Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Märkning
  • påskäggNär äggen förvaras i kylskåp håller de i minst en månad efter bäst före-datum. Det visar en ny studie som beställts av Konsumentföreningen Stockholm (KfS), berättar de i ett pressmeddelande.

    Sverige tvingas ha samma datumregler på ägg som övriga EU, det vill säga 4 veckor från värpning till bäst före-datum. Men i Sverige förvarar de flesta äggen i kylskåp

    Studien som utfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet visar att det inte finns några skillnader i smak och lukt mellan dagsfärska ägg och ägg som lagrats kylskåpskallt i åtta veckor, som är den tid studien pågick. Anmärkningsvärt är att detta även gällde de ägg som förvarades i rumstemperatur under studiens första 21 dagar. Hos dessa ägg hade dock gulan mist lite av sin spänst, skriver KfS.

    De kommer också med ett tips. Den som känner sig osäker kan kontrollera ägget genom att lägga det i en skål med vatten. Om ägget stannar kvar på botten är det okej. Om det flyter upp betyder det att de nedbrytningsprocesser som pågår i ägget har nått en punkt då ägget eventuellt inte är okej längre. Om det flyter är det säkrast att knäcka ägget och undersöka det – luktar det bra går det att äta.

    Men jag vill lägga ett förbehåll. Om äggen inte är färska blir det svårare att pochera dem, att göra förlorade ägg. Ska du vispa äggvita får du vispa längre tid med äldre ägg. Dessutom flyter äldre ägg ut mer när man steker dem. Annars är smak och övriga egenskaper desamma.

    Du ka ladda ner studien från KfS webbplats.

    Andra bloggar om: , , ,

  • lasagneI stället för att förstöra den osäljbara hästköttslasagnen väljer Axfood att skänka bort den. Den ska skänkas till fattiga och hemlösa, rapporterar TT i en hel rad medier.

    Fem ton lasagne skänks till Klara kyrka i Stockholm som bedriver en omfattande matutdelning till utsatta grupper.

    Livsmedelsverket har gett grönt ljus för att skänka bort lasagnen under förutsättning att det den plockas ut ur förpackningen och att en riktig ingredienslista finns tillgänglig där maten delas ut, skriver TT.

    Det skulle vara förfärligt om mat som är helt okej att äta skulle förstöras. Maten är faktiskt bara fel märkt. På det här sättet stärker dessutom Axfood sitt varumärke. Fler borde följa efter, det handlar ju också om fler produkter.

    Andra bloggar om: , ,

  • Skandalen rullar vidare. Bland annat rapporterar nu TT att hästkött misstänks i storköksprodukter och den stora leverantören, Martin & Servera har dragit in Lasagne som kommer från samma leverantör som Findus köpt från. Livsmedelsverket har ännu inte beslutat om eventuella polisanmälningar, men även de stora matkedjorna riskerar dras med, berättar TT (GP, HD, SvD, Ekot).

    Inför ett ”djurens FBI” som kontrollerar Europas inre marknad av livsmedel. Förslaget kommer från EU-politikern Marit Paulsen, FP, i en intervju i DN. Hon anser att fusket är mer utbrett än vi tror.

    Livsmedelsverket har beslutat om provtagning av köttprodukter som finns ute i butik för att undersöka om de innehåller hästkött. I undersökningen ingår olika slags produkter och märken, skriver verket i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av DN.

    Skandalen har också gett upphov till andra diskussioner. SvD:s matskribent Henrik Ennart tycker att det är dags att införa kännbara straff för matfuskare. I lantbrukets tidning ATL spekuleras i om skandalen kan stärka varumärket svenskt kött.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

  • Avslöjandet att Findus djupfrysta lasagne kunde innehålla hästkött i stället för det nötkött som deklarerats har fått oväntat stora proportioner.

    När jag läste de första uppgifterna tänkte jag att detta var frågan om fel- eller falskdeklaration och att Findus tydligen inte hade tillräcklig kvalitetskontroll. Det är egentligen inget fel på hästkött, även om britterna misstänkte att det kunde innehålla rester av mediciner.

    Men historien har fått stora proportioner, över hela Europa och inte minst i Storbritannien. Flera dagar efter det ursprungliga avslöjandet är det fortfarande en ”top story” hos BBC. Myndigheter har suttit i krismöten under helgen och ansvariga regeringsföreträdare har avkrävts kommentarer och besked.

    Jag tror att hela historien landar i flera åtgärder. Dels måste allt kött vara möjligt att spåra på ett enkelt vis, från uppfödning till butik. Det nuvarande frihandelssystemet inom EU gjorde att köttet kunde slussas genom flera led i olika länder innan det landade i lasagnen. Ingen verkar ha haft koll på vad det var och var det kom ifrån, allra minst Findus.

    De företag som sätter slutprodukterna på marknaden, i det här fallet Findus, måste ha en bättre kvalitetskontroll. Annars kan vi som konsumenter inte lita på dem eller vad som står på innehållsdeklarationen.

    De ansvariga myndigheterna, i Sverige Livsmedelsverket, måste förbättra sina kontroller. De är i dag bara inriktade på att kontrollera att produkterna inte är sjukdomsframkallande. Verket måste också ta en annan uppgift på allvar, att kontrollera att produkterna är rätt deklarerade.

    Dessutom måste vi konsumenter vara beredda att betala för bra produkter. De går inte att få nästan gratis!

    Du kan läsa olika artiklar via dessa länkar: BBC, SR1, DN1, GP1, HD1, GP2, SR2, HD2, DN2, SvD1, DN3, SR3, SR4, DN4, SR4, SvD2, SR5, DN5, SR6, SvD3.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

  • Livsmedelsindustrin har länge lobbat för att så kallad GDA-märkning ska inkluderas bland EU:s märkningsregler. GDA står för Guidance daily amount och är tänkt att visa hur stor andel av det rekommenderade dagliga intaget av olika näringsämnen som en portion av livsmedlet står för.

    Att industrin gillar GDA är inte så konstigt. Då kan man nämligen justera mängden näringsämnen till valfri nivå genom att trixa med portionsstorleken. GDA-märkning är med andra ord knappast seriös, exempelvis kan läskeblask framstå som rena hälsokosten.

    På min vän Louise Ungerths blogg finns ytterligare ett exempel på hur vilseledande näringsdeklarationen kan bli med justerad portionsstorlek.

    I det fallet handlar det om hemsidans deklaration av OLW:s Sour cream & onion chips. Där anges en portion 30 gram. Det skulle betyda att en normalstor påse på 300 gram förväntas man dela med 9 andra personer och varje person skulle få 9 chips.

    Knappast realistiskt. Om jag skulle ge mina pojkar 9 chips när vi ibland äter sådana, skulle det bli uppror.

    En titt på OLW:s webbplats visar att de för sina potatischips genomgående använder GDA-deklaration med portionsstorleken 30 gram. Rent bluffmakeri, alltså!

    I stäället för att tillåta GDA-deklarationer borde EU förbjuda bluffandet!

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,

  • FörstoringsglasEfter ett år är många livsmedelsförpackningar lättare att läsa men flera texter är fortfarande så gott som oläsbara, vilket står i strid med gällande lagstiftning. Det visar den uppföljning som Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm gjort av rapporten ”Större text, tack” som presenterades 2011. Det meddelar de båda organisationerna i ett pressmeddelande.

    Samma 35 produkter inom kategorierna drycker, kylvaror, torra varor, måltider och godis har återigen granskats.

    Åtta produkter har förändrats till det bättre, fem förpackningar har fått nytt utseende men är fortfarande svårlästa och fyra produkter är fortfarande så gott som oläsliga. Några företag uppger att de inom kort ska ändra utseende på sina förpackningar, enligt pressmeddelandet.

    Jag tycker det är upprörande, dessutom är det ett lagbrott. Dessutom visar företagen som gör sina texter oläsbara på ”dålig respekt för kunderna”, som Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter säger i pressmeddelandet.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har tidigare berättat att miljömärkning av jätteräkor, scampi, har kritiserats. Nu ska ett nytt system, som tagits fram av fisk- och skaldjursnäringen med Värlsdanaturfonden, presenteras i Bryssel. Men även det nya försöket får kritik, berättar Ekot.

    Den nya märkningen gäller både fisk och skaldjur, men kritikerna har skjutit in sig på jätteräkorna, enligt Ekot.

    – Certifiering av jätteräkor är ingenting annat än det som brukar kallas greenwashing. Dessutom är det omöjligt att ha kontroll över produktionen då det inte finns något sätt att spåra jätteräkornas fullständiga ursprung. Det går inte att spåra ursprunget, säger Kushi Kabir vars organisation verkar i stora delar av Bangladesh kustområde där det odlas jätteräkor för export.

    Jag har tidigare skrivit att odlingen av jätteräkor är miljöförstöring och social dumpning på distans. Hur fullständig spårbarhet ska kunna åstadkommas vet jag inte, det lär vara svårt. Men till dess – skippa scampin!

    Uppdatering: Ekots rapportering innehöll ferlaktigheter, förstår jag när jag läser Miljöaktuellt. Presentationen i Brtssel gällde märkningen av en fisk, odlad Pangasius. Där blev man uppvaktade av en grupp som representerar över 300 miljöorganisationer världen över och som alla kraftigt motsätter sig en certifiering av jätteräkor. Men arbete med att ta fram certifiering av jätteräkor pågår.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Först och främst vill jag göra reklam för mitt tidigare inlägg om märkningen av ägg. Med hjälp av märkningen kan du se hur äggen är producerade.

    Annars brukar tidningarna relatera ägg-nyheter så här till påsk. Ett exempel är väl SvD:s handledning till det perfekt kokta ägget.

    Enligt tidningen är knepet för perfekt krämighet är att lägga det i kallt vatten och sedan ta tid när vattnet börjar koka. Ett normalstort ägg ska sedan sjuda i fem minuter.

    Glad påsk!

    Andra bloggar om: , ,

  • Man kan undra hur ett charkföretag resonerar när man döper något som inte ens innehåller skinka till pizzaskinka. Dopet genomfördes av Skaraborgs chark & fågel AB för en produkt som bestod av bogfläsk och diverse tillsatser.

    Det fick Livsmedelsverket (SLV) att reagera, läser jag på Foodmonitor. Skinka är bakdelskött från gris, ansåg verket. Efter påtryckningar ändrade företaget produktens namn till det mer intetsägande ”Pizzatopping”.

    Men företaget är tydligen inte ensamt om fadäsen. Livsmedelsverket kommer att slå ner på fler bolag framöver, skriver Foodmonitor. SLV får också kritik för långsamt agerande.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är nu för tiden inte ovanligt att produkter som framställs i Sverige bearbetas och packas utomlands. Men det kan straffa sig, som Scan har fått erfara.

    Scans bacon framställs i Sverige men skivas och packas i Polen. Det gör att paketen inte får märkas med symbolen ”svenskt kött”, berättar ATL.

    Det var i våras som köttbranschen, LRF och fyra handelskedjor kom överens om den nya märkningen för svenskt kött. Enligt regelverket som sattes upp ska ”all köttråvara i produkten vara från gris, nöt, och/eller får och lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige och hela produkten är tillverkad och förpackad i Sverige” för att få svenskmärkningen, skriver tidningen.

    Där torskade alltså Scan.

    Andra bloggar om: , , , ,