Kraftverkens vattenmagasin är bättre fyllda än förra året. Därför finns det hopp om att elpriset till vintern inte kommer att skjuta i höjden som det gjort de senaste två vintrarna. Men det finns en oro över att den tyska avvecklingen av kärnkraften kan påverka priset, läser jag i DN.
Fan tro’t, tänker jag. Så länge vi inte har en fungerande elmarknad kommer vi nog att klämmas åt.
De runt 1 miljon svenska hushåll som inte valt elhandlare och därför har ett så kallat tillsvidarepris har sedan 2008 tillsammans förlorat omkring 8 miljarder kronor. Det skriver Energimarknadsinspektionen (EI) i ett pressmeddelande som också refereras av TT i en notis i många tidningar.
Det handlar om de kunder som inte aktivt valt elavtal. Då får de automatiskt ett så kallat tills-vidareavtal som i snitt är cirka 30 till 35 procent dyrare ån det billigaste avtalet. Under juni kunde konsumenter i villa teckna avtal om fast pris 1 år till i genomsnitt 113 öre per kWh och fast pris 3 år till 111 öre per kWh. Det rörliga priset var i genomsnitt 104 öre per kWh och tillsvidarepriset 136 öre per kWh, enligt EI.
Det finns bara en part som tjänar på tills-vidareavtal, Elbolagen. De har därför inget incitament att upplysa sina kunder om att det finns mycket billigare alternativ.
De svinaktigt dyra tills-vidareavtalen borde förbjudas. I stället skulle alla som inte väljer automatiskt få rörligt elpris, som med få tillfälliga undantag varit billigast.
Det skulle gynna kunderna på flera sätt. Dels är rörligt pris billigare, dels skulle elbolagen få incitament att informera om andra avtalsformer.
Andra bloggar om: El, Elpris, Tills-vidareavtal, Tillsvidare-avtal, Tillsvidareavtal, Elmarknad, Elräkning, Energimarknadsinspektionen
Att du aldrig ska ha tills-vidareavtal har jag bloggat om förut. Det är den avtalsform du får om du inte väljer annat. Men även för de valda formerna kan samma avtal skilja stort i pris, skriver Energimarknadsinspektionen (EI) i ett pressmeddelande som också refereras av DN.
Det skiljer just nu upp till 3 000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste företaget, trots att det är samma avtalstyp som jämförs. Det visar en sammanställning som EI:s jämförelsesajt elpriskollen.se gjort.
För villakunder är prisskillnaderna störst för 3-åriga fastprisavtal. Här skiljer det närmare 3 000 kronor i årskostnad mellan den billigaste och dyraste elhandlaren. För 1-åriga avtal skiljer det närmare 2 600 kronor och för avtal om rörligt pris närmare 1 700 kronor. Jämförelsen avser skillnad i årskostnad för elkund med en årlig förbrukning på 20 000 kWh.
För kunder i lägenhet är prisskillnaderna störst för avtal om rörligt pris. Här kan den som är kund hos den dyraste elhandlaren spara drygt 1 200 kronor om året på att byta till den billigaste. Lägenhetskunder med 1-årigt och 3-årigt avtal kan spara runt 760 kronor per år. Uppgifterna avser en årlig förbrukning på 2 000 kWh och utgår från att nuvarande prisskillnader består under hela avtalstiden, skriver EI.
Det kan alltså vara klokt att leta priser via elpriskollen.se.
Andra bloggar om: Elpris, Elavtal, Elpriskollen.se
Det var fel av Hammarö Energi att höja sina priser under löpande avtal, säger Allmänna Reklamationsnämnden i ett beslut. Höjningen motiverades med ökade administrationskostnader.
Hammarö Energi har tagit 15 öre extra per kilowattimme, trots att det inte står med i kontraktet. Nu får 200 personer som drivit processen mot bolaget tillbaka avgiften de betalat in sedan juli 2009, berättar TT som hänvisar till TV 4 Nyheterna Värmland.
Det är KO som hjälpt kunderna med en grupptalan.
Andra bloggar om: Hammarö Energi, Allmänna reklamationsnämnden, ARN, Elmarknad
Elnätsavgiften är den avgift som elkunder inte kan påverka, den avgift som bolagen tar ut för nätet som förser konsumenterna med el.
Eons och Vattenfalls prishöjningar har varit över 30 procent de senaste tre åren, skriver GP som hänvisar till uppgifter i SVT:s Rapport. Det är mer än dubbelt så mycket som övriga elbolag.
Energimarknadsinspektionen menar att Eons och Vattenfalls prishöjningar varit skäliga.
– Elbolag som har höjt sina nätavgifter har legat still tidigare, förklarar Caroline Törnqvist på Elmarknadsinspektionen för Rapport.
Fastighetsägarna har anklagat Elmarknadsinspektionen för att inte göra sitt jobb för att hålla nere nätavgifterna, något som myndigheten tillbakavisar.
Uppdatering: Även SvD:s ekonomisajt E24 har en artikel om den kraftiga höjningen av nätavgifterna.
Andra bloggar om: Elmarknad, Elnätsavgifter, Nätavgifter, Vattenfall, Eon
Enligt elbytarsajten elskling.se var spotpriset på el på den nordiska elbörsen Nordpool nio procent lägre i februari jämfört med januari. Snittpriset blev 56,8 öre per kilowattimme mot 62,2 öre föregående månad. Jämfört med de extremt höga priserna i februari i fjol, 93,1 öre i snitt, var elpriset alltså 64 procent högre än i år, berättar TT i flera tidningar.
Anledningen är mildare väder i början av månaden och att kärnkraftverken har fungerat.
Men marknaden väntar att priserna kommer att ligga högre än normalt framöver, framför allt beroende på att nivån i vattenkraftens magasin är lägre än normalt.
Maud Olofsson är bättre på att dela ut tips till plågade elkonsumenter än att ta itu med höga elpriser. Men hon tycks ha missat ett tips som SvD:s ekonomisajt E24 kommer med, att använda värmeljus. Tipset kommer ursprungligen från tidningen Ny Teknik.
Hundra värmeljus ger cirka 10 kW i energi. Med en brinntid på fyra timmar ger det 40 kWh. Ett hundrapack värmeljus kostar alltifrån 25 kronor och uppåt. Det innebär i runda slängar att den som värmer sitt hus med värmeljus kommer undan med en kostnad på så lite som 62,5 öre/kWh. Det är betydligt lägre än den elkostnad som elbolagen tar ut under riktigt kalla dagar, skriver E24.
Tänk att Maud Olofsson missat detta! Hon kanske inte, trots allt, har svaret på alla frågor!
Andra bloggar om: Elpris, Elmarknad, Värmeljus, Maud Olofsson
De största elbolagen – Vattenfall, Eon och Fortum – gör närmat groteska vinster på den nordiska marknaden, visar SvD i sin fortsatta granskning av elmarknaden. Artikeln refereras även av Ekot och i en TT-notis.
Exempelvis gjorde Vattenfall i fjol ett rörelseresultat på drygt 16,7 miljarder kronor i Norden. Det är 3,2 miljoner kronor per anställd.
Som en jämförelse redovisade Börsbolagen Sandvik, SCA, Stora Enso, Boliden och SSAB, som är de största elkunderna, en vinst på mellan 125 000 och 300 000 per anställd, enligt SvD.
Att vi har en elmarknad som styrs av de stora bolagen är inget nytt. Annorlunda uttryckt har vi en elmarknad som inte fungerar som politikerna lovade när elmarknaden avreglerades. Nu måste regering och riksdag ta sitt ansvar och se till att vi får en marknad som fungerar bättre och att vi elkonsumenter inte mjölkas på mer pengar. Inte heller den elintensiva industrin mår bra av att betala överpriser till elbolagen.
Näringsminister Maud Olofsson måste agera i stället för att dela ut goda råd. Höga elpriser är ett av våra största samhällsproblem just nu.
Uppdatering: DN väljer att följa upp SvD:s artikel genom att konstatera att vinsterna beror på stor skillnad mellan kostnaden för att producera elen och försäljningspriset. Vad skulle det annars bero på?
Företrädare för den elintensiva industrin kritiserar elexporten, som inte minst gör att vattenmagasinen töms, rapporterar Ekot.
Andra bloggar om: Elbolag, Elmarknad, Vattenfall, Eon, Fortum, Privatekonomi, Bostad, Industri, Näringsliv, Politik, Regeringen Maud Olofsson
Det var 430 000 elkunder som bytte elbolag under 2010, vilket är 18 procent färre än under föregående år. Men färre väljer rörligt elpris, vilket antagligen beror på de senaste vintrarnas höga priser. Det visar statistik från webbplatsen elskling.se, som inriktat sig på elbytare, berättar TT i en notis.
Samtidigt visar Energimyndighetens statistik på ökad elimport under 2010 trots högre inhemsk elproduktion.
Andra bloggar om: Elbolag, Elabonnemang
Den som inte aktivt väljer elavtal får automatiskt ett så kallat tillsvidare-avtal. Det är den dyraste formen av elavtal, och omkring en fjärdedel av Sveriges elkonsumenter har ett sådant, främst lägenhetskunder.
DN har kollat vad tillsvidare-avtalet kostar på olika orter.
Den som till exempel bor i Karlstad och har ett tillsvidareavtal med Karlstad Energi betalar 139,1 öre per kilowatttimme medan Umeåbon som köper sin el av Umeå Energi betalar 165,25 öre per kilowattimme – nästan 19 procent mer, enligt tidningen.
Ett ”rörligt” elavtal, som oftast har en bindningstid på en månad, sänker kostnaden med ungefär 30 procent, tipsar DN.
Om du inte vet vilken typ av avtal du har, kolla med din elleverantör.
Andra bloggar om: Elmarknad, Elräkning, Elavtal, Privatekonomi
