Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Privatekonomi
  • Något ganska ovanligt har skett i finansorons spår. Den långa boräntan ligger under den korta hos flera bolåneinstitut, läser jag i SvD.

    Sänkningen är ett tecken på att finansmarknadens bedömare anser att Riksbanken inte kommer att hålla fast vid sin aviserade räntebana. Nästa ränteändring väntas istället bli en sänkning, skriver SvD:s ekonomisajt E24 i en kommentar.

    Det kanske är så att det inte finns något ont som inte för något gott med sig.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det nuvarande systemet där barnbidraget alltid skickas till mamman ska ändras, föreslår en utredning. Lika stora delar skickas till mamman och pappan. Syftet är bidragssystemen ska moderniseras och fungera även för separerade föräldrar, läser jag i Riksdag & Departement.

    Utredningen handlar om hur de familjepolitiska stöden ska anpassas till den nuvarande situationen med många separerade föräldrar och växelvis boende för barnen.

    – Vi har i dag ett system som är konfliktdrivande, sade utredaren Göran Harnesk vid en presskonferens.

    Utredningen innehåller ett större antal förslag om hur reglerna kring barnbidrag, bostadsbidrag, vårdnadsbidrag och maxtaxor bör ändras för att det ska bli mer anpassat efter dagens verklighet, skriver R&D.

    Samtidigt har en debatt förts mellan S och V om delat barnbidrag på debattsidorna i SvD. Bakgrunden är att S tidigare föreslagit delat barnbidrag men V motsatt sig detta.

    ” Att Vänsterpartiet svek i frågan om könsneutrala barnbidrag är obegripligt. Samma Vänsterparti har motionerat i riksdagen om att individualisera föräldraförsäkringen med motiveringen att barn är båda föräldrarnas ansvar”, skriver S-kvinnor i ett inlägg.

    V har ändrat sig i frågan, skriver Wiwi-Anne Johansson (V), talesperson i socialförsäkringsfrågor, i et svarsinlägg. ”Om ni S-kvinnor ska vara konsekventa är det väl också dags för er att stödja vårt förslag om en individualiserad föräldraförsäkring”, skriver hon också.

    Andra bloggar om: , ,

  • Allt fler sparare sätter sina sparpengar i aktieindexfonder i stället för aktivt förvaltade aktiefonder, läser jag i en artikel på SvD:s ekonomisajt E24. Enligt beräkningar som E24 gjort handlar det om över 30 miljarder kronor sedan januari förra året.

    En anledning kan vara kostnaden. Grovt räknat ligger avgiften för en indexfond 1 procentenhet lägre än för en aktivt förvaltad aktiefond. Men en procent kan ge stor utdelning i slutändan.

    Med tanke på hur få av de stora aktivt förvaltade aktiefonderna som ens försöker nå målet att efter avdragen avgift slå jämförelseindex, gör placerarna helt rätt, kommenterar E24. De avgifter som tidigare hamnade i bankirernas fickor, ligger nu kvar i fonden och höjer värdet på sparandet.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Regeringens misslyckade sjukförsäkringsreform lämnar spår i form av mänskliga tragedier. Bidragstagarna blir fler, var femte socialbidrag går till sjuka. Antalet barn som lever under fattiga förhållanden ökar och fler hamnar hos fogden, trots bättre tider.

    Vid förra årsskiftet utförsäkrades drygt 14 000 enligt de nya sjukförsäkringsreglerna. Sedan dess har det tillkommit ett par tusen varje månad i takt med att nya personer har uppnått maxtiden i sjukförsäkringen, ber’ättar Ekot. Inslaget refereras av TT i flera tidningar.

    Antalet samtal från utförsäkrade till föreningen för skuldsatta, Insolvens, har ökat, enligt Ekot.

    – Vi har haft lika många samtal under första kvartalet som vi hade under hela förra året. Och då är det nya grupper som har tillkommit, sådana som är utförsäkrade, sådana som inte får ut sin ersättning från a-kassan eller Försäkringskassan, som ringer och är oroliga, det är en ny grupp, säger Lena Nordqvist, ordförande i Insolvens, till Ekot.

    Regeringen borde vid det här laget ha insett att ”reformen” är misslyckad. Den bygger på resonemang som saknar förankring i verkligheten och mänskliga tragedier är den största effekten. Ett o(M)änskligt facit.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Från och med den första juli kan fler få skuldsanering. De nuvarande reglerna att en företagare inte kan få skuldsanering om näringsverksamheten är mer än ringa slopas. Det ska inte heller vara ett krav att skulderna är gamla. Det berättar Ekot och Riksdag & Departement.

    Men riksdagen har också röstat ja till motionsförslag från de rödgröna som innebär att fler privatpersoner kan få skuldsanering. De som inte kan betala av sina skulder inom fem år ska kunna få hjälp. Detta har tillkommit som ett krav fr¨n oppositionen sedan en HD-dom slagit fast att tidsgränsen ska vara 15 år.

    Redan nu går det att ansöka om skuldsanering enligt de nya reglerna eftersom utredningstiden kan vara flera månader.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ekot tar åter upp ämnet barnfattigdom. I en tidigare rapport från Rädda Barnen konstaterar organisationen att cirka 220 000 barn lever under fattiga förhållanden i Sverige. I en ny rapport hävdar RB att en misslyckad familjepolitik bidrar till ökningen. För tio år sen bidrog familjepolitiken till att pressa ner andelen fattiga barnfamiljer till 8-9 procent. I dag är den uppe i 15 procent.

    I rapporten ges några exempel på försämringarna. Det handlar om att det är svårare att få bostadsbidrag och att allt fler bara får garantinivån i föräldraförsäkringen.

    Rädda Barnen kräver nu en utredning om den ekonomiska familjepolitiken, samt omedelbara åtgärder såsom en höjning av grundnivån i föräldrapenningen samt högre underhållsstöd som dessutom ska knytas till inflationen, skriver Ekot.

    Även TT berättar om den nya rapporten. DN och SvD har egna artiklar som bygger på TT:s artikel.

    Det finns få saker som upprör mig så mycket som att svenska barn tvingas leva i fattigdom. Jag undrar också hur mycket som regeringens misslyckade sjukförsäkrings- och a-kassepolitik har bidragit till ökningen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Nästan varannan förälder missar att ansöka om jämställdhetsbonus, trots att de är berättigade till de extra pengarna. Det berättar Ekot och TT refererar i vanlig god ordning.

    För att få jämställdhetsbonus måste båda föräldrarna ha tagit ut minst 60 föräldrapenningdagar var. Som mest kan man få 100 kronor per dag i jämställdhetsbonus, eller totalt 13 500 kronor om man delat lika på föräldrapenningen. Bonusen betalas ut i form av ett skatteavdrag året efter föräldraledigheten.

    Av de 44 000 föräldrar som Försäkringskassan bedömde vara berättigade till bonus och fick ansökningsblanketter hemskickade var det bara drygt hälften, 25 000, som ansökte om och beviljades bonus, uppger Ekot.

    Det kanske är krånglet med ansökningar och fördröjd utbetalning som gör att så få söker bonusen.

    Regeringen har föreslagit att systemet förändras till nästa år, så att bonusen automatiskt betalas ut i samband med föräldrapenningen, i stället för en skattereduktion i efterhand.

    Du kan läsa mer om jämställdhetsbonus på FK:s webbplats

    Andra bloggar om: , , ,

  • Redan när mina ungar var nyfödda startade vi bostadssparande i HSB för dem. Men det är nog dags att se över detta sparande, förstår jag efter att ha läst en artikel på SvD:s ekonomisajt E24.

    HSB erbjuder, i samarbete med Swedbank, sina sparare tre olika sparformer: Bosparkonto, Fasträntekonto och en serie aktieindexobligationer under namnet SPAX HSB Bospar. Största delen av pengarna, över 80 procent, ligger i Bosparkonton som ger en mycket låg ränta, för närvarande 1,30 procent.

    Trots att det finns flera sparformer är alla sparare tvungna att ha ett bosparkonto. Orsaken är administrativ och har att göra med beräkningen av bosparpoäng, förklarar HSB för E24.

    HSB:s avtal med Swedbank är komplicerat och E24 lyckas inte få reda på varför räntan på Bosparkontot är så låg, trots att det rör sig om långsiktigt sparande. Det verkar som om HSB har gjort en dålig affär för medlemmarnas räkning, och banken gjort en god.

    HSB borde verkligen omförhandla avtalet och jag får nog se över mina unbgars bosparande. Att HSB hade n så slapp hållning till bospararnas pengar visste jag inte.

    Andra bloggar om: , ,

  • Att du aldrig ska ha tills-vidareavtal har jag bloggat om förut. Det är den avtalsform du får om du inte väljer annat. Men även för de valda formerna kan samma avtal skilja stort i pris, skriver Energimarknadsinspektionen (EI) i ett pressmeddelande som också refereras av DN.

    Det skiljer just nu upp till 3 000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste företaget, trots att det är samma avtalstyp som jämförs. Det visar en sammanställning som EI:s jämförelsesajt elpriskollen.se gjort.

    För villakunder är prisskillnaderna störst för 3-åriga fastprisavtal. Här skiljer det närmare 3 000 kronor i årskostnad mellan den billigaste och dyraste elhandlaren. För 1-åriga avtal skiljer det närmare 2 600 kronor och för avtal om rörligt pris närmare 1 700 kronor. Jämförelsen avser skillnad i årskostnad för elkund med en årlig förbrukning på 20 000 kWh.

    För kunder i lägenhet är prisskillnaderna störst för avtal om rörligt pris. Här kan den som är kund hos den dyraste elhandlaren spara drygt 1 200 kronor om året på att byta till den billigaste. Lägenhetskunder med 1-årigt och 3-årigt avtal kan spara runt 760 kronor per år. Uppgifterna avser en årlig förbrukning på 2 000 kWh och utgår från att nuvarande prisskillnader består under hela avtalstiden, skriver EI.

    Det kan alltså vara klokt att leta priser via elpriskollen.se.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det lönar sig inte alltid att spara energi. Hur mycket pengar en familj tjänar på att använda mindre energi beror på var man bor. Skillnaden kan vara tusentals kronor och i vissa kommuner lönar det sig nästan inte alls att exempelvis minska användningen av el och vatten. Det visar en kartläggning från landets största bostadsorganisationer genom deras gemensamma Nils Holgersson-grupp. Det är Ekot som kommer med nyheten som också refereras av TT.

    Ett hushåll i Luleå som sparar in på elen, vattnet, fjärrvärmen och minskar sina sopor med 25 procent tjänar 12.000 kronor om året. Ett hushåll i Skellefteå som gör samma besparingar tjänar däremot in bara två procent av kostnaderna. Skellefteå hör därmed till en av landets kommuner där det lönar sig minst att spara energi, skriver TT.

    Skillnaden beror troligtvis på hur kommunerna betraktar sina avgifter, som en kassako eller som ett incitament. Det finns tydligen plats för eftertanke bland politikerna. Okunnighet lönar sig inte alltid.

    Andra bloggar om: , , ,