Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Skatter
  • Under hösten har Riksdagen beslutat om en ny sparform, Investeringssparkontot. Kontot införs vid årsskiftet och innebär att insättningar och tillgångar på kontot schablonbeskattas och att spararen därmed kan köpa och sälja fonder, aktier och andra noterade värdepapper utan att någon reavinstskatt utlöses.

    Men sparformen väntas inte få någon rusning av sparare. Bara 3 procent av svenskarna tror att de kommer att börja spara med det nya investeringssparkontot som införs vid årsskiftet, visar en ny undersökning från nätbanken Nordnet. Det är DN och TT som berättar om undersökningen.

    Det kan delvis bero på att sparformen är okänd. Av 1.060 tillfrågade svenskar var det bara 17 procent som hört talas om kontot och bara 9 procent visste vad det innebär, enligt DN.

    Själv har jag svårt att se några andra fördelar med den nya sparformen, förutom förenklad beskattning. Den årliga schablonskatten påminner om förmögenhetsbeskattning.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Att det fuskas med redovisningen i krogbranschen är inget nytt. Men nu berättar TT om en metod som åtminstone är ny för mig.

    Det är Skatteverket som lagt märke till att krogar återanvänder kvarlämnade kvitton. Enligt myndigheten är det särskilt vanligt på enklare lunchrestauranger och kaféer som har många likadana försäljningar på samma belopp, typ dagens lunch. Fusket kan enkelt genomskådas genom att det inte står samma datum eller klockslag för köpet på kontoslipen som på kvittot.

    – Då är risken stor att köpet inte landat i bokföringen, säger Conny Svensson, nationell samordnare för kontanthandel på Skatteverket, till TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det miljövänligare drivmedlet för tvåtaktsmotorer, alkylatbensin, ratas av de flesta, enligt en artikel i GP. Jag kan förstå varför, en femlitersdunk kostar cirka 180 kronor, mer än dubbelt så mycket som för vanlig bensin. Dessutom kan den vara svår att få tag i.

    Det höga priset beror, enligt GP, på att den säljs dunkvis i stället för via pump.

    – Det är för sorgligt. Försäljningen skulle kunna vara jättestor om den såldes i pump, säger Mats Björsell, expert på frågan hos Naturvårdsverket, till GP.

    Dessutom är det en skattefråga. Visserligen har skatten på detta alternativ sänkts men man skulle kunna tänka sig att alkylatbensinen gynnades så att fler använde den. Men det går tydligen inte. Ebba Tamm är produktspecialist på branschorganet Svenska petroleuminstitutet.

    – Det finns miniminivåer på skatter inom EU. Finansdepartementet vill inte att priset går under vanlig bensin, för då börjar man använda det här i bilar och då blir det ett stort bortfall av skatteintäkter. Dessutom uppfyller inte alkylat kraven för fordonsbränsle, säger hon till GP.

    Det kan bli dyrt att vara miljövänlig.

    Andra bloggar om: ,

  • Det har tidigare talats om att hantverkare passar på att skruva upp sina priser när staten står för halva arbetskostnaden. Nu kommer DN med siffror som visar att så verkligen är fallet.

    I dag kostar det i genomsnitt 450-570 kronor per timme att anlita en hantverkare. När skatteavdraget för hantverkstjänster slog igenom på allvar sommaren 2009 var timpriset 390-450 kronor, skriver DN.

    Tidningen återger också siffror från en enkätundersökning om hantverkspriserna under 2010 som Skatteverket har gjort. Genomsnittsfaktureringen för en målare hamnar till exempel på 472 kronor. Mest kostar el- och VA-arbeten, 574 kronor per timme, innan rotavdraget är gjort.

    ROT-avdraget hade två syften; att skapa sysselsättning och göra svarta tjänster vita. Frågan är om det spelat ut sin roll, men avdraget är så populärt att det knappast går att avskaffa.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Inom kort kommer den som äger ett småhus att få ett brev med besked om det nya taxeringsvärdet. Men det går att få en beräkning direkt via nätet och GP tipsar hur.

    Det kan man göra via Skatteverkets e-tjänst.

    Allt man behöver är en e-legitimation och då går det också att se alla försäljningar i grannskapet, affärer som påverkar taxeringsvärdet, enligt GP.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I den kommande budgeten har Regeringen prioriterat att sänka restaurangmomsen. Enligt deras resonemang kommer det att leda till sänkta priser, vilket gör att fler äter ute och därigenom skapas fler jobb i branschen. Enligt regeringen kommer sänkningen att leda till 6 000 nya jobb.

    Det kan de drömma om, visar erfarenheter från Finland som genomförde en sådan sänkning för ett år sedan. Största delen av sänkningen hamnade i stället i restaurangägarnas fickor, berättar Ekot.

    Regeringen räknar med att sänkningen kommer att få fullt genomslag. Erfarenheterna från Finland visar att det bara är de stora restaurangerna som sänkte priserna så att det motsvarade momssänkningen. De flesta sänkte inte alls och totalt sett blev effekten bara en tredjedel av den förväntade, skriver Ekot.

    Beräkningarna av hur många jobb som skapats i Finland är inte klar. Men en liknande sänkning av frisörmomsen där gav närmast obefintliga effekter. Det verkar alltså som om den jobbskapande effekten är synnerligen osäker, och troligtvis låg.

    Om nu Regeringen får rätt och 6 000 jobb skapas blir de dyra, närmare 600 000 kronor per jobb eftersom staten går miste om 3,5 miljarder i skatteinkomster.

    Regeringen är alltså beredd att satsa miljarder på ett synnerligen osäkert projekt, samtidigt som pensionärerna får vänta på skattesänkningar. Jag kan inte förstå hur regeringen resonerar. Om man vill skapa nya jobb finns det väl dessutom annat som ligger närmare till hands, satsningar på infrastruktur till exempel.

    Uppdatering: Det är fel att satsa på sänkt krogmoms, samtidigt som många i Sverige är hemlösa och barn fortfarande vräks. Det ovanliga utspelet gör ledningen och forskare vid Lunds universitet i ett brev till politikerna, berättar Ekot.

    Uppdatering: Även DN uppmärksammar Ekots inslag.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Det blir ingen skattesänkning för pensionärerna i nästa budget, meddelade alliansens partiledare i ett inlägg på DN Debatt. Skatten för pensionärerna kan sänkas 2013 eller 2014 – om de offentliga finanserna är i balans, skriver de. Inlägget refereras i en vitt spridd TT-artikel.

    Jag har flera gånger kritiserat beskattningen av pensionärerna. Enligt min uppfattning är pension inget annat än uppskjuten lön, och borde beskattas därefter. Det borde inte finnas någon skillnad i beskattning mellan löntagare och pensionärer.

    I valrörelsen lovades pensionärerna guld och gröna skogar och såg till att pensionärerna fick en mindre skattesänkning i valårets budget. Men nu är det alltså andra toner. I stället satsar alliansen på sänkt restaurangmoms, men det är tveksamt om det kan leda till några nya jobb.

    Att de svenska pensionärerna är misshandlade är helt klart. Det gäller inte bara den högre beskattningen, pensionärerna har fått sänkt pension när den så kallade bromsen i det senaste pensionssystemet slagit till.

    – Under 2010-2011 har pensionärerna fått sin inkomstpension sänkt med 7,3 procent. För en genomsnittspensionär har det inneburit en ganska kraftig sänkning, över en 1.000-lapp i månaden, säger Curt Persson, ordförande i Pensionärernas riksorganisation (PRO), till TT.

    Att regeringen fortsätter att misshandla pensionärerna är ett svek. Inte minst gäller det KD, som inför valet lovade pensionärerna snara skattesänkningar. Göran Hägglund kan lägga ytterligare ett fiasko till sitt facit och kritiseras även internt.

    Skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare var feltänkt. Den motiverades med den så kallade arbetslinjen, som skulle göra det mer lönsamt att arbeta och därmed skapa fler jobb. Att arbetslinjen varit framgångsrik återstår för regeringen att bevisa, den har i stället lett till sociala katastrofer. Vi har i dag det som Moderaterna kallade för massarbetslöshet.

    Dessutom borde det nuvarande, sjuka, pensionssystemet rivas upp så snart som möjligt!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Snart kommer de nya taxeringsvärdena för småhus. Många får en höjning, snittet ligger på 11 procent, berättar TT i en artikel med vid spridning.

    Med de nya taxeringsvärdena beräknas, enligt Skatteverket, 54 procent av alla småhusägare nå maxbeloppet för fastighetsavgiften för inkomståret 2012, vilket blir 6.825 kronor per år och motsvarar 910.000 kronor i taxeringsvärde, skriver TT.

    Taxeringsvärdena borde frysas på år 2009 års nivå, anser Villaägarnas riksförbund. Systemet med taxeringsvärden utreds för närvarande.

    – Det enda rimliga är att frysa nuvarande taxeringsvärden i avvaktan på utredarens slutsatser, säger Joacim Olsson, vice förbundsdirektör, i ett pressmeddelande.

    Det är lätt att konstatera att det nuvarande systemet är konstigt. Den ”avskaffade” fastighetsskatten blev i stället en stor omfördelning, 220 000 småhusägare fick höjd skatt medan villaägare i Täby och Djursholm kunde jubla. Alla kommer att tjäna på den ”avskaffade” fastighetsskatten, lovade allianspartierna inför förra valet. Nu har vi sett vad det vallöftet var värt.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Näst års reseavdrag har fastställts i en promemoria från Finansdepartementet, berättar Riksdag & Departement.

    Nästa år får man avdrag bara för den del av reskostnaderna som är över 10 000 kronor. I år går gränsen vid 9 000 kronor. Orsaken är att Storstockholms Lokaltrafik har beslutat att höja priset på sina månadskort så att årskostnaden blir över 9 000 kronor.

    Enligt promemorian innebär förslaget om höjd gräns för resavdrag att statens skatteintäkter ökar med 340 miljoner, skriver R&D.

    Andra bloggar om: , ,

  • EU:s gemensamma budget uppgår till ungefär 126 miljarder euro, motsvarande drygt 1 100 miljarder kronor. Drygt 56 miljarder euro,
    44 procent, går till jordbruks- och landsbygdsstöd. Sverige bidrar i år med drygt 30 miljarder kronor.

    Men det r’äcker tydligen inte, nu vill EU börja ta ut egna skatter, berättar DN som intervjuat budgetkommissionären Janusz Lewandowski.

    – Det här förslaget kommer att leda till sänkta avgifter för medlemsländerna och en förenkling av budgeten. Det handlar inte om att öka inkomsterna för EU, försäkrar Lewandowski för DN.

    Fan tro’t, är min reaktion. I varje fall handlar det om en överflyttning av bestämmandet över våra skatter från de enskilda länderna till EU-kommissionen och i andra hand till parlamentet.

    Denna utveckling bäddade det senaste EU-fördraget för, det som vi aldrig fick rösta om. Där slås fast att budgeten ska ”finansieras helt med egna medel”.

    EU-kommissionen har sex olika skatter att välja mellan: skatt på finanssektorn, energiskatt, skatt på utsläppshandel, flygskatt, bolagsskatt och EU-moms. Av dessa skulle EU kunna ta ut en flygskatt eller skatt på utsläppshandeln direkt, medan övriga måste administreras genom medlemsländernas skattemyndigheter, enligt DN.

    En sådan utveckling lär knappast stärka de olika medborgarnas tro på EU som en demokratisk organisation. Mer och mer makt flyttas till Bryssel.

    Andra bloggar om: , , ,