Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Internet
  • Det är inte bara mobiloperatörerna som insett att man kan få mycket intäkter genom att ta bra betalt för den datatrafik som de ”smarta” mobilerna är upphov till eller när vi använder datorn utanför vårt vanliga WiFi-nätverk.

    Exempelvis fick en flygpassagerare som reste med flygbolaget Singapore airlines mellan London och Singapore en räkning på 1 171 dollar, cirka 8 600 kronor, efter att ha utnyttjat WiFi ombord. Det berättar SvD som i sin tur citerar flygsajten Travelmole. Hur mycket han laddat ner framgår inte av artikeln, han hävdar att han sov under större delen av resan och att nätverket ombord var oerhört långsamt.

    En annan artikel, från DN som citerar brittiska Telegraph, berättar om en gäst på hotellet Majestic Barrière i franska Cannes som fick en obehaglig överraskning när hon skulle checka ut. För ett dygn med lösenord för snabbt bredband ville hotellet ha 300 euro (cirka 2.800 kronor).

    Gästen hävdar att hon inte fått information om priserna, hotellet hävdar annat. Men efter att ha klagat hos ledningen slutade det med att hon slapp betala.

    Enligt DN, och Telegraph, erbjuder 90 procent av hotellen i Europa gratis WiFi, men andra tar betalt. Brittiska hotell är några av de värsta syndarna.

    Men det gäller tydligen att se upp när man är ute och reser, och gärna fråga om kostnad en gång för mycket.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Man brukar säga att om något hamnat på nätet kommer det att ligga där för evigt. Det kanske är sant, men nu kan en del uppgifter bli svårare att hitta. Det beror på ett utslag i EU-domstolen, där en spansk medborgare fått rätt i en tvist mot Google.

    Tvisten gäller en länk till en tidningsartikel, där det uppgavs att mannens hus lagts ut till exekutiv auktion på grund av obetalda sociala avgifter. Mannen ville ha länken borttagen eftersom uppgifterna var gamla, från 1998. Han hävdade att saken var överspelad sedan länge.

    Domstolen gav mannen rätt, med en allmänt hållen formulering och hänvisar till EU:s datadirektiv.

    Utslaget lär nog bara gälla privatpersoner och falska eller gamla uppgifter. Den som vill få uppgifter borttagna ska vända sig till sökmotorleverantören och den övervakande myndigheten, i Sverige Datainspektionen.

    Artiklar om domstolens utslag finns i Computer Sweden, Ekot, DN och från TT.

    Uppdatering: Nu har Google lagt upp ett formulär där användare kan begära att uppgifter tas bort.

    Hur man sedan ska ta hand om den flod av ansökningar som väntas komma in är dock oklart, skriver TT. Nyheten rapporteras även av P3 Nyheter.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • EU-kommissionen har tillsammans med representanter för medlemsländerna haft ett möte med Apple och Google. Mötet gällde köp inuti appar, så kallade in-app-köp. Under mötet riktade EU-kommissionen kritik mot hanteringen, skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande.

    Enligt pressmeddelandet kan kritiken sammanfattas i fyrapunkter:

      Spel som marknadsförs som gratis ska inte vilseleda konsumenterna om de verkliga kostnaderna.
      Spel ska inte direkt uppmana barn att köpa föremål i ett spel eller övertala vuxna att köpa föremål åt dem.
      Konsumenterna ska få tydlig och lättbegriplig information om hur betalning görs och ska aktivt godkänna köp.
      Näringsidkare ska ha en e-postadress så att konsumenterna kan kontakta dem med frågor eller klagomål.

    Vad Apple och Google tyckte om detta framgår inte av pressmeddelandet.

    ”Min förhoppning vi slipper se fler fall där barn köper tillbehör till appar utan föräldrarnas medgivande”, skriver KO Gunnar Larsson i en separat kommentar.

    KO har tidigare uppmärksammat barns köp inuti dataspel eller appar och dragit en leverantör inför Marknadsdomstolen. KO tyckte att det inte var ok att barnen kunde köpa utan föräldrars samtycke. Men domstolen tyckte annorlunda, i en enligt min uppfattning märklig dom. Jag får väl hoppas att samtalen med app-leverantörerna kan leda till något. Jag tycker inte att det är ok att barn genom oförstånd ska kunna sätta sprätt på en väldig massa pengar!

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • I Sverige ansåg Marknadsdomstolen (MD) att det var okej att barn gör köp inuti mobilappar, utan föräldrarnas medgivande, en dom som jag tyckte var mycket märklig. Enligt lag får barn inte sluta avtal.

    I USA är det annorlunda. I en uppgörelse med federala handelskommissionen (FTC) har Apple gått med på att betala tillbaka 210 miljoner kronor till föräldrar i USA vars barn gjort köp i mobilappar. Senast den 31 mars måste Apple dessutom ändra rutinerna, så att köp inte kan göras utan föräldrars medgivande. Det rapporterar TT-Reuters, Ekot och MacWorld.

    Vi får väl hoppas att uppgörelsen slår igenom även för de appar som säljs i Sverige. Men problemet är större än så, köp kan också göras i exempelvis spel på Internet. Att ta initiativ för att förtydliga den svenska lagstiftningen vore väl en lämplig uppgift för vår konsumentminister, Birgitta Ohlsson.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Allt sedan debatten inför FRA-lagens tillkomst har jag känt mig bekymrad över det annalkande storebror-samhället. På sistone har jag blivit djupt bekymrad över Säpo:s förhandlingar med telekombolagen om att få direkt tillgång till de trafikdata som enligt lag måste lagras. Mina farhågor inför FRA-lagen, att detta bara var ett första steg, ser ut att besannas.

    I debatten inför FRA-lagen hävdade myndigheter och politiker att det ”bara” var trafik till och från utlandet som skulle övervakas. Att mycket trafik inom landet ofta tag svängen över gränserna glömde man bort att tala om. Dessutom hörde jag ofta argumentet att ”den som har rent mjöl i påsen” inte skulle ha något att frukta. Myndigheterna skulle bara intressera sig för terrorism och organiserad brottslighet.

    Nu vill Säpo (och övrig polis) komplettera övervakningen av utrikestrafik med möjlighet till övervakning av inrikestrafik, avslöjar Ekot. Operatörerna ska inte heller längre kunna vara en kontrollinstans. Som jag ser det befinner vi oss på ett sluttande plan. Och jag är inte ensam.

    – Det är klart att man från polisens utgångspunkt säger att det finns ett behov. Att man har ett behov av att kartlägga detta. Men man kan inte tolka det riktigt så extensivt. För med den argumentationen skulle vi ju kunna avlyssna allt och alla. Då får vi 1984 eller ett motsvarande samhälle. Det vill vi inte ha, säger Anne Ramberg på Advokatsamfundet, till Ekot.

    Att det finns tekniska möjligheter att genomföra något betyder inte att det bör genomföras. Alla möjligheter kommer förr eller senare att missbrukas. Se bara på patientjournaler, som bara behöriga personer ska ha tillgång till. Obehöriga, som har möjlighet att komma åt dessa, gluttar gärna i kändisars och bekantas journaler. Det avslöjas gång på gång.

    Men det finns enstaka ljus i tunneln på det sluttande planet. Tele 2 har deklarerat att de inte vill delta i samarbetet med Säpo och efter kritik har även Svenska stadsnät backat.

    Det ska inte behövas visselblåsare, avslöjanden och debatt för att skydda vår integritet. Allt som är möjligt ska inte genomföras om det kan innebära en integritetsrisk, även om de kan motiveras med ädla motiv. Frågan får inte betraktas med skygglappar!

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

  • Barn_datorI somras kom en i mitt tycke märklig dom där Marknadsdomstolen slog fast att det är okej att barn köper virtuella saker i spel på nätet. Den kunde tolkas så att förälders samtycke inte behövdes.

    Men så är inte fallet, läser jag i en DN-artikel. För att barn ska kunna ingå avtal, köpa något, behövs visst förälders samtycke. Men samtycket kan ske i efterhand. Om föräldern inte samtycker kan köpet hävas, skriver DN.

    Den slutsatsen grundar sig på en genomgång som det tidigare justitierådet Torgny Håstad gjort kring avtalsvillkoren för köp genom läsplattor och mobiler i en utredning som regeringen beställt.

    – Företag får sälja till barn, men barnen är inte bundna av detta köp. Förmyndaren får då chansen att häva avtalet, säger han till DN.

    Köp av denna typ debiteras ofta på telefonräkningen, köpet sker alltså på kredit. Då borde det räcka att protestera hos kreditgivaren, telekombolaget. Enligt DN kan telefonbolaget inte heller stänga av abonnemanget för att du inte vill betala en viss del av räkningen.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Nätet, inte minst sociala medier, har blivit en tummelplats för oseriösa företag. Konsumentverket har fått in hundratals anmälningar mot företag som marknadsför via annonser på Facebook. Det rör sig ofta om företag som marknadsför produkter för hälsa och viktminskning.

    Via Facebook länkas surfare till en sida som ser ut som en ”nyhetssida” där man testat preparaten och garanterar resultat. Många kunder tror sig också teckna ett ”gratis” provpaket men fastnar i stället i ett abonnemang där pengar dras från deras kort. Jag har berättat om fenomenet tidigare.

    Nu har Konsumentverket krävt att Facebook ska rensa bort vilseledande annonser från sina sidor, berättar Ekot i ett inslag som refereras i en TT-notis.

    Konsumentverket för en dialog med Facebook för att komma till rätta med problemet. Om inte Facebook vidtar åtgärder kan verket till och med utfärda ett vitesföreläggande. Men Facebook verkar vara medvetna om problemet.

    – Det finns ju både teknisk och manuell koll på att dom annonser som läggs ut ska vara okej. Men en liten liten del av annonserna har inte varit okej och det är därför som Facebook fortsätter att jobba med att hitta en lösning så att det går att få bort dom, säger Jan Fredriksson på Facebook till Ekot.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Efter den i mitt tycke orimliga domen från förvaltningsrätten i Luleå, som gjorde internetanslutna datorer och datorplattor jämställda med en vanlig tv, har diskussionen gått vidare.

    Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem vid KTH, som tidigare deltagit i debatten, varnar i en intervju i SvD för att Radiotjänsts tolkning av lagen får orimliga konsekvenser – också för dem själva. Intervjun uppmärksammas också av DN.

    – I lagen finns också en rapporteringsskyldighet av tv-mottagare. Den som köper en tv måste anmäla innehav, och den som säljer måste rapportera det. Nu plötsligt tvingar lagen Radiotjänst att föra register över i princip all typ av kommunikationsutrustning, och det blir helt orimligt för dem. Jag tror inte att de har tänkt igenom de konsekvenserna ordentligt, säger professorn till SvD.

    Han tycker dessutom att förvaltningsrättens dom har stora brister eftersom den inte definierar vad en dator är för något.

    Även politiker har reagerat. ”Det är uppenbart att Radiotjänst har stora problem med att upprätthålla respekten för sitt uppdrag hos svenska folket”, skriver riksdagsledamoten Lars Beckamn (M) på SvD:s debattsida. Han tycker att indrivningen av licenspengar för datorer och datorplattor bör ses över. ”Lagstiftningen är tydlig om när avgiftsplikt för tv föreligger”, svarar Carl-Gustav Johansson, vd för Radiotjänst i Kiruna.

    Det må vara hur det vill med lagstiftningen, men i varje fall tolkningen ger orimliga konsekvenser. Exempelvis ska blinda, som har stor nytta av både dator, datorplatta och smarta mobiltelefoner, betala tv-avgift. De lär knappast titta på tv.

    Dessutom innehåller vår omgivning massor av datorer, som ofta kan vara internetanslutna. Det gäller till exempel övervakningsutrustning, hushållsmaskiner och bilar. Ska vi betala tv-avgift för dem?

    Det är nog dags att se över både lagstiftning och tolkning. Det blev nog inte som lagstiftaren tänkt sig och regeringen borde agera.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • Under årets fem första månader anmäldes 10355 nätbedrägerier till polisen. Jämfört med samma period förra året är det en ökning med 37 procent. Det berättar DN som stödjer sig på statistik från BRÅ.

    En del av ökningen kan nog bero på ökad anmälningsbenägenhet. Å andra sidan finns antagligen ett stort mörkertal, det är pinsamt att ha blivit lurad. Men bedragarna har också blivit duktigare.

    – Man har utvecklat tekniken. Sedan blir man mer sofistikerad med att dölja källan och penningströmmen. Men grunderna är samma där man lurar folk med goda erbjudanden om snabb affär och bra pris, säger Anders Ahlqvist, kommissarie på IT-brottssektionen vid Rikskriminalpolisen, till DN.

    Enligt artikeln är också en förklaring att den organiserade brottsligheten har etablerat sig på nätet.

    – Folk som sysslat med vålds- och narkotikabrott tidigare har börjat med det här nu i stället. Man tjänar lika mycket pengar, slipper slå någon på käften och brottet har ett maxstraff på två år i fängelse, säger Anders Ahlqvist till tidningen.

    Skojare finns överallt, men är speciellt vanliga på sociala medier som Facebook och på säljsajter som Blocket och Ebay.

    Sunt förnuft räcker långt när det gäller att undvika bedrägerier. Lämna aldrig ifrån dig personliga uppgifter som kontonummer och lösenord. Är ett erbjudande för bra för att vara sant gäller det att dra öronen åt sig.

    Ekot refererar DN:s artikel.

    Konsumentverket har en hel del information när det gäller handel på Internet, e-haandel inom EU och utanför EU. Dessa sidor innehåller dessutom ett antal nyttiga länkar.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • altavista_01Innan Google kom använde jag framför allt söktjänsten AltaVista. Men precis som jag verkar i stort sett alla människor numera ha bytt till Google.

    Då är det kanske inte så förvånande att AltaVista nu har lagts ned. All trafik omdirigeras numera till Yahoo.

    Nedläggningen uppmärksammas av DN, som ger en kort historik.

    Vila i frid, gamle kompis!

    Andra bloggar om: ,