Jag måste erkänna att jag rynkade på näsan när jag läste rubriken på artikeln på DN:s barnasajt Allt om barn – bra halvfabrikat. Men lite eftertanke gav resultatet att jag själv använder några få halvfabrikat. Egentligen bara två stycken, tomatsås och grillsås.
En bra tomatsås tar tid att laga. Jag brukar köpa tomatsås på burk, typ Dolmi, men för det mesta köper jag Lidls variant, Napoletana. Jag tycker den funkar bra till vår hemgjorda pizza, som ungarna älskar. Enda nackdelen är att de inte får någon klubba, som på pizzerian, brukar de säga.
Men åter till artikeln.
– Blodpudding är min stora favorit. Det är ett superbra halvfabrikat med mycket järn, andra mineralämnen och vitaminer, säger Sara Ask, som till vardags arbetar som barndietist på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Men det finns också saker som man inte bör ge barnen, säger hon.
– Jag vill inte sätta totalförbud på något. Man kan äta allt men inte alltid. Men Gorby’s pizzor och piroger är mycket energitäta och täcker en fjärdedel av en sexårings dagliga energibehov och tar halva saltransonen. Som mellanmål är det det för mycket för de flesta barn. Färdiga soppor är över lag ganska tunna och behöver något mer matigt i sig.
Men då talar vi inte längre om halvfabrikat. Det är helfabrikat, och det finns aldrig i vårt hem. Vi kan laga mat! I kväll blir det hemlagad köttsoppa, med många rotsaker. Kanske inte ungarnas favorit, men de lär sig!
Andra bloggar om: Halvfabrikat, Barn, Mat’
Hej! Köttsoppa låter gott 🙂
Håller med om att Sara Ask blandar in helfabrikat i artikeln. Undrar om hon får ut något hm…
Här kör vi också med gammal hederlig matlagning. Och vi hinner göra allt annat också!