Ibland undrar jag om det inte vore dumt att förbjuda ekonomiska prognoser. De påverkar oss alldeles för mycket och slår alltid fel. I dystrare stunder funderar jag om nationalekonomi verkligen är en vetenskap.
I vårpropositionen har regeringen räknat ut hur bra eller dåliga olika prognosmakare har varit. Undersökningen avser prognoser från Swedbank, Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv, Svenska Handelsbanken, regeringen, Nordea, SEB, Riksbanken och OECD. Resultatet är dystert, läser jag i Riksdag & Departement.
Ett exempel är de prognoser som låg till grund för kritiserade räntehöjningen hösten 2008. Den sämsta prognosmakaren, Riksbanken, överskattade då den kommande inflationen med 1,6 procent.
När det gäller tillväxten (procentuell förändring i BNP) har regeringen även utvärderat prognoser över en längre period.
Under de första 10 åren på 2000-talet var prognosfelen nästan dubbelt så stora som under 1990-talet. I genomsnitt gissade ekonomerna fel på cirka 1,2 procentenheter när det gäller BNP på 2000-talet medan felet var cirka 0,7 procent för 1990-talet.
Bästa prognosmakare för tillväxt var bankkoncernen SEB, både under 1990- och 2000-talen, skriver R&D.
Andra bloggar om: Nationalekonomi, Ekonomi, Prognoser
Lämna ett svar