Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » 2014 » januari
  • EU 15.01.2014 Ingen kommentar än

    slantarJag har tidigare kritiserat EU;s regelverk för offentlig upphandling. Reglerna har hittills varit helt inriktat på lägsta pris, medan klimat- och miljöhänsyn har fått stå tillbaka.

    Men nu ska EU-parlamentet rösta om förändringar, berättar Ekot och DN. Miljö- och kollektivavtal ska spela större roll när till exempel svenska kommuner köper upp olika varor och tjänster.

    Vid framtida upphandlingar ska kontrakten också kunna gå till företag som främjar innovationer, bidrar till att bekämpa klimatförändringar, stärker sysselsättningen och folkhälsan, skriver DN.

    Men förslaget kritiseras för otydlighet. Det är upplagt för nya konflikter, hävdar kritiker.

    Jag ser de nya reglerna som ett framsteg. EU kan inte bara vara ett näringslivsprojekt med stora företag i fokus, det finns andra aspekter som är viktiga. De nya reglerna kan vara bra för mindre företag, inte minst i glesbygd. Och kan reglerna minska vettlös transport av mat är det bara bra.

    Uppdatering: Även Riksdag & Departement har en artikel om förslaget.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det är inte ovanligt att vanligt matbröd innehåller mellan 9 och 13 procent socker, visar en granskning so GP Konsument gjort. En limpa kan innehålla motsvarande 26 sockerbitar.

    Men det är inte bara sötlimpa som kan innehålla mycket socker. Flera av de grövre bröd som många tror är ett hälsosammare alternativ är med i sockertoppen. GP har ett bildspel med de granskade bröden, med sockerhalt.

    – En del sorter är som vetebullar när man ser på sockerhalten. Jag skulle inte rekommendera dem som en del av en bra frukost, säger Stine Störsrud, legitimerad dietist på Sahlgrenska universitetssjukhuset, till tidningen. Hon rekommenderar oss at titta efter nyckelhålsmärkt bröd.

    Uppdatering: I en uppföljande artikel konstaterar GP att det kan vara svårt att hitta osötat bröd i butikerna.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Ekomjölk är mycket rikare på hälsosamma omega-3-fettsyror än vanlig mjölk. Det skriver Svenska Dagbladet (i en låst artikel) och hänvisar till en ny stor studie i USA. Men nyheten uppmärksammas även av TT.

    Tidigare studier, även svenska, har pekat i samma riktning som den amerikanska, säger Pelle Fredriksson på Sveriges lantbruksuniversitet till tidningen. Han förklarar den högre omega-3-halten i ekomjölk med att korna får gå ute och beta.

    Det kan väl vara en tröst för den som inte vill äta fet fisk, som är en utmärkt källa för Omega-3.

    Uppdatering: Den undersökning som SvD refererar till är gjord i USA. Men svenska kor äter annat foder än de i USA, därför skiljer det mindre mellan ekologisk och traditionell mjölk i Sverige, säger professor Ulf Emanuelson vid SLU till Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • När HUI Research utnämnde råsaftcentrifugen till årets julklapp blev min reaktion – Jaså? Den kändes inte speciellt het.

    Enligt hushållsapparat- och elektronikkedjorna blev det i stället surf- eller datorplattan som blev julens storsäljare, skriver TT i en notis. Den utnämndes till årets julklapp 2010. Även olika massageprodukter, som massagedynor och nackkuddar, sålde bra.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • hänglåsTestfakta har låtit testa hänglås i den billigaste prisklassen. Det visar sig att de flesta av dem kunde forceras på ett mycket enkelt sett, på några minuter.

    I testet ingick 10 lås. De flesta låg i prisklassen under 100 kronor men som jämförelse hade man tagit med ett dyrare, klassat och certifierat lås från Assa.

    Men testvinnare blev ett billigt lås, Abus 65/40 med priset 50 kronor. Resultaten sammanfattas som vanligt i en tabell.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Precis som de senaste åren är det hantverkstjänster som dominerar ärendena hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN, enligt statistik som nämnden tagit fram åt SvD. Efter hantverkstjänster hamnar försäkringar, köp av begagnade bilar, flygresor, paketresor och köp av mobilabonnemang och mobiler, skriver tidningen.

    Andra bloggar om: ,

  • De lovar mycket och tar bra betalt. Men den senaste tiden har en rad av storbankernas fonder granskats under lupp och det som kryper fram imponerar inte.

    Låt mig först försöka förklara skillnaden mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder, som jag ser den. De senare har aktier i ett stort antal olika bolag i en eller flera branscher. Fondandelarna följer då kursutvecklingen, index, för branschen eller börsen. I en aktivt förvaltad form försöker ett antal siare, fondförvaltare eller analytiker, förutse vilka bolag eller branscher som kommer att utvecklas extra bra, eller dåligt. De köper de förstnämnda till fonden och säljer de senare. Eftersom siarna är synnerligen välbetalda, och kunderna lovas extra bra utdelning, är avgifterna i dessa fonder höga.

    Förtroendekrisen började med att SvD fick Swedbanks fondbolag Roburs vd att erkänna att fonder som banken påstått vara aktivt förvaltade inte var det. Det handlade om de båda stora fonderna Allemansfonden och Kapitalinvest, som tillsammans drar in närmare en miljard kronor i avgifter till banken. Vi fick på kuppen lära oss ett nytt begrepp, dolda indexfonder.

    Följden blev att Aktiespararna ska inleda en juridisk process mot Robur, något som uppmärksammades av TT. Enligt SvD har närmare 500 sparare anmält sig till kampanjen. Dessutom berättar TT att Konsumentverket inlett en granskning av Robur, för vilseledande marknatsföring.

    Men det är inte bara Swedbank som förvaltat aktiefonder på ett tvivelaktigt sätt, fortsätter SvD sina avslöjanden om dolda indexfonder. I artikeln nämns fonder från Handelsbanken, SEB och Nordea.

    Finansinspektionen har inlett en granskning av dolda indexfonder.

    Under 2013 skulle man nog ha fimpat fonderna och i stället satsat på bankaktier. Börsen i stort gick bra, index upp 23 procent, medan aktierna för de fyra storbankerna ökade nästan dubbelt så mycket, 42 procent, enligt uppgift i Ekonomiekot. Det låter som en tanke i sammanhanget.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

  • Konsumentnyheterna under det första halvåret dominerades stort av den så kallade hästkött-skandalen. Det handlade om att produkter som vi trodde innehöll nötkött, bland annat lasagne, i själva verket innehöll en hel del hästkött.

    Det är i och för sig inget fel på hästkött, det är gott och inte mindre näringsrikt. Men produkterna var feldeklarerade, där låg det stora felet. Företagen bakom konsumentprodukterna hade inte undersökt vilket kött de köpt in. Det kanske inte är så konstigt, den här typen av fusk hade inte avslöjats tidigare. Även Livsmedelsverket och kommunernas livsmedelskontroll togs på sängen, kontrollen var hittills helt inriktad på hygienaspekter.

    Avslöjanden av fusk av liknande slag fortsatte under året, den senaste varningen kom i mellandagarna. Det uppmärksammades bland andra av Ekot.

    En sak som bekymrat mig under året är alla steg mot övervakningssamhället. Det handlar inte bara om alla de avslöjanden om NSA-övervakning som kommit via visselblåsaren Edward Snowden. I vissa länder har reaktionerna varit intensiva, inte minst avslöjanden om avlyssning av höga politiker i Brasilien och Tyskland. Men här i Sverige har i stället röster höjts som undrat varför regeringen håller tyst.

    Men tystnaden är inte så konstig, FRA är en viktig samarbetspartner till NSA. FRA-lagen, som jag tidigare kritiserat, ger FRA möjligheter att övervaka, och skicka uppgifterna vidare, som vi har svårt att överblicka.

    I november avslöjades att Säpo ville ha direkt åtkomst till data hos mobil- och internetoperatörer, något som jag kritiserat under rubriken ”Nobba storebror”. Säpo ville till och med ha avtal som gjorde själva förekomsten hemlig. Lyckligtvis drog sig många operatörer ur efter avslöjandet.

    Regeringen fortsätter att skapa en ny klass av nyfattiga. Det sker genom utförsäkringar, höjda a-kasseavgifter och olikheter i skatter. Men tankevurpan består i att regeringen inte vill skilja på socialförsäkringar och bidrag. Pension är inget annat än uppskjuten lön och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen är sociala försäkringar som vi och arbetsgivare betalar med avgifter. Avgifterna som vi betalar för det ska betala försäkringarna och inte användas till skattesänkningar.

    Regeringens arbetslinje grundar sig på he(M)kokta resonemang som inte har något stöd i praktiken eller i forskning. Dessutom fungerar den inte. Det handlar om ett gigantiskt socialt experiment som drabbar utsatta grupper hårt. Människosynen är avgrundsdjup. Vi får hoppas på en ändring i nästa val, men skillnaden mellan alternativen verkar ännu hårfin.

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,