web analytics
  • Många har skulder för studielån och en del av dessa har svårt att betala tillbaka. Men det finns en utväg – prata med CSN. I många fall hår det att få anstånd med återbetalningen eller att delbetala. Men det förutsätter en dialog med CSN.

    CSN bedriver ett projekt där man söker kontakt med unga som inte betalar, just för att kunna diskutera alternativ. Men det är ibland svårt att kunna nå de unga per telefon. Det skriver CSN i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av Ekot och av TT.

    Under sista kvartalet 2014 kontaktade CSN 261 kunder i den aktuella gruppen. Av dem svarade 121. Många väljer att inte svara i telefon, eller trycker bort CSN:s samtal av olika anledningar, enligt pressmeddelandet.

    ”Av dem som vi fick kontakt med var det bara åtta procent som överfördes till Kronofogden. Av dem som vi inte fick tag i var det hela 53 procent som överfördes till Kronofogden”, säger Lena Munther, kontorschef på CSN, i pressmeddelandet.

    Men möjligheten till uppskov gäller inte bara unga. Har du av någon anledning svårt att betala, ta kontakt med CSN.

    Det gäller för övrigt alla typer av skulder. Har du svårt att betala, eller anser att kravet är orätt, kontakta den som kräver betalning.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Tom ficka Antalet obetalda snabblån hos Kronofogden verkar slå rekord i år, rapporterar Ekot.

    – Vi har en prognos på nästan 60 000 obetalda snabblån och det skulle i så fall vara den största noteringen sedan starten 2006, säger Tina Häggmark på Kronofogden, till Ekot.

    Fogdens uttalande baseras på siffror från första halvåret. Då var det 20 procent fler svenskar som hade fått betalningsförelägganden för snabblån. Prognosen grundar sig på att ökningen hållit i sig.

    Glädjande är att antalet unga under 25 år i statistiken har halverats. Däremot är det fler personer över 36 år som tar lån de inte klarar av att betala tillbaka, skriver Ekot.

    Maan kan fundera över vad den totala ökningen beror på. Antagligen finns det fler lån hos snabblåneföretagen. Det kan i sin tur mycket väl bero på Alliansens omänskliga politik som gått under namnet jobblinjen. Den har antagligen inte inneburit fler jobb utan i stället ställt allt fler i en ekonomiskt utsatt position genom utförsäkringar, dålig eller ingen a-kassa, och så vidare.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har tidigare, flera gånger, skrivit om problemen med så kallad delbetalning, som oftast annonseras som ränte- eller avgiftsfri.

    För närvarande pågår en process i Marknadsdomstolen (MD), där KO har stämt Elgiganten. Det gäller företagets marknadsföring av långa krediter där KO hävdar att företaget brutit mot god marknadsföringssed. Huvudförhandling har hållits och dom väntas i slutet av 2014. KO har även stämt Elgiganten och Media Markt i ett liknande mål. Lik förbaskat kör Elgiganten en stor julkampanj där man trummar på ”upp till 60 månader räntefritt – helt utan avgifter”.

    Men löftet gäller bara om man kan uppfylla betalningsplanen till punkt och pricka, annars kan det bli dyrt. Är du sen med en betalning övergår den räntefria krediten till ett lån med en ränta på 14 procent. ”Men detta villkor, att en sen betalning gör att ränteerbjudandet ändras helt, nämns överhuvudtaget inte på Elgigantens hemsida”, skriver SvD i en artikel om saken.

    Räntefritt är alltså inte räntefritt i alla lägen. Frågan är vad det egentligen borde kallas. Att du hamnar i en skuldfälla, kanske.

    Andra bloggar om: , , ,

  • julklappGenomsnittssvensken förväntas i år lägga 5010 kronor på julfirandet i form av julmat och -klappar. Åtminstone om man får tro handelns forskningsinstitut HUI Research. En ny rapport från dem refereras av DN.

    Totalsumman har minskat något, jämfört med föregående år. Dessutom väntas vi lägga mindre pengar på julklappar (3014 kr) jämfört med år 2013, men mer på julmaten (1996 kr).

    Jag har inte lyckats hitta den rapport som avses. Därför går det inte att avgöra hur summorna beräknats. Men jag tror också att vi kommer att köpa mindre dyra klappar, och att trenden kommer att bestå de närmaste åren. Vår konsumtion har nog förändrats, många tecken tyder på det. Många och dyra är inte längre ledorden.

    Andra bloggar om: , , ,

  • SoporKonsumentföreningen Stockholm (KfS) har länge bedrivit en kampanj för att minska matsvinnet i alla led, från producent till hemmet. Argumenten är flera; svinn leder till ökade priser, det är rent slöseri och miljömässigt är det helt förkastligt.

    Den andra juni anordnade föreningen, i samarbete med Coop, en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm. Föreningen hade samlat ihop varor som var på väg att kasseras från flera Coop-butiker och utifrån dessa inbjöds allmänheten till en ”Restfest”. En lasagne med ett varierat innehåll serverades och föreningen gav, med hjälp av en rad kockar på en storbildsskärm, tips om vad man kan åstadkomma med hjälp av rester.

    Gott, kul och inspirerande, själv lagade jag en klassisk resträtt, pytt i panna, till familjen samma kväll.

    Samtidigt släppte föreningen en undersökning. Den visar att vi har en sned uppfattning om var det mesta svinnet uppstår. Nästan hälften (43 %) av svenska folket tror att livsmedelsbutikerna är den grupp som slänger mest matavfall i livsmedelskedjan. Men medan livsmedelsbutikerna står för 6 procent av avfallet står hushållen för två tredjedelar (64 %).

    Kampen mot matsvinnet måste alltså börja hemma, vi borde slänga mindre del av den mat vi betalat för och burit hem.

    Ja tror att en stor förklaring är okunnighet. Vi har exempelvis en övertro på ”bäst före-datum”. Är datumet passerat slängs mycket mat. I stället borde vi titta på, lukta och smaka på maten. Passerar maten den kontrollen kan den användas. Datumgränsen är satt med marginal och borde betraktas som ”i sämsta fall-datum”.

    Dessutom måste man använda sin fantasi. Det finns mycket man kan göra med rester, hemma serverar vi ibland ”pappas hitte-på-maat”. Det är sällan den brukar mötas med annat än nyfikenhet.

    Jodå, det förekommer svinn även hos oss, men vi försöker hålla den till ett minimum. Jag brukar säga att jag är för snål för att slänga.

    Mer information, statistik, tips, recept med mera finns på kampanjens webbplats.

    Lycka till med att minska maatsvinnet!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Trots att konsumentprisindex under 2013 minskade med 0,04 procent ökade matpriserna med 2,2 procent under året. Frukt, fisk och mjölk tillhör de livsmedel som har blivit klart dyrare, berättar DN.

    Däremot var prisökningen på bröd och spannmål liten medan priset på kaffe, te och kakao faktiskt sjönk, enligt statistik från SCB.

    – Livsmedelspriserna styrs av den globala prisutvecklingen. Förra året var frukt- och grönsaksskördarna sämre. Även laxproduktionen var sämre, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, till tidningen.

    Man kan undra över den förklaringen, globalt sjönk livsmedelspriserna med 1,6 procent under året, enligt siffror från FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO.

    Men prisökningarna kommer att fortsätta, spår Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, i en kommentar till DN.

    Andra bloggar om: , ,

  • Många kommer att skuldsätta sig för att klara julklapparna. Det visar en undersökning som låneförmedlaren Advisa beställt från undersökningsföretaget ISS. Var tredje person i undersökningen uppger sig i år vara redo att handla julklappar på avbetalning och var femte är redo att gå till banken för att ta lån till julklappar. Det rapporterar både SvD och DN utifrån undersökningen.

    Det är numera vanligt att olika avbetalningsplaner marknadsförs som räntefria. Men det kan bli dyrt, som jag tidigare berättat. Även DN tar upp samma tema. Avbetalningsplanerna kan, trots att de är räntefria, innehålla både uppläggningsavgifter och aviavgifter.

    En julklapp som exempelvis kostar 2 000 kronor kan genom avbetalningsplan på 12 månader i slutändan kosta drygt 2 700 kronor om uppläggningsavgiften ligger på 395 kronor och aviavgiften är 29 kronor per avi. Detta trots att avbetalningen är räntefri, exemplifierar DN.

    Det gäller alltså att se upp, räntefritt är inte kostnadsfritt. Det bästa är nog att handla för pengar man redan har.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Jag har tjatat om det flera gånger, den dyraste elen får du om du inte gör något. Då får du automatiskt det elavtal som ger tillsvidare-pris som är det dyraste alternativet. Ett enkelt samtal med din elleverantör kan råda bot på det, du kan få rörligt elpris som är ett betydligt billigare alternativ.

    Antalet kunder som valt rörligt elpris har ökat rekordmycket, berättar Energimyndigheten i ett pressmeddelande. I norra halvan av Sverige har antalet rörliga elavtal ökat med 6,6 procent under det senaste året, skriver myndigheten.

    Det finns all anledning att välja rörligt elpris i stället för tillsvidare-avtal, även om du bor i lägenhet och har mindre elförbrukning. Varför skänka pengar till elbolagen?

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det finns mycket jag inte förstår, inte minst när det gäller den så kallade vetenskapen nationalekonomi. Hur den skiljer sig från gissningar har jag aldrig begripit.

    Jag har till exempel aldrig begripit hur Regeringens så kallade arbetslinje ska fungera. Den verkar grundas på att folk inte vill arbeta, utan vill leva på bidrag.

    Det kanske finns några få som vill leva på det sättet, men jag är fullständigt övertygad om att de allra flesta vill arbeta. Bidrag har man aldrig blivit fet på, i dag kan man inte ens överleva på dem.

    Regeringens arbetslinje verkar innebära att man ska piska sjuka och arbetslösa ekonomiskt, till dess de år villiga att arbeta. Viljan fanns nog redan. Men följden har blivit att bara ett fåtal av dessa har kommit i jobb, däremot har Regeringen skapat en ny grupp av fattiga.

    Det är många som fallit mellan de olika socialförsäkringarna. De anses för friska för att kunna få sjukförsäkring, men för sjuka för att kunna få jobb. Då återstår bara socialbidrag, det som numera kallas försörjningsstöd.

    För att kunna få försörjningsstöd måste du först göra dig av med alla tillgångar. Har du lägenhet, hus eller bil, måste du först sälja dessa. Oavsett om du bor billigt i glesbygden, oavsett om huset är säljbart eller inte eller behöver bil för att kunna ta dig till det jobb du kanske kan få. Försörjningsstöd för alla tillbaka till ruta noll.

    Arbetslinjen grundar sig på dunkla nationalekonomiska teorier. Allt liknar den räknevurpa som ligger till grund för åstramningskraven för de euro-länder som är illa ute, något som vår finansminister ställt sig bakom.

    Jag kan förstå om man kräver stopp för rent slöseri, och korruption. Men jag kan inte förstå hur ekonomin kan hämta sig ifall man stryper den ekonomiska kranen, drar man åt rinner inget vatten. Man skapar bara törstiga, i praktiken större klyftor.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I en debattartikel i DN föreslår regeringen skärpa krav på snabblåneföretagen. Det verkar vara en ganska snabb reaktion på de senaste siffrorna från Kronofogden, som visar på en kraftig ökning bland deras ärenden.

    Regeringen vill att det ska krävas tillstånd att bedriva snabblåneverksamhet hos Finansinspektionen (FI). Det skulle betyda att FI till exempel kan återkalla tillstånd för oseriösa företag. Konsumentverket ska dessutom få rätt att ta ut straffavgifter av snabblåneföretag som slarvar med sina kreditprövningar. Förslaget uppmärksammas också av Ekot och i en artikel från TT. GP tar också upp förslaget på ledarplats.

    Det är på tiden att det händer något handfast, det finns alldeles för många oseriösa snabblåneföretag.

    Frågan är bara hur det slutliga förslaget kommer att se ut, och när det kan införas.

    Uppdatering: Nu kommer regeringen med ett förslag, skriver de i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av TT. Färre personer ska riskera att fastna i en skuldspiral. För att åstadkomma detta föreslår regeringen bland annat att det införs ett räntetak och ett kostnadstak.

    I lagrådsremissen föreslår regeringen därför att kredit- och dröjsmålsräntor för högkostnadskrediter maximalt får vara 40 procentenheter högre än referensräntan (f.n. -0,5 procent). För en högkostnadskredit ska kostnaderna, till exempel räntor, avgifter och inkassokostnader, aldrig få överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet. Vid ett lån på 1 000 kr ska man som konsument alltså inte behöva betala mer än totalt 2 000 kr, skriver de.

    Andra bloggar om: , , , , ,