Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2011 » februari
  • Forskare har hittat kemiska ”fingeravtryck” som kan avslöja var grödan är odlad och om den är odlad ekologiskt eller konventionellt., berättar ATL som läst danska Maskinbladet.dk.

    Undersökningen baseras på en analys av isotopsammansättningen hos vissa ämnen i det odlade, exempelvis kväve. När ekologiska lantbrukare gödslar med naturgödsel eller kompost startar nedbrytningsprocesser som gynnar vissa isotoper. Resultatet blir en kemisk sammansättning som ser helt annorlunda ut jämfört med där man använt konstgödsel, skriver ATL.

    Liknande analyser används redan för att kontrollera ursprunget på ”svenska” jordgubbar. Men att kontrollera påståenden om ekologisk odling är något nytt.

    Andra bloggar om: , ,

  • Den som inte aktivt väljer elavtal får automatiskt ett så kallat tillsvidare-avtal. Det är den dyraste formen av elavtal, och omkring en fjärdedel av Sveriges elkonsumenter har ett sådant, främst lägenhetskunder.

    DN har kollat vad tillsvidare-avtalet kostar på olika orter.

    Den som till exempel bor i Karlstad och har ett tillsvidareavtal med Karlstad Energi betalar 139,1 öre per kilowatttimme medan Umeåbon som köper sin el av Umeå Energi betalar 165,25 öre per kilowattimme – nästan 19 procent mer, enligt tidningen.

    Ett ”rörligt” elavtal, som oftast har en bindningstid på en månad, sänker kostnaden med ungefär 30 procent, tipsar DN.

    Om du inte vet vilken typ av avtal du har, kolla med din elleverantör.

    Andra bloggar om: , , ,

  • kock Regelverket kring skatteavdraget för hushållsnära tjänster, RUT-avdraget, har en lustig konsekvens som jag aldrig tänkt på. Du kan anlita en proffskock och använda avdraget, berättar GP.

    Så länge matlagning i hemmet är inskrivet i reglerna om skattesubventionerade hushållstjänster kan den som har råd låta en professionell kock laga festmaten. För halva lönekostnaden. Resten står skattebetalarna för, skriver GP.

    Så är det tydligen, GP har kollat med skatteverket.

    – Man kan förstå om folk tycker det är konstigt, men reglerna är tydliga, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos till GP.

    Det finns till och med företag som riktat in sig på denna nisch. Ett tips för nästa kalas, kanske.

    Andra bloggar om: , , ,

  • När jag läser en artikel i GP som handlar om öppet köp så inser jag att jag bara berört ämnet som hastigast tidigare, då handlade det om att lämna tillbaka eller byta julklappar. Så nu får jag vara lite grundligare.

    Det finns inget lagstadgat om öppet köp. Det är en frivillig överenskommelse där affären åtar sig att du får lämna tillbaka varan inom en viss tid och få pengarna tillbaka.

    En grundläggande förutsättning är i de allra flesta fall att du har ett kvitto. På det brukar det dessutom stå om affären tillämpar öppet köp. Annars kan du be dem skriva dit det när du köper varan.

    Vissa affärer ställer speciella villkor för öppet köp. Det kan till exempel vara att originalförpackningen ska lämnas tillbaka eller att prislappar och andra etiketter på kläder ska finnas kvar. Fråga när du handlar!

    Många affärer vill dessutom betala tillbaka med ett tillgodokvitto. Dessutom vill många affärer, om du betalat med kort, inte lämna kontanter tillbaka, tipsar GP. De vill betala tillbaka via kortet. Se alltså till att du tar med dig kortet när du lämnar tillbaka varan.

    Konsumentverket har en sida om öppet köp på sin webbplats.

    Andra bloggar om:

  • Elhandlarna har flyttat över förluster vid tillfälliga pristoppar till sina kunder, avslöjar SvD och artikeln refereras också av TT.

    Det handlar om det rörliga elpriset och under 2010 införde ungefär hälften av elhandlarna den nya metoden.

    Traditionellt räknas det rörliga elpriset ut som ett genomsnitt av spotpriset på elbörsen under en månad. Den nya metoden, volymvägt spotpris, betyder att elhandlarna tar hänsyn till hur mycket el alla kunder förbrukar under månaden. De timmar då kundkollektivet förbrukar mer el får ett större genomslag på priset än det pris som råder när kollektivet förbrukar mindre el, sammanfattar TT.

    Normalt innebär den nya modellen en merkostnad för slutkunden på 0,2 öre. Men under 2010, då spotpriset tidvis varierade kraftigt, blev merkostnaden mellan 1 och 6 öre per kilowattimme.

    Andra bloggar om: ,

  • Jag har tidigare berättat att mobiloperatörerna har förbjudit telefonsamtal via Internet, IP-telefoni. Men nu kan förutsättningarna ändras, berättar Svt Rapport, och inslaget refereras av TT.

    Regeringen ska klubba utkastet till ett lagförslag, som ska tvinga mobiloperatörerna att erbjuda kunderna möjligheten att ringa över Internet, direkt i sina mobiler, enligt Rapport.

    Operatörerna måste tydligt berätta för kunderna om de blockerar till exempel Skype. Så vill regeringen att marknaden ska reglera sig själv.

    Dessutom hänger de på ett hot. Om operatörerna ändå skulle införa begränsningar, ska myndigheten Post- och telestyrelsen få möjlighet att tvinga branschen, erfar Rapport.

    Rapports formuleringar är lite otydliga. Det verkar alltså som att operatörerna måste berätta om de blockerar IP-telefoni, men att den möjligheten ska finnas kvar. Är det så är TT:s notis illa formulerad.

    Frågan är vad lagförslaget ändrar på.

    Uppdatering: Torbjörn Sjöström och Mats Elzén på Streamtel gör ett debattinlägg på SvD brännpunkt om operatörernas förbud mot IP-telefoni. ”Desperata mobiloperatörer kallar ny teknik kriminell”, skriver de.

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Politik 09.02.2011 2 Kommentarer

    Avregleringar brukar motiveras med att priserna ska bli lägre när fler konkurrerar. Men det visar sig inte vara sant. Med ett undantag, telekom, har i stället har priserna rusat iväg, berättar DN.

    Det visar underlag som tagits fram av SCB för en statlig utredning, regelutredningen, som ska undersöka avregleringen inom el-, inrikesflyg-, järnvägs-, post-, taxi- och telemarknaden.

    Till exempel har priserna på järnvägsresor ökat med 125 procent sedan avregleringen 1988. Det är klart mer än den allmänna prisökningstakten som varit 57 procent under denna period. Priset på el-energi har ökat med 86 procent sedan avregleringen 1996, jämfört med den allmänna prisökningstakten på bara 9 procent sedan dess. Lika illa ser det ut för posttjänster som har blivit 80 procent dyrare sedan avregleringen 1993, jämfört med KPI:s ökning på 14 procent, skriver DN.

    Visserligen kan en del av prisökningarna förklaras med ökade skatter på vissa marknader. Men även om hänsyn tas till skatter har priserna på de avreglerade marknaderna ökat snabbare än den allmänna prisutvecklingen, visar SCB:s underlag.

    Att priserna inte har fallit på flertalet områden behöver inte innebära att liberaliseringarna har varit misslyckade, menar SCB. Även service och valfrihet har ett värde, anser man enligt DN.

    Nu kanske det kan bli slut på politikernas tjat om lägre priser som motiv för avregleringar. Det senaste exemplet är väl Göran Hägglunds löften om lägre priser när apoteksmarknaden ”omreglerades”. Hittills har inte heller det löftet infriats, tvärt om.

    Frågan är också hur man ska värdera argumentet om valfrihet. Frihet från att behöva välja kan också ha ett värde. Likaså behöver inte servicen bli generellt bättre, till exempel har det blivit svårare att få tag på vissa mediciner och få reda på var de finns.

    Själv känner jag mig tveksam till många avregleringar och anser att det finns marknader som inte ska avregleras, till exempel de som rör infrastruktur.

    Andra bloggar om: ,

  • Potatisen kommer att bli rekorddyr, det pris som odlarna får har fördubblats jämfört med förra året. Det är förra årets torka i Ryssland som gör att efterfrågan just nu är enorm, berättar Ekot.

    Bedömare tror att vissa sorter och kvaliteter av potatis kommer att ta slut under våren.

    Men helt slut i hyllorna lär det inte bli eftersom vi kunder förväntas konsumera mindre potatis när priset stiger, skriver Ekot.

    Uppdatering: Ekots inslag refereras av Sydsvenskan och DN.

    Andra bloggar om: ,

  • De svenska elpriserna har ökat med över 80 procent sedan 1999, visar en ny EU-rapport. Bara Irland har haft en lika stor ökning, berättar DN i en artikel som refereras av TT som också gjort en egen artikel.

    Alla artiklar grundar sig på en rapport från EU-kommissionen som analyserar hushållens totala elkostnad med utgångspunkt från köpkraft, elkonsumtion, disponibel inkomst och elpris.

    Visserligen var de svenska elpriserna ovanligt låga under 1999 och de svenska elpriserna är lägre än i många andra länder men vi lever i ett kallt land och använder mycket el för uppvärmning.

    Svenska elkunder lägger hela 3,0 procent av inkomsten på el. Bara bulgarerna får betala mer, 4,1 procent, av sina inkomster. Elkunderna i Litauen och Grekland däremot kommer undan med 0,9 respektive 1,1 procent av inkomsten för sin elanvändning, skriver TT.

    Frågan är om avregleringen av elmarknaden var så lyckad och om vad regeringen tänker göra åt de senaste årens höga elpriser. Hittills har Maud Olofsson bara delat ut goda råd, som retat många.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sale När socialminister Göran Hägglund (KD) drev igenom avregleringen och utförsäljningen av apoteken, som på nyspråk kallades ”omreglering”, förutspådde han att det skulle bli en succé. Priserna skulle bli lägre och tillgängligheten skulle öka. Frågan är om det blev så.

    I varje fall har priserna inte blivit lägre. I en prisgranskning som GP gjort visar det sig att priserna, med två undantag, är desamma som tidigare eller blivit högre. Även TT rapporterar om GP:s granskning, som gäller receptfria läkemedel.

    Men socialminister Göran Hägglund tycker inte att det finns anledning att granska prissättningen, berättar GP i en annan artikel. Han vill inte säga att avregleringen misslyckats.

    – Tvärtom. Det viktigaste målet med reformen var att öka tillgängligheten. Det har vi lyckats med, säger Hägglund till GP.

    Men frågan är hur det är med tillgängligheten. Visserligen kan du köpa de vanligaste receptfria läkemedlen i livsmedelsaffären eller på macken, men det finns baksidor.

    Bland annat har försäljningen av receptfritt ökat kraftigt, och börjat missbrukas. Dessutom har det blivit svårare att få tag på vissa receptfria mediciner, eller att få reda på var de finns.

    Mina, och andras, farhågor verkar ha besannats. Det är dags för Göran Hägglund att inse det också.

    Uppdatering: Apoteksfiaskot oroar tydligen avregleringsivrarna på SvD:s ledarredaktion. ”Prispress – det ord som Hägglund och regeringen använde – betyder heller inte nödvändigtvis omedelbart sänkta priser. Det är också när en handlare inte kan höja priset på en vara för att exempelvis finansiera nya butiker. Där är den verkliga prispressen. All denna förbättrade service, och all denna utökade tillgänglighet, utan att läkemedlen blivit dyrare”, skriver de.

    Att många priser ökat och servicen i vissa avseenden försämrats, glömmer de bort.

    Andra bloggar om: , , , , , , ,