Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Handel
  • Handeln hade som vanligt förutspått rekord för julhandeln 2012. Men det sket sig, enligt ny statistik som uppmärksammas av TT, SvD har en egen artikel. Jämfört med föregående år minskade julhandeln med 0,4 procent, räknat i löpande priser.

    Handeln skyller på färre handelsdagar.

    -Det handlar främst om att det var en torsdag och en fredag mindre i december 2012. Där tappade handeln två mycket viktiga försäljningsdagar. Höstens varselvåg är också en viktig förklaring, säger Carin Blom, analytiker på HUI Research till TT.

    Jag undrar det jag. Det är knappast så att fler handelsdagar får oss att köpa färre julklappar och mindre julmat. Möjligtvis kan det påverka på marginalen. Jag tror att vi har blivit försiktigare och genomskådar handelns julhets. Dessutom undrar jag över om inte det stora antalet nyfattiga, som regeringen skapat, ger färre inköp.

    Andra bloggar om: , ,

  • Att kortköpen är en kassako för bankerna har jag konstaterat tidigare. Nu kommer DN med nya siffror; förutom kortavgifterna betalar vi sju miljarder för kortköpen.

    Det handlar om de avgifter som bankerna tar ut av handeln för kortköpen. Dessa avgifter ser vi inte på kvittot, men de läggs naturligtvis på priserna, oavsett om du betalar med kort eller inte.

    De nya siffrorna kommer i en rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI), som ännu inte verkar vara publicerad på deras webbplats. Svensk handel har länge kämpat för att förmå bankerna att sänka den serviceavgift som bankerna tar ut på varje kortköp.

    De totala kostnaderna för kortbetalningarna är 7 miljarder per år, eller 1500 kronor per hushåll, enligt HUI:s rapport. Handeln tycker att det är för mycket, särskilt med tanke på att ny teknik gjort hanteringen billigare, skriver DN.

    – Bankerna tar ut minst en miljard i övervinst, varje år, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel till tidningen.

    Själv vänder jag mig också mot att bankerna tar ut avgifter i båda ändar av köpet. Bankerna tvingar oss att ha betalkort, ändå får vi betala cirka 250 kronor i årsavgift för detta. I dag är det omöjligt att få ett rent uttagskort för bankomaten.

    Andra bloggar om: , , ,

  • I vanlig ordning har Handelns Utredningsinstitut, HUI, utsett årets julklapp. I år anser de att storsäljaren kommer att bli hörlurar. Deras förutsägelse sprids som vanligt via TT i de flesta tidningar.

    Men det finns andra bud. GP har även i år låtit sina läsare rösta på ett antal alternativ, som tidningen valt. Den omröstningen vann surfplattan, precis som förra året.

    I en artikel diskuterar SvD betydelsen av att HUI gör sin profetia. Tidningen har intervjuat Magnus Söderlund, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm.

    – Konsumenter är giriga efter ledtrådar om vad andra gör. Och eftersom utmärkelsen baseras på vad som redan säljer blir den en sorts social bekräftelse. Den visar vad många andra redan har gjort – och då följer fler efter, säger han till tidningen.

    Profetian ger alltså merförsäljning. Men man kan fundera över dess bestående värde. För tre år sedan var ”spikmattan” årets julklapp. Hur många används i dag? Den fungerar ju inte.

    Men julklappsköparna verkar allt mer avstå från att köpa prylar. Välgörenhet vinner terräng, enligt SvD som refererar en undersökning som SBAB gjort. Nästan varannan, 43 procent, kan tänka sig att ge pengar till välgörenhet i stället för att shoppa julklappar.

    Den tendensen syns även i GP:s egna omröstning. Där placerar sig pengar till välgörenhet på andra plats, efter surfplattan.

    Frågan är också om julhandeln kommer att slå rekord i år igen. Enligt SBAB:s undersökning tänker var fjärde svensk lägga mindre pengar på julklappar i år.

    Uppdatering: Tre av tio planerar att lägga mindre pengar på klappar jämfört med förra året, visar en undersökning som publiceras i DN.

    Andra bloggar om: , ,

  • Nyligen inleddes den muslimska fastemånaden Ramadan. Fastemånad låter påvert men i själva verket är det en tid för fest, inte minst för familj, släkt och vänner. För svenska familjer kan den snarast jämföras med jul. Men jag blir förvånad över att se så lite tecken på den. I de butiker jag frekventerar har jag inte sett några tecken på att Ramadan är aktuell.

    Enligt Svensk Handel uppgår den totala konsumtionen under ramadan till 1,3-1,6 miljarder kronor. I genomsnitt ökar matkostnaderna med 1700 kronor per person, berättar DN i en osignerad artikel.

    Även sekulära människor från muslimska länder firar Ramadan, på samma sätt som de flesta av oss firar jul. Varför handeln inte uppmärksammar detta mer är för mig obegripligt.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Köp via konto- eller betalkort har länge varit en kassako för bankerna. De tar betalt i bägge ändar för sådana köp, vi tvingas betala en avgift för det obligatoriska kortet och handlarna får betala en avgift för varje köp.

    Jag har tidigare kritiserat bankerna för systemet, men nu kanske de får konkurrens. Ett IT-företag lanserar nämligen en alternativ lösning, läser jag i en TT-artikel.

    Systemet, som kallas Seamless, lanseras som en ”kontokortsdödare”. Idén är att kunder med smarta mobiler ska kunna betala med mobilen i affären, i stället för att använda sitt bankkort. Metoden fungerar så att en QR-kod, en slags streckkod, skannas med mobiltelefonen i kassan. Kunden godkänner sedan i mobilen att betalningen ska dras från bankkontot, skriver SvD.

    Storbankerna är naturligtvis inte intresserade, det fordras ett konto på en nischbank, berättar tidningen. Men jag kan tänka mig att handeln är intresserad.

    Det vore bra om storbankerna fick konkurrens. Då kanske de tvingades att sänka avgifterna, trots sin arroganta attityd. Som konsument tvingas vi, trots allt, betala avgifterna i bägge ändar, som kortavgift och som högre priser i handeln.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har flera gånger bloggat om butiksdöden och att vi inte behöver fler storbutiker, köpcentra och gallerior. Små butiker med unikt sortiment och kunskap inom sitt område slås ut med etableringen av dessa. Butikspersonal med fackkunskap ersätts med kassörskor som inte kan skilja på palsternacka och pepparrot eller berätta hur jag ska sköta mina skor. Dessutom begränsas urvalet, en specialiserad butik behövs när jag ska köpa nya band för att sy på mina handdukar, jag vill ju inte slänga dem bara för att hängbandet gått av.

    Ett exempel som jag är bekant med är Borlänge. Där finns sedan många år köpcentret Cupolen, i folkmun kallat ”tutten på heden” på grund av sitt utseende Dit vallfärdar folk för att shoppa loss och äta snabbmat, samtidigt som stadens centrala delar nästan liknar en krigszon, var och varannan butikslokal står tom.

    Vad som åter igen får mig att tänka på detta är en artikel i DN – Butiksdöden breder ut sig. Jag kan inte låta bli att tycka att fokus i artikeln är fel, mycket kortsiktigt. Den handlar mest om den senaste tide, till exempel anförs OnOffs konkurs sim exempel.

    Men det finns exempel i artikeln för teckentydare som mig.

    Thomas Svaton, vd i Svensk Dagligvaruhandel, konstaterar att det under de senaste 20 åren öppnats cirka 100 nya stormarknader av typen Coop Forum och Ica Maxi. De omsätter i genomsnitt en halv miljard vardera och har gjort det svårt för butiker med liten omsättning att överleva, skriver DN.

    Det kanske är dags för en kampanj vi kan kalla butiker i glesbygd och i mindre städer – BIG. Den skulle ge stöd till mindre butiker och dessutom motverka etableringen av storbutiker, köpcentra och gallerior.

    Småbutiker behövs, inte minst på landsbygden. Dessutom är jag övertygad om att fler butiker ger fler arbetstillfällen. Att varorna då blir dyrare får vi leva med som ett pris för närhet, urval och fackkunskap.

    Jag tror dessvärre inte att den politiska viljan finns, inte ens hos Centern, som tidigare var landsbygdens och småstädernas bästa vän. Med en nyvald ledare med tokliberalt fokus hämtat från Stureplan och Margret Thatcher lär hoppet vara ute. Marknad och platt skatt är nog inte något för landsbygden, men det finns ett tomrum som kanske något parti vill fylla. Tokliberalerna sjunger nog på sista versen.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Svensk Handel Stil:s Blixtindex visar att försäljningen av kläder i fackhandeln, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, minskade med 3,5 procent jämfört med samma månad förra året. Motsvarande siffra för försäljningen i skobutikerna visar en minskning med 5,3 procent.

    Hittills i år, januari-augusti, har försäljningen av kläder minskat med 4,3 procent och skoförsäljningen har ökat med 0,1 procent, enligt ett pressmeddelande som också uppmärksammas av TT.

    Den främsta anledningen är det allmänna ekonomiska läget och tt svenskarna håller hårdare i plånboken kommer att medföra utslagning bland butikerna, bedömer Svensk Handel Stils ordförande Mikael Sandström.

    – När vi har sådana här tider så kommer utslagningen att öka, det sker ju med automatik. Och naturligtvis så kommer man att dra ner på antalet arbetade timmar, säger han till TT.

    Vi kommer nog att få se fler och kraftigare reor, tror jag.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • För ett drygt år sedan började den nya Betaltjänstlagen att gälla. Den medför bland annat att handlare inte får ta ut en extra avgift vid kortköp. Men varje kortköp kostar handlaren extra, för ett kortköp tar bankerna ut en avgift på mellan 50 öre och tre kronor. Följden har blivit att allt fler handlare inte accepterar kortbetalningar, läser jag i DN.

    Det är alltså bankernas avgifter som är problemet. Men från Swedbanks sida avvisar man kritiken.

    -Sedan 1992 har priset sjunkit från fem kronor till under en krona. Handeln har tyckt att det varit för dyrt i tjugo år, säger Jan-Olof Brunila, vice chef för Swedbanks kortverksamhet, till DN.

    Men bankerna borde kunna sänka avgifterna mer. Ett tecken är att svensk Handel lyckats förhandla ner sina medlemmars avgifter till 75 öre. Men kortbetalningar är en rejäl kassako för bankerna, så det tar emot. Men om vi ska minska kontanthanteringen måste tydligen politikerna trycka på, som i USA.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ett varumärke består inte bara av ett namn eller en symbol utan också av hur välkänt det är och vilka associationer man får av namnet eller symbolen. Att bygga upp ett varumärke tar tid men det kan förstöras mycket snabbt.

    Ett av de mest kända exemplen är när den stora amerikanska leksakskedjan Toys ”R” Us skulle etablera sig i Sverige. Dålig personalpolitik och antifackliga åtgärder gjorde att många svenskar snabbt fick ett dåligt intryck av namnet.

    Det senaste exemplet är sängvaruhuset Sova. I en serie artiklar berättar DN om dåliga arbetsvillkor för de anställda och något som tidningen kallar för en sektkultur. De inte får vara med i facket, trakasseras om de har relationer utanför jobbet och får sparken på stående fot.

    I en uppföljande artikel får man intrycket att ledningen insett sitt misstag och nu är redo att teckna kollektivavtal.

    Men det är troligen för sent. Människor som läst artiklarna har antagligen obehagliga associationer till företagsnamnet vilket kommer att vidarebefordras till andra. Många kommer att dra sig för att handla där, varumärket är förstört. Som sagt, det kan gå snabbt!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Att köpa ett presentkort är att ge handeln en julklapp, skriver SvD:s ekonomisajt E24. Den enkla förklaringen är att uppskattningsvis en tiondel av korten aldrig löses in. Dessutom säljs många presentkort vidare.

    Jag har tidigare bloggat om problem när det gäller presentkort. Går företaget i konkurs gäller inte presentkortet längre. Det gäller även om företaget ingår i en större kedja. Dessutom brukar presentkort ha en begränsad giltighetstid.

    – Min rekommendation är att köpa ett presentkort som gäller i mer än en butik, kanske istället för ett varuhus eller köpcentrum. Jag tycker också at man skall satsa på ett större antal presentkort, på mindre belopp, eftersom en butik inte är skyldig att lämna tillbaka växel på presentkort, säger Meta Troell, omvärldsanalytiker på Svensk Handel, till E24.

    Andra bloggar om: