Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Hälsa, vård och behandling
  • Det är många som tror att det går bra att hälla i sig så mycket vitaminer och mineraler som helst, det är bara nyttigt. Vilka som är aktuella följer olika trender, precis som bantning. Ena trenden förespråkar de hälsobringande effekterna av magnesium, andra D-vitamin.

    Men många vitaminer och mineraler kan vara farliga i för stora mängder, exempelvis vitamin A, jod och selen.

    Nu har Livsmedelsverket påbörjat ett arbete med att se över möjligheterna att ta fram maxvärden för alla dessa ämnen, skriver verket i ett pressmeddelande. År 2019 kan de första förslagen på maximivärden komma och efter remissomgång kan Livsmedelsverket besluta om föreskrifter året efter.

    Men till dess bör man nog fundera på vad man stoppar i sig i form av kosttillskott. Alla vitaminer och mineraler är inte hälsokost!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Saltstenslampan säljs i många så kallade hälsobutiker med påståenden som att den dödar luftburna bakterier, stärker immunförsvaret och dessutom är bra för personer med astma.

    Men påståendena håller inte. Det visar P4 Radio Halland i ett inslag som även refereras av TT.

    Effekten påstås bero på att lampan avger negativa joner när saltstenen blir varm.

    ”Rent bondfångeri”, säger matematikern Måns Thulin vid Uppsala universitet, som med hjälp av experter inom fysik och medicin har granskat saltstenslampan.

    – Det som sägs är att lamporna avger negativa joner som är bra för hälsan. Om man ska få loss de negativa jonerna från saltet så måste man bryta jonbindningen där man har en positiv och en negativ jon som sitter i hop och bilder saltet, säger Måns till P4Halland.

    Om lampan lyckas bryta jonbindningen blir resultatet lika många positiva som negativa joner. Plus minus noll alltså.

    Du kan lika gärna kasta bort dina pengar på något annat verkningslöst, som en spikmatta.

    Andra bloggar om: , ,

  • barn_solglasögonJag har en ambivalent inställning till nano-partiklar. De kan ge fantastiska egenskaper i många sammanhang, men hälsoeffekterna är i stort sett okända. Jag har skrivit om frågan, speciellt om solskyddsprodukter och kosmetika, tidigare.

    Nu kommer Naturskyddsföreningen med en ny rapport, där de kartlagt användningen av nanopartiklar i olika produkter, rapporterar Ny Teknik och artikeln refereras i Ekot. I rapporten varnas för några produkter, bland annat solskydds-spray för barn. Sprayen innehåller titandioxid i partikelform, som man riskerar att andas in. Effekterna är inte helt klarlagda men inandning av partiklar har vid djurförsök visat på cancerrisk.

    Slutsatsen är: Undvik solskydd i sprayform, speciellt för barn.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • tomburkJag är inte speciellt förtjust i läsk, dricker hellre vatten eller mineralvatten. Mina barn tycker visserligen om läsk, men får det ytterst sällan. Det, och en restriktiv godisregim, har bidragit till att de ännu aldrig haft hål i tänderna, trots att de fyllt 14 år.

    Ny forskning visar att läsk inte bara är farligt för tänderna. En slutsats är bland annat att den som dricker en burk läsk om dagen ökar sin risk för hjärtdöd med en tredjedel. Det är SvD som läst, och skriver om, studien som publiceras i medicintidskriften Jama. Artikeln uppmärksammas även av Ekot och nyheten och studien uppmärksammas i i en TT-artikel.

    I studien, där man följt 10 000 personer under 14 år, dras även slutsatsen att de negativa effekterna gäller tillsatt socker, som i läsk och godis. Naturligt socker, som i frukt, ger inte samma effekt.

    Det är värt att notera att samma dag publiceras en debattartikel i DN där 10 läkare argumenterar för att ”hälsosam” mat ska momsbefrias och onyttig mat beskattas. Det låter bra men svårigheten lär väl bli att dra gränserna, tänker jag.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • PillerKosttillskott av olika slag, i form av vitaminer, mineraler och andra ämnen, har närmast blivit en modesak. Ibland förekommer uppgifter om att de kan förebygga, eller bota, sjukdomar och olika risker av allehanda slag. I Sverige stoppar vi årligen i oss vitaminer och mineraler för mer än 650 miljoner.

    Men en del kosttillskott gör mer skada än nytta, något som jag berättat om i flera olika inlägg. Den senaste varningen gäller tillskott av antioxidanter vid lungcancer.

    Dessutom varierar kvalitet och pris stort för olika kosttillskott. En nyligen genomförd analys visar att vissa tillskott ger långt mer omega-3 än vad kroppen behöver. Andra innehåller knappt några nyttiga fiskfetter alls. Artikeln publiceras i flera tidningar och uppmärksammas även i en TT-notis.

    Jag är fullständigt övertygad om att om man äter allsidigt och lever på ett vanligt sätt behövs inga kosttillskott. Undantag är om tillskott ordineras av sjukvården. Exempelvis kan det vara klokt av gravida att äta tillskott av folsyra, det minskar risken för att barnet föds med ryggmärgsbråck.

    Det är dessutom godare att få i oss det vi behöver via maten, fet fisk so lax är betydligt godare än omega-3-tillskott. Vi behöver inte lyssna på tillskotts-månglarna!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det har kommit många larm om höga halter av plastkomponenten Bisfenol A, som misstänks vara hormonstörande, i blod hos olika grupper. Det har bland annat lett till att ämnet har förbjudits i nappflaskor och i barnmatsburkar.

    Men många mätningar kan vara missvisande, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av Vetenskapsradion. Proverna kan ha förorenats och de halter som har uppmätts kan i själva verket komma från den labbutrustningen eller från damm.

    Det innebär nog att många tidigare studier måste göras om.

    Uppdatering: Livsmedelsverkets besked om missvisande mätningar har gett upphov till en ny debatt. Exempelvis publicerar DN debatt ett inlägg från fem medicinforskare. ”Vi är mycket kritiska till att Livsmedelsverket avfärdar riskerna med bisfenol A. Beskedet saknar vetenskapligt stöd. Bisfenol A finns i en rad vanliga konsumtionsvaror, och det råder stor osäkerhet om vilka nivåer som innebär hälsorisker”, skriver de bland annat.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ekomjölk är mycket rikare på hälsosamma omega-3-fettsyror än vanlig mjölk. Det skriver Svenska Dagbladet (i en låst artikel) och hänvisar till en ny stor studie i USA. Men nyheten uppmärksammas även av TT.

    Tidigare studier, även svenska, har pekat i samma riktning som den amerikanska, säger Pelle Fredriksson på Sveriges lantbruksuniversitet till tidningen. Han förklarar den högre omega-3-halten i ekomjölk med att korna får gå ute och beta.

    Det kan väl vara en tröst för den som inte vill äta fet fisk, som är en utmärkt källa för Omega-3.

    Uppdatering: Den undersökning som SvD refererar till är gjord i USA. Men svenska kor äter annat foder än de i USA, därför skiljer det mindre mellan ekologisk och traditionell mjölk i Sverige, säger professor Ulf Emanuelson vid SLU till Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • tjockisarEn sak som länge har fascinerat mig är alla dessa dieter som i sin propaganda verkar vara rena religioner men i botten vilar mer på tyckande än på fakta. Dessutom verkar anhängare till en viss diet vara frälsta; vi har rätt, alla andra har fel.

    Olika modedieter dyker upp med ojämna mellanrum. De kan ha namn som 5:2-metoden, LCHF, GI-metoden, Atkins, Stenålders- eller Medelhavskost. De bygger på mer eller mindre obskyra resonemang, ofta helt utan vetenskaplig grund, som styrks av personliga vittnesmål i kvällstidningar.

    Jag har länge funderat kring fenomenet, men ett inlägg på DN debatt från professor Stephan Rössner, känd överviktsexpert, får mig att ta upp saken.

    Vi måste ta en paus i den meningslösa kostdebatten. Svenskarna har en olycklig benägenhet att hoppa på varje ny kosttrend, skriver han blad annat och konstaterar att samma tendens inte finns i andra länder.

    Hans kärnpunkt är att det egentligen inte spelar någon roll vilka kostråd vi följer, eftersom följsamheten är låg. Han sammanfattar med att konstatera att vi är tillbaka på ruta ett: ät mindre, spring mer.

    Själv har jag sedan länge tröttnat på diet-tjafset och har tidigare sammanfattat hans slutsats med andra ord – det finns bara ett sätt att gå ner i vikt; ät mindre, motionera mer!

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Transfetter, enkelt uttryckt fetter som härdats i industriella processer, har diskuterats genom åren. De flesta tycks vara överens om att de inte är några hälsoprodukter, att de ökar risken för hjärt/kärlsjukdomar och cancer. Redan för två år sedan tog riksdagen ett majoritetsbeslut om att snarast införa ett förbud mot transfetter efter dansk modell, men ännu har inget hänt. Livsmedelsverket och Regeringen hävdar att en minskning skett på frivillig väg.

    Det är SvD som tar upp frågan igen, med hänvisning till en dansk undersökning som visar att Sverige ligger i europatoppen när det gäller förekomst av transfetter i livsmedelshandelns produkter. Transfett används för att ge en fastare, smörliknande konsistens åt vegetabiliska oljor, men även för att öka hållbarhetstiden, skriver SvD.

    Den danska forskargruppen har tagit fram rapporter som är tänkta som underlag inför ett EU-beslut om transfetter.

    Förekomsten av transfett sjönk inom EU mellan 2006 och 2009 men nya provtagningar under 2012 visade att transfettet fortfarande är vanligt i östra EU och balkanländerna där stora tillverkare använder det i en del produkter som sedan sprids över EU, enligt SvD.

    Den minskning som västeuropeiska tillverkare genomfört kan alltså vara en chimär. Transfetterna når våra butiker ändå.

    0Andra bloggar om: , ,

  • saltkristallerDet finns mer än dubbelt så mycket salt i vissa livsmedelsprodukter jämfört med andra produkter av samma slag. Det konstaterar Konsumentföreningen Stockholm (KfS) efter att ha granskat salthalten i 294 livsmedel i de svenska butikshyllorna.

    Det skriver föreningen i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av TT. Föreningens rapport, ” Salt II – Granskning av saltmängd i våra livsmedel”, uppmärksammas också i en SvD-artikel.

    – Fem gånger mer salt i Lidls potatismos än i Icas. Tre gånger så mycket salt i Coops Branflakes som i Willys Garant. Nästan dubbelt så mycket salt i rökt Lönnebergaskinka som i ICAs och Coops skinka. Dubbelt så mycket salt i Citygross pytt i panna som i Coops. Det är stor skillnad på hur mycket salt det är i olika varumärken, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS.

    Enligt hälso- och livsmedelsmyndigheter i Sverige och internationellt bör vi inte äta mer än 5-6 gram salt per dag, men vi äter i genomsnitt dubbelt så mycket. Nästan 80 procent av det salt vi får i oss kommer med maten vi köper i butik och äter på restaurang, skriver Kfs.

    Andra bloggar om: , , ,