boken Döden i grytan, av Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart.

    De refererar till en forskningsartikel där forskarna hade mikrat 10 gram kött i fem minuter på 500 W, och kommit fram att det inte fanns något vitamin B12 kvar.

    Enligt boken skulle detta visa att mikrovågsuppvärmning påverkar näringsinnehållet negativt. Det är snarare förvånansvärt att något fanns kvar av ursprungsmaterialet när man värmer en sådan liten mängd så länge. Resultatet hade blivit detsamma på en vanlig spis, något som Nilsson och Ennart inte verkar ha funderat över. Försöket visar bara att kött förlorar näringsämnen vid extremt lång uppvärmning, olika metoder jämförs inte.

    Det finns inget som tyder på att mikrovågsuppvärmning skulle minska halten näringsämnen i maten, jämfört med andra metoder, snarare tvärt om. Vid mikrovågsuppvärmning används lite, eller inget, vatten. Det skulle kunna leda till att vattenlösliga näringsämnen, till exempel vitamin B och C, bevaras i högre grad.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,

  • Testfakta håller igång en bit in i sommaren. Den här gången är det brödrostar som testas, och testet publiceras i flera tidningar.

    Testet omfattar 8 olika maskiner och somliga har extrafunktioner som upptining och brödvärmning.

    Som testvinnare utnämns Electrolux EAT8000. Den dyraste, en tjusig sak för 3 500 kronor, får omdömet klart sämst.

    Testfakta och tidningarna har som vanligt tabeller som sammanfattar resultaten.

    Åter igen funderar jag på hur Testfakta resonerar när de väljer ut de maskiner som ska ingå i testet, det redovisas aldrig. Dessutom konstaterar jag att ingen modell rostar fyra skivor samtidigt. Är man en familj vid frukostbordet är det lite irriterande att behöva rosta bara två skivor åt gången.

    Andra bloggar om: , ,

  • Dammsugarslang Testfakta har låtit testa sex dammsugare av välkända märken plus en uppstickare från Clas Ohlsson, och testet publiceras i flera tidningar. Den viktigaste slutsatsen är att ett smart munstycke spelar större roll för dammsugarens förmåga än vad motoreffekten gör.

    I testet, och enligt standard, mäts dammsugarnas effektivitet med sugkraft i förhållande till motorstyrka. Men det är helt rättvisande.

    En dammsugare är också beroende av ett bra luftflöde; dålig lufttillförsel – sämre dammupptagning. Testets bästa dammsugare, Siemens Parquet, är ett tydligt exempel på det. Den har varken högst sugförmåga eller bäst effektivitet, men mycket tack vare ett bra luftflöde presterar den ändå bäst, skriver Testfakta.

    Som vanligt har Testfakta och tidningarna tabeller som sammanfattar resultaten. Men märkligt nog redovisar DN inte luftflödet i tabellen, trots slutsatsen. Ingen av artiklarna berättar heller vad vi bör titta efter när det gäller munstyckets utformning. Det enda vi får oss till livs är att hund- och kattägare bör skaffa sig ett munstycke med roterande borstar.

    Andra bloggar om: ,