web analytics
  • EU:s dataskyddsmyndigheter oroas över Googles nya användarvillkor som kan strida mot europeisk dataskyddslagstiftning. Den franska motsvarigheten till Datainspektionen, CNIL, har skickat ett brev till Google på de europeiska dataskyddsmyndigheternas vägnar. I brevet uppmanas Google att vänta med att införa sina nya användarvillkor. Det berättar DI i ett pressmeddelande.

    ”CNIL och övriga europeiska dataskyddsmyndigheter är djupt oroade över hur personuppgifter kan sammanställas mellan olika tjänster och har starka tvivel på lagligheten i en sådan behandling och om den stöder europeisk dataskyddslagstiftning”, skriver CNIL i brevet.

    CNIL kommer att följa upp frågan. Som vanligt har väl Google tänkt sig att fritt förfoga över alla uppgifter och kunna sammanställa dem för att användas för marknadsföringssyften.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Sverige har rätt att stifta lagar som IPRED-lagen, har EU-domstolen slagit fast. Det berättar DN och TT.

    Men hur utslaget i sin helhet ska tolkas är oklart när det gäller om uppgifter om identiteten på den person som innehar en viss IP-adress ska lämnas ut.

    ”Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål” skriver EU:s generaladvokat i utslaget.

    – Ska man tolka generaladvokatens yttrande strikt så visst, EU:s direktiv hindrar inte utlämning av personuppgifter, men allmänna personuppgiftsregler skulle hindra det i det här fallet, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik på Stockholms universitet, till DN.se.

    Det lär väl vara få operatörer som medger att de lagrat uppgifter för att de ska kunna lämnas ut. Det lär alltså bli fler ronder innan IPRED-lagen ska kunna tillämpas som det var tänkt.

    Som jag tidigare skrivit är lagen ett dyrbart slag i luften som bygger på okunnighet och önsketänkande.

    Ekot tolkar dock utslaget som om det är klart att svenska domstolar ska få ut uppgifterna.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Visst är det gott med scampi, jätteräkor, tigerräkor eller vad du vill kalla dem. Men det är också en produkt som det är mycket svårt att äta med gott samvete. Jag har tidigare berättat om vad som fick mig att sluta äta dem, att det är fråga om naturskövling och social dumpning på distans. Nu drar Naturskyddsföreningen igång en kampanj för att få os att ”skippa scampi”, som också uppmärksammas av GP.

    Jag tänker inte upprepa mina tidigare argument, utan kan bara uppmana dig att delta i kampanjen genom att sluta köpa jätteräkorna. Tryck också på hos din lokala handlare, så han eller hon är medveten om vad de säljer. Så länge vi köper jätteräkorna fortsätter eländet.

    Det finns andra goda alternativ!

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om spekulation i råvaror, bland dem mat, och kallat spekulationen djupt oetisk. Nu har Ekot börjat en granskning av spekulationens effekter när det gäller jordbruksprodukter, som kaffe, vete och soja.

    Spekulation i råvaror driver på prissvängningarna. Det är en av orsakerna till att spannmålspriserna rusade under förra året samt att kaffepriset är så högt som det är.

    Det gör också att de fattiga ländernas bönder får svårt att planera sin produktion. Ekot har ett exempel från Vietnam, som är en stor kaffeexportör. När kaffepriset är högt satsar allt fler bönder på att odla kaffe, även på land som normalt skulle förse dem med sin egen mat. När kaffepriset svänger ner blir effekten dubbel, lägre inkomster och mindre mat.

    Det är vi i de rika länderna som står för spekulationen. På fem års tid ökade bara de amerikanska spekulanternas investeringar i råvaruindex från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar. I Sverige har handelsbankens råvarufond på bara tre år fått in fem miljarder svenska kronor på sin nya råvarufond, enligt Ekot.

    — De här spekulanterna har inte någon kunskap om jordbruksråvaror. Spekulerar de att priset går upp så skapar det en självuppfyllande profetia och priset stiger utan egentlig orsak. Marknaden blir helt enkelt svår att förstå, säger Olivier de Schutter, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, till Ekot.

    Spoekulation i matpriser borde vara förbjuden, den slår mot fattiga länder och kan till och med ge upphov till hunger. Ett första steg mot att minska problemet vore att människor i den rika världen slutar upp med spekulationen. Finansmarknaden kan hjälpa till genom att utesluta jordbruksprodukter från sina fonder.

    Håller du på med denna djupt oetiska spekulation, sluta med den så kanske du kan sova bättre om natten. Spekulera aldrig i råvarufonder!

    Andra bloggar om: , , , , , ,

  • Matpriserna går upp. Det ger ökade möjligheter för spekulation, som i sin tur driver priserna uppåt. Höga matpriser drabbar naturligtvis våra plånböcker men de hårdast drabbade är människor i fattiga länder.

    DN har en artikel om hur man kan spekulera i ökande matpriser, som ursprungligen kommer från tidningen Privata Affärer. Artikeln handlar om hur man kan investera, det vill säga spekulera, i ökande matpriser utan att riskera för mycket. Den etiska aspekten, att man då driver matpriserna uppåt, nämns inte med ett enda ord.

    Jag har tidigare bloggat om spekulationens prisdrivande effekt. I inlägget hänvisar jag bland annat till Nordeas chefsekonom Helge Pedersen som avfärdar att högre priserna framför allt skulle bero på ökad efterfrågan från tigerekonomierna Kina och Indien.

    I stället anser Helge Pedersen att prisökningarna beror på spekulation, där allt fler investerat i olika typer av råvaror som kaffe, spannmål, bomull, olja, metaller med förhoppningen om hög avkastning.

    Höga priser drabbar framför allt världens fattiga. Att spekulera i höga matpriser är djupt oetiskt, DN och Privata Affärer borde skämmas för sin artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Grisar runt om i Europa fortfarande helt lagligt kan matas med foder som innehåller grisblod och grisfett, avslöjar Ekot och TT refererar i en artikel.

    I Sverige anses det här oetiskt, ändå är vår största köttproducent Scan delägare i det danska företaget Daka, som tillverkar just grisfoder baserat på grisblod och grisfett. På Dakas fabriker på Jylland framställs plasma och hemoglobinmjöl av grisblod.

    Fodret säljs i stora delar av Europa, bland annat till Tyskland och Danmark som producerar största delen av det griskött som säljs i Sverige.

    I Sverige finns en överenskommelse om att inte använda denna typ av foder. Detta har framför allt en etisk grund, och kom till efter debatten om djurkannibalism och galna ko-sjukan.

    Folkpartiets Marit Paulsen, som var europaparlamentets rapportör i samband med att köttmjölsförbudet röstades igenom, kände inte till att grisar fortfarande matas med grisblod och grisfett. Men när hon nu får veta det är hon kritisk.

    – Jag tror det är ganska onaturligt att äta artegna proteiner. Det gör väldigt få djur och grisen gör det inte, så nej jag tycker inte att vi ska kannibalutfodra våra djur, säger Marit Paulsen till Ekot.

    Företaget bakom grisfodret, Daka, ser inga problem. Produkterna är så högförädlade att det inte är någon fara med fodret, hävdar de.

    Vill man undvika kött från grisar uppfödda på denna typ av foder, ska man välja svenskt eller brittiskproducerat, enligt Ekot.

    Andra bloggar om: , ,

  • Din mobil säger var du finns, och det kan operatörerna tjäna pengar på. Nu ska DI och PTS granska om försäljningen av din position är laglig, skriver GP.

    Datainspektionen (DI) och Post- och telestyrelsen (PTS) ska i ett gemensamt projekt granska om hanteringen av abonnent- och lokaliseringsuppgifter i mobila innehållstjänster följer gällande lagar och regler.

    Anledningen är att det växt fram en marknad för mobila innehållstjänster, dit mobiloperatörerna säljer uppgifter om abonnenter och var de befinner sig.

    – Operatörerna lämnar ut uppgifter som kan vara känsliga för den enskilde användaren. Därför är det viktigt att granska hur mobiloperatörerna hanterar förmedlingen av dessa uppgifter, säger Marianne Treschow, generaldirektör på PTS i ett pressmeddelande.

    Det har länge talats om att sälja olika tjänster som mobiltekniken ger. För mig känns det självklart att möjligheterna att utnyttja uppgifterna kommersiellt måste begränsas. Operatörerna ska ha mitt medgivande först. Samtidigt ger tekniken också möjlighet till en god användning. Jag tycker att räddningstjänsten ska få positionera en mobiltelefon, något som sker redan i dag.

    Andra bloggar om: ,

  • Ingen av de tre stora livsmedelskedjorna, Ica, Coop eller Axfood, ser efter sina möten med den danska leverantören Danish Crown och branschorganisationen Danish Meat Association någon anledning att ändra sina inköp av griskött från Danmark, rapporterar Ekot. Även SvD har en artikel om saken.

    Leverantören Danish Crown förklarade under mötena att fallen med för täta besättningar, som Ekot rapporterat om, bara förekommer på enstaka gårdar. Leverantören ska också granska förhållandena på de svingårdar som beskrivits i mediernas rapportering.

    I nästa vecka besöker Axfood danska gårdar och slakterier för att på egen hand bilda sig en uppfattning om situationen för grisarna. Senare ska även Coop och Ica göra samma sak, säger Johanna Stiernstedt, kvalitetschef på Ica till Ekot.

    Ekot fortsätter sin granskning. Allt fler danska grisar transporteras långa sträckor till Tyskland för att slaktas där. För grisarna innebär det en större risk att skadas på vägen. Det färdigstyckade köttet säljs sedan till bland annat Sverige.

    Förra året transporterades över fem miljoner levande grisar till Tyskland. Nu betalar tyskarna 15 till 20 procent mer för grisarna än danskarna så i år ser det ut att bli ännu fler.

    Bara i mars transporterades 734 tusen levande grisar ut ur landet. Transporterna blir långa och de senaste åren har en rad skandaler avslöjats. Det handlar om överlastning och för långa restider. I en av bonden Peder Andersen transporter till Tyskland dog närmare 100 grisar. Fallet blev uppmärksammat i dansk tv, skriver Ekot.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Ekot har dragit igång en granskning av den danska grisindustrin, och hittills har fokus legat på uppfödningen.

    Vi har fått skrämmande interiörer från uppfödningen. Till exempel hålls var fjärde sugga inspärrad i en bur hela sitt liv, berättar Ekot. Buren är så trång att de inte kan vända sig om. Det här är helt lagligt i Danmark. Konsekvenserna är sår och varfyllda bölder efter skavning från burarna. Det får inte förekomma. Ändå drabbar just det var femte dansk sugga.

    Uppemot 90 procent lider av skador på magsäcken. Skadorna skulle minska om grisarna fick halm att tugga på. Trots att lagen kräver att grisarna ska få halm eller strö struntar många bönder i det eftersom det betyder mer arbete och större kostnader. Halm är ett fanskap säger en bonde.

    Allt fler djur misshandlas av bönderna på väg till slakten för att snabbare få in dem i lastbilarna och pressa priserna. Bönderna och transportörerna slår grisarna med hårda plaströr så de får skador långt in i musklerna. Slagen ska få grisarna att gå fortare in i lastbilarna på väg till slakt. Då blir transporterna billigare. Det här var tidigare ett nästan okänt fenomen men när priserna pressas på fläskköttet tar allt fler till käpparna, enligt Ekot.

    En stor del av problemet verkar vara de danska grisböndernas inställning till djurhållning. Torben Poulsen är ordförande för Danmarks svinproducenter. Han ser inga problem med den danska djuromsorgen.

    -Det är en fabrik vi har. Du ska inte tro att jag har 1700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem, säger Torben Poulsen till Ekot.

    – Det är en ett marknadsföringsproblem, säger han om att var femte sugga lider av bogsår.

    De svenska inköparna verkar vara pinsamt omedvetna. Ekots granskning av grishanteringen på danska gårdar upprör landets stora livsmedelskedjor. Ica, Coop och Axfood importerar alla fläskkött från Danmark, främst fläskfilé och benfri kotlett, och närmare en tredjedel av det sålda köttet är danskt.

    ICA, Coop och Axfood har alla inplanerade möten med leverantören imorgon och enligt Johanna Stiernstedt, kvalitetsansvarig vid Ica, har bilden av den danska produktionen varit god hittills.

    – Den har varit så god som vi har kunnat acceptera. Den svenska har varit bäst, men Danmark har kommit längst av våra europeiska grannar, säger Johanna Stiernstedt på Ica till Ekot.

    Men det är just konsumenter och inköpare som kan ändra de förhållanden som råder för djuren. De stora brittiska matvarukedjorna har i flera år redan ställt hårdare krav på djuromsorgen för de danska grisarna och nu föds det upp särskilda UK-grisar i Danmark.

    SvD följer upp Ekots granskning. I en artikel uppmärksammas de svenska företagens reaktion. I en annan artikel sätter SvD frågetecken även för grisuppfödningen i Sverige. Mattias Gårdlund, djurskyddsinspektör i Malmö, varnar för att det finns ett rejält glapp mellan lagar och verklighet även i Sverige. Även om medelgrisen har det betydligt bättre.

    – Det är ju välkänt i näringen att många svenska uppfödare lägger på för lite strö, men man väljer att blunda trots att kraven inte efterlevs. Näringen behöver ta sitt ansvar, annars blir det ett hyckleri där handeln och kunderna luras och där djuren får betala, säger han till SvD.

    TT sammanfattar Ekots avslöjande och Sydsvenskan har ett videoinslag från Ekot.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Chokladen i ditt påskägg kan komma från odlingar där barn arbetar under tvång bland livsfarliga kemikalier. Trots att de svenska chokladjättarna känt till problemen i flera år kan de inte garantera bra arbetsförhållanden i kakaoproduktionen, berättar SvD.

    Det handlar om kakao som används av de tre största chokladföretagen i Sverige – Cloetta och Fazer, Kraft Foods och Nestlé. Några av deras populära varumärken är Dumle, Kexchoklad, Daim, Marabou och Smarties.

    Företagen uppger själva att större delen av kakaon i deras produkter kommer från Elfenbenskusten och Ghana, de två länder som står för 70 procent av världens kakaoproduktion.

    Villkoren för arbetarna på odlingarna där är ofta mycket dåliga. Barnarbete förekommer i Elfenbenskusten, men även i Ghana. Arbetet är tungt och farligt. För att skära loss de mogna kakaofrukterna används machetes, vilket ofta leder till skärskador.

    Plantorna besprutas med giftiga bekämpningsmedel, oftast av arbetare som jobbar utan skydd. Ett av medlen kan leda till ögonskador, hudutslag och i värsta fall angripa lungorna med dödliga följder.

    Uppgifterna kommer från en ny rapport från organisationen Swedwatch som SvD har tagit del av.

    Andra bloggar om: , , ,