Det är numera obligatoriskt att ta fram en energideklaration för bostäder, inte minst småhus och radhus. Kravet är lagstadgat och bygger på ett EU-direktiv.
Syftet är att sänka energiåtgången. Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050.
Men kritiken är hård, energideklarationerna fyller ofta inte sitt syfte, läser jag i SvD. En anledning är att regelverket är för krångligt.
-Huvudproblemet med energideklarationerna var att regeringen och myndigheterna dittills inte i tillräcklig utsträckning hade sett till att säkerställa en hög kvalitet på energideklarationerna och de rekommendationer som lämnas i dem. Istället hade fokus lagts på komplicerade regler och procedurer som blev otydliga för fastighetsägarna och energikonsulterna, säger revisionsdirektör Fredrik Engström vid Riksrevisionen som granskat området.
I rapporten framgår att närmare hälften av alla deklarationer inte ger några rekommendationer om åtgärder, trots att det främsta syftet med energideklarationerna är att hjälpa fastighetsägarna att energieffektivisera, skriver SvD.
Många energideklarationer verkar alltså ha kommit till för sakens egen skull. Men vi som beställer en deklaration måste tydligen också ligga på. Kräv förslag på åtgärder, och en beräkning av effekterna. Annars är det pengar i sjön, en energideklaration är inte billig.
Uppdatering: Boverket har tagit till sig av Riksrevisionens kritik och aviserar nu förändringar, enligt SvD. Tydligare energiklassning och avskaffat krav på ackreditering är två av Boverkets förslag på hur man kan förbättra systemet med energideklarationer.
Andra bloggar om: Energideklarationer, Energibesparing, Energieffektivisering
Lämna ett svar