Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Barn & ungdomar
  • Vänersborgs kommun varnas av KO efter att ha skickat reklam till barn, enligt ett pressmeddelande. DN har en artikel om varningen.

    Reklamen var ett utskick med erbjudande att besöka ett allkonstverk till rabatterat pris. ”Drömerbjudande till Drömläge” löd rubriken och reklambladet hade uppmaningar som Skynda! och Fynda! och ta gärna med dig mamma och pappa också (fast de betalar fullpris), skriver TTela som citeras av DN.

    Kommunen gjorde sig därigenom skyldig till otillbörlig marknadsföring och i föreläggandet från Konsumentombudsmannen förbjuds Vänersborgs kommun att marknadsföra evenemang mot barn, skriver DN.

    KO ser allvarligt på överträdelsen och med tanke på att barn har ett extra högt skyddsvärde väljer KO att förbjuda marknadsföringen. Förbudet är förenat med ett vite på 500 000 kronor, enligt pressmeddelandet.

    Uppdatering: Konsumentombudsmannen förbjuder Vänersborg att rikta köpuppmaningar till barn. Kommunen har godkänt förbudsföreläggandet, läser jag i GP.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I takt med att internetanvändet har brett ut sig har reklam och marknadsföringen som riktas till barn blivit mer vanlig. Företag lockar med spel, leksaker och tävlingar – för att bygga sina varumärken. Det slår Konsumentföreningen Stockholm fast i en rapport, Barnen och varumärkesbyggarna (Pdf), som refereras av SvD:s E24.

    När det gäller reklam och marknadsföring på företagens egna webbsidor på internet, rör sig många bolag i en gråzon. Det menar Konsumentföreningen Stockholm. I rapporten slås fast att reklam generellt förskjuts alltmer till att finnas på internet.

    – Förra gången när vi gjorde en liknande rapport, 2005, så hade inte alla mejerier sidor som riktade sig till barn, men det har de nu, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

    I rapporten ges exempel på hur företag riktar sig till barn. Det finns spel på sajterna som man kan spela och tävlingar som barnen uppmanas att delta i.

    Andra vanliga marknadsföringsvägar riktade mot barn är konventionella metoder som att skapa maskotar för att bygga varumärket.

    Eller så ger man bort något, exempelvis en leksak i flingpaketet eller en tatuering med en rolig figur på yoghurtburken. Det kan numera också vara en ringsignal från reklamfilmen, som ges bort eller går att ladda ned mot betalning.

    Vad företagen hittar på och vilka tävlingar de arbetar med är väldigt rörligt hela tiden. Reklamkampanjerna avlöser varandra och företagen är väldigt påhittiga.

    – Vi tycker att det vore bra om diskussionen om reklam riktad mot barn fortsätter och hur företagen ska agera. Vad är god sed på nätet? Här är det en djungel just nu, säger Louise Ungerth till E24.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Räkna med att ett barn kostar drygt 1 miljon kronor från födseln fram till 19-årsdagen. Två barn kostar nästan det dubbla, drygt 1,8 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att barnbidragen täcker en del av utgifterna. Det visar en uträkning som Institutet för Privatekonomi, på Swedbank, har gjort. Siffrorna redovisas av SvD:s E24 och TT.

    Beräkningarna utgår från barn med normala behov och exempelvis boendet är beräknat utifrån en hyreslägenhet och vad ett extra rum kostar.

    Förutom boendet är det nödvändiga saker som mat, kläder, hygien, hälsovård och förbrukningsvaror som står för en stor del av kostnaden.

    Barnets första levnadsår uppskattas kosta 78 000 kronor. Därefter ligger kostnaden på 50-55 000 kronor om året. När barnen kommer upp i tonåren blir kostnaderna högre. Framför allt är det utgiften för mat som stiger, men också utgifterna för kläder, hälsovård, fritidsaktiviteter och månadspeng.

    Genom att vara lite smart kan man spara in en del pengar. Ärva kläder och leksaker av syskon, kusiner och kompisar, plus att köpa begagnat, är det ju många som gör, skriver E24.

    Frågan är om man inte borde förvara ungarna i bankfack.

    Andra bloggar om: ,

  • För att skydda sina känsliga småbarn från solens skadliga strålar väljer många föräldrar att köpa solskyddskläder till sina barn. Men ett test som tidningen Vi Föräldrar låtit göra visar att två av tre solkläder inte håller faktorn de utlovar, berättar DN:s Allt om barn.

    I Vi Föräldrars test ingick solskyddsplagg från märkena Lindex, Polarn & Pyret, Filius & Filia, Ozone, Tuga, Sunblock, Mala, Sunmate och KappAhl. Samtliga produkter i i testet anger en UPF-faktor (Ultraviolet Protection Factor) på 40, 50 eller 50+.

    Hela två tredjedelar av produkterna som ingick i testet höll inte det angivna UPF-måttet. Plaggen från Filius & Filia visade sig i testerna ligga på 14, en nivå långt under det angivna UPF-måttet. Enligt mätningarna ger dessa plagg inte mer skydd från solen än en vanlig t-tröja.

    Det plagg som klarade sig bäst i testet var Sunblock, som hade en högre UPF-faktor än vad som angivits på plagget. Det redovisade måttet var 50+, men innan UV-exponeringen uppmätte Sunblock-plagget ett UPF på 90 och efter exponeringen låg plaggets UPF-nivå fortfarande över den angivna. Badkläderna blektes inte, utan blev snarare mörkare efter töjning och UV-exponering och hade god elasticitet. De två andra plaggen som också klarade testet kommer från KappAhl och Sunmate, berättar Allt om barn.

    Andra bloggar om: , , ,

  • En femtedel av landets kommuner saknar försäkring för barn på sommarlovet. Särskilt utsatta är barn som går i friskola. Där är 40 procent utan heltidsförsäkring, läser jag i GP.

    Cirka 20 procent av skolbarnen omfattas inte av någon kommunal heltidsförsäkring, och inom friskolorna är siffran alltså hela 40 procent. Det innebär att barnen bara är försäkrade under skoltid samt på väg till och från skolan. Det framgår av statistik från Trygg Hansa.

    – Det kan tyckas lite konstigt men människor är generellt mer noggranna med att försäkra sin egendom än sig själva och sina barn, säger Carita Lindborg på Konsumenternas försäkringsbyrå till Testfakta som refererar undersökningen.

    Hon rekommenderar alla föräldrar, även dem som bor i kommuner med heltidsförsäkrade barn, att skaffa en individuell barnförsäkring, gärna så fort man kommit hem från BB.

    – Vissa fackförbund erbjuder barngruppförsäkringar där alla familjens barn täcks in. Detta är ofta ett billigare alternativ, säger hon till Testfakta.

    Mina ungar har alltid haft en egen försäkring, sedan de föddes. Det är klokt att försäkra dem tidigt, annars kan eventuella kommande sjukdomar ställa till problem när de ska försäkras.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Att sätta stödhjul på barnets cykel är ingen bra idé. Barnets första cykel efter trehjulingen bör vara en springcykel, en cykel utan trampor, läser jag i GP.

    – Kombinationen kedjedrift och stödhjul gör att barnet kan komma upp i höga hastigheter som det inte klarar av att hantera. Med dubbel hastighet slår sig barnet fyra gånger så illa, säger Stefan Kaleby, trafikkonsulent på NTF Väst i Göteborg.

    Med en springcykel kan man inte nå de höga hastigheterna. Dessutom lär sig barnet att balansera på cykeln, något som det inte gör med stödhjul.

    Han tycker att barnet är redo för en riktig cykel först i femårsåldern.

    – När barnet kan hålla balansen är det moget för att cykla, inte innan, säger han till GP.

    Själv har jag lagt märke till en annan nackdel med stödhjul. Många barn lär sig att luta cykeln åt ”fel” håll när de ska svänga. Det innebär att de får lära sig cykla på nytt när stödhjulen tas bort.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Att spänna fast ditt barn i en av Emmaljungas bilbarnstolar kan vara livsfarligt. Det skriver Råd och rön med anledning av sitt senaste test av bilbarnstolar, läser jag i GP.

    Det är fästsystemet som är den svaga punkten på Emmaljungas bilbarnstol av modellen First Class 0+. I Råd och röns test släpper basen vid en frontalkrock och barnet slungas iväg tillsammans med bilbarnstolen. Det spelar ingen roll om stolen är fäst med isofixsystemet eller med bilbältet.

    Tidningen rekommenderar att man ska ta bort basen på stolen och endast sätta fast den med bältet.

    Absolut sämst resultat i testet fick den kinesiska stolen SYPO 01/02. IWH megamax är en annan stol som inte heller den passerade krocktestet. Den kan också finnas i handeln under andra namn.
    Bäst resultat fick stolarna Britax römer babysafe Plus med bas, Britax baby safe Sleeper och Peg perego primo viaggio tri-fix, skriver GP.

    Tyvärr kan jag inte länka till Råd&Röns test, de har fortfarande den dåliga smaken att låsa sina testartiklar. Däremot kan du gå till biblioteket och läsa testet.

    Uppdatering: Emmaljunga vägrar att kommentera testet, berättar DN. Det är nog det klantigaste man kan göra och tyder på att företagsledningen är fullständigt inkompetent. Vore jag investerare i bilaget skulle jag omedelbart dra bort mina pengar.

    Uppdatering: Även TT har uppmärksammat testet.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har tidigare bloggat om vissa landstings skamliga skuldsättning av barn. Nu verkar åtminstone ett av dem, Stockholm, ha infört förnuft. Landstinget har beslutat att avskriva skulderna för barnen. Det berör ungefär 5000 barn, berättar TT.

    Nyordningen, som tangerar en juridisk gråzon, är ett sätt att trycka på för en lagändring. BO och Kronofogden har krävt att hälso- och sjukvårdslagen ska ändras så att vårdnadshavaren alltid ska stå som betalningsansvarig. Stockholms läns landsting (SLL), landets största, delar den åsikten.

    I väntan på att socialminister Göran Hägglund kommer med ett lagförslag, har SLL:s jurister tagit fram en egen hanteringsordning för vem som är betalningsansvarig för en underårig.

    Dessutom skriver SLL av gamla skulder för underåriga. Kraven på obetalda avgifter riktas i stället mot vårdnadshavarna. Hur det blir med dem som har hunnit fylla 18 år är däremot oklart.

    Vid årsskiftet hade SLL runt 5.000 underåriga med en skuld på i snitt 350 kronor, berättar TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag måste erkänna att jag rynkade på näsan när jag läste rubriken på artikeln på DN:s barnasajt Allt om barn – bra halvfabrikat. Men lite eftertanke gav resultatet att jag själv använder några få halvfabrikat. Egentligen bara två stycken, tomatsås och grillsås.

    En bra tomatsås tar tid att laga. Jag brukar köpa tomatsås på burk, typ Dolmi, men för det mesta köper jag Lidls variant, Napoletana. Jag tycker den funkar bra till vår hemgjorda pizza, som ungarna älskar. Enda nackdelen är att de inte får någon klubba, som på pizzerian, brukar de säga.

    Men åter till artikeln.

    – Blodpudding är min stora favorit. Det är ett superbra halvfabrikat med mycket järn, andra mineralämnen och vitaminer, säger Sara Ask, som till vardags arbetar som barndietist på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

    Men det finns också saker som man inte bör ge barnen, säger hon.

    – Jag vill inte sätta totalförbud på något. Man kan äta allt men inte alltid. Men Gorby’s pizzor och piroger är mycket energitäta och täcker en fjärdedel av en sexårings dagliga energibehov och tar halva saltransonen. Som mellanmål är det det för mycket för de flesta barn. Färdiga soppor är över lag ganska tunna och behöver något mer matigt i sig.

    Men då talar vi inte längre om halvfabrikat. Det är helfabrikat, och det finns aldrig i vårt hem. Vi kan laga mat! I kväll blir det hemlagad köttsoppa, med många rotsaker. Kanske inte ungarnas favorit, men de lär sig!

    Andra bloggar om: , ,

  • Många har det tufft i dagens Sverige. Det gäller inte minst ensamstående föräldrar. Allt fler familjer är hänvisade till att söka bidrag för att klara vardagen.

    I dag lever 400 000 barn med ensamstående föräldrar. Alla har inte svårt att få pengarna att räcka till, men många. I en undersökning som gjorts av Majblommornas riksförbund uppskattas att har föräldrarna till 80 000 barn i grundskolan inte alltid har haft råd med ett mål varm mat till sig och sina barn och närmare 23 000 barn har av ekonomiska skäl inte fått nya glasögon, trots att de har synfel. En av tio föräldrar har inte råd att hämta ut medicin till sina barn, 90 000 barn i Sverige inte får den behandling de behöver, eftersom föräldrarna väntar med att hämta ut mediciner.

    Samtidigt har de välbeställda i Sverige fått stora skattesänkningar. Jobbavdraget ger störst utdelning för dem som tjänar mest. Den ”borttagna” fastighetsskatten ger dem med dyraste husen ett rejält tillskott och förmögenhetsskatten har tagits bort.

    Vill vi ha det så? Borde vi inte se till att de små i samhället får det bättre först?

    Andra bloggar om: , , , , , ,