Warning: Constant ABSPATH already defined in /customers/8/4/0/konsumenter.se/httpd.www/blogg/wp-config.php on line 22 Carls konsumentblogg » Krönikor
  • Det finns få saker som gör mig så upprörd som när regeringen slår på de redan svaga. Ekot har just rapporterat om ännu ett förslag i den riktningen.

    Därför har jag inbjudit min vän Ulrika Hall, som trots sin reumatism arbetar halvtid som webbdesigner, som gästkrönikör. Ulrika är den tuffaste människa jag känner, hon både kan och vill, dessutom tar hon för sig! Här följer hennes krönika:

    En statlig utredning föreslår att aktivitetsersättningen avskaffas för unga funktionshindrade, mellan19 och 30 år. I stället föreslås en ny ersättning, kallad ”sjukersättning till unga” (SU). Till skillnad från idag ska SU bara kunna beviljas som hel ersättning och bara till den som för överskådlig framtid bedöms helt sakna arbetsförmåga. Alla andra hänvisas till Arbetsförmedlingen för åtgärder.

    Jag förstår inte hur de har tänkt? Med det nya förslaget blir det 100 % eller ingenting! Ska vi backa tillbaka igen till det stelbenta system vi hade när jag var ung?

    Jag är svårt drabbad av reumatism, som debuterade när jag var ett och ett halvt år gammal. När jag var 16 år talade min behandlande läkare ”allvar” med mig och sa att ”du måste förstå att det inte är någon idé att du studerar, för du kommer ändå inte att kunna arbeta heltid i så många år”.

    Då kunde man bara arbeta 100 % eller inte alls!

    Jag var ju ung och gav inte upp så lätt. Efter några års studier och hjälp av mina föräldrar lyckades jag skaffa ett arbete och jobbade heltid i nästan 10 år. I dag är jag 48 år och arbetar fortfarande 50 procent, tack vare att systemet ändrades samtidigt som jag blev sämre.

    Jag både kan och vill jobba, men min sjukdom hindrar mig från att arbeta heltid. Vad kan Arbetsförmedlingen göra åt det?

    Jag kan inte försörja mig på ett halvtidsjobb – vem kan det? Om jag tvingas arbeta heltid blir jag snabbt mycket sjuk och behöver antagligen sjukhusvård, och heltidssjukskrivning. Blir jag utförsäkrad återstår bara socialbidrag. Då är det väl bättre med ett stöd för att kunna arbeta halvtid i många år?

    Visst finns det brister i dagens system med aktivitetsersättning. Det behövs till exempel bättre utredningar om vad olika personer verkligen behöver för att kunna bli bättre. Men det största problemet är fortfarande att systemet är så fyrkantigt, och det försöker man lösa genom att göra det ännu mer fyrkantigt.

    Idag kan man få 25, 50, 75 eller 100 procents aktivitetsersättning.
    Med det nya förslaget blir det 100 procent eller ingenting!

    Varför inte gå andra vägen och göra fördelningen mellan arbetstid och stöd ännu mer flexibel?

    Se till att alla får bättre möjligheter att arbeta efter sin egen förmåga. Gör det enkelt för alla att komma ut i arbetslivet genom att utse en huvudansvarig kontaktperson som samordnar all hjälp som behövs från olika myndigheter.

    Arbete ger självkänsla och delaktighet i ett socialt sammanhang vilket gör att du mår bättre! I slutändan sparar det pengar för oss som är sjuka, och samhället!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är kris och lågkonjunktur, allt är bara jämmer och elände. Det är det intryck vi får från alla håll, och krisens baksidor avhandlas ständigt. Men det finns faktiskt en framsida av krisen också. Här är några exempel.

    Först och främst har räntorna gått ner. För många med bostadslån har räntekostnaden blivit rejält mindre. Själv har jag, och har alltid haft, rörlig ränta. Det går, tack vare att jag inte är högbelånad. Sett över tiden har rörlig ränta lönat sig, åtminstone för mig. Och räntesänkningarna visar sig redan på nästa räntefaktura.

    Att industrin går på lågvarv har också positiva effekter. Råvarupriserna har gått ned vilket kan innebära mindre prisökningar och rent av prissänkningar. Men det finns en annan effekt också. Tillgången på energi ökar, vilket kan innebära lägre energipriser, till exempel på el.

    Ska du köpa en begagnad bil, är det läge just nu. Försäljningen har sjunkit, vilket visar sig i lägre priser och bättre prutmån.

    Svenskarna har också blivit mer benägna att byta bank. Småbankerna har fått ett uppsving, vilket ökar konkurrensen. Storbankerna kan inte längre bete sig som de vill. De har alltför länge kunnat förlita sig på trogna kunder.

    Många rapporterar också att bemötandet av kunderna i olika butiker har blivit bättre. Det är inte längre en ynnest för dig att få handla just där. Det kan ge bättre service.

    Något som jag hoppas mycket på är att krisen ska förändra svenskarnas matvanor. Blodpuddingen, gott, billigt och nyttigt, slår försäljningsrekord. Men jag hoppas att svenskarna i ökad utsträckning ska börja laga mat från grunden. Förhoppningsvis kommer vi att lägga märke till att det lönar sig, både ekonomiskt och i form av ökad matglädje. Det vore verkligen en positiv effekt av krisen.

    Det finns också en rad marginella effekter av krisen. Medlemskap i golfklubbar slumpas bort och du kan äta på en lyxkrog för halva priset en vardag.

    Härom dagen hörde jag att de kinesiska skrivtecknen för kris och möjlighet är de samma. Jag vet inte om det är sant, men det är kanske så vi ska se det!

    Andra bloggar om: , ,

  • Innan jul lade jag märke till att Ica börjat använda orden ”Sänkt pris” i sina reklamblad och på sina butiksskyltar. Bra, tänkte jag, nu har de börjat sänka matpriserna. Sent påkommet, men ändå. Råvarupriserna sjönk ju för länge sedan.

    Men så var naturligtvis inte fallet. Ica hade bara ersatt det gamla begreppet ”extrapris” med de nya orden. Varför, kan man undra?

    Visst, det är ju fråga om (tillfälligt) sänkt pris, men jag gick på det. En stund i alla fall. Jämför med begreppen ”nu sjunker matpriserna” eller ”priset på bröd sänks”. Då tror jag ingen skulle förvänta sig att ordet tillfälligt är underförstått. Jag tror att alla skulle förvänta sig att handla för lägre priser nästa vecka också. Det finns säker en (lurig) anledning till Icas byte av begrepp.

    Jag har flera gånger kritiserat journalisten Mats-Eric Nilsson, författare till den Hemlige kocken, framför allt när det gäller hans okunnighet när det gäller tillsatser i fabrikstillverkad mat. Men jag håller fullständigt med honom när det gäller ordbruk i marknadsföringen. Han har nyligen skrivit en artikel om detta, i SvD.

    Fabrikstillverkat ska inte kallas för hemlagat, konstgjort ska inte kallas för naturligt och så vidare. I dessa fall är det solklart, men ibland finns det en lurig glidning. Ta till exempel hans exempel med den ”färskpressade” juicen som är elva månader gammal.

    Den pressades säkert en gång från färsk frukt. Då kan säkert tillverkaren hävda att den är färskpressad. Men de flesta av oss menar nog att färskpressad år det samma som nyligen pressad. Marknadsförarna spelar alltså på våra associationer till ordet, och jag tror att såna här luriga glidningar blir allt vanligare.

    Det gäller inte bara marknadsförare i livsmedelsbranschen, utan samma marknadsförare börjar också genomsyra politiken. Ta till exempel det förfärliga ordet ”utanförskap” som ursprungligen lanserades av Moderaternas spinndoktorer. Ordet genomsyrar numera politikernas nyspråk.

    Jag gjorde en gång en radiokrönika om marknadsförarnas nyspråk, du kan lyssna på den här (mp3).

    Andra bloggar om: , , ,

  • Beatrice Ask har tagit över efter Thomas Bodström när det gäller att skapa det övervakningssamhälle som företrädaren skisserat. Att dessa politiker dessutom verkar vara djupt okunniga om teknikens möjligheter att undvika deras ”smarta” drag gör inte saken bättre. Det kommer att kosta oss åtskilligt med pengar att utdela kraftfulla slag i luften, och det är vi konsumenter som får betala.

    Det började med den omdebatterade FRA-lagen. En massiv, och dyrbar, insamling av data- och telefontrafik till föga nytta. Man kan säkert fånga upp några korkade wanna-bies, men seriös brottslighet och terrorism har alla möjligheter att slippa undan.

    Sen kom IPRED-lagen, byggd på okunnighet och önsketänkande, efter påtryckningar av skivbolags- och filbolagslobbyn. Som ger skivbolag och andra rättifhetsinnehavare möjlighet att agera privatpolis och bedriva utpressning mot enskilda.

    Nu lanseras den så kallade datalagringslagen. Alla uppgifter om e-post, telefonsamtal och mobilsamtal ska lagras i flera år. Det blir en dyrbar lag, konstaterar SvD i en artikel.

    Redan i den statliga utredningen konstateras att prislappen blir minst 220 miljoner kronor – en summa som ligger långt under den beräkning som operatörerna själva har gjort.

    Enligt branschorganisationen It- och telekomföretagen kommer kostnaden att uppgå till 760 miljoner kronor i engångsinvesteringar och därefter 133 miljoner kronor årligen – lågt räknat.

    Lagen grundar sig på ett EU-direktiv, men går betydligt längre enligt signaler från regeringspartierna. Då stiger kostnaderna än mer och hamnar på drygt 1,1 miljarder i investeringskostnader och därefter 364 miljoner kronor varje år, skriver SvD.

    Vem tror ni får betala det, och allting annat? Jag undrar faktiskt om politikerna tror att de här lagarna har något annat än signalvärde. Jag undrar , även om jag tvivlar ibland, om politiker kan vara så okunniga eller korkade. Lagarna lär knappast fånga några andra än korkade wanna-bies, men är samtidigt synnerligen dyrbara för samhälle och konsumenter. Vill de verkligen bara utdela dyrbara slag i luften?

    Inlägget är pingat till Interssant.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • När grammofonskivan kom, försökte notförlagen stoppa den. När radion kom, försökte skivbolagen stoppa spelning av skivor i radio. Nu försöker skivbolagen att med alla medel stoppa fildelning och nedladdning av musik.

    Det senaste draget är att skivbolagslobbyn har förmått regeringen att lägga fram den så kallade IPRED-lagen. Det handlar inte om att förbjuda illegal nedladdning, det är redan förbjudet. Det handlar i stället om att upphovsrättsinnehavaren, skivbolagen, ska kunna begära ut vem som står bakom en viss IP-adress från internetoperatörerna. Sedan kan de dra vederbörande inför rätta i ett civilrättsligt mål, och begära ersättning.

    Man kan diskutera hur den personliga integriteten skyddas i detta fall, men jag har tidigare bloggat om tankevurpan i lagen. En IP-adress kan nämligen i de flesta fall inte knytas till en person, utan bara till ett datornätverk. Vad händer till exempel om någon olovligen ansluter i någon annans trådlösa nätverk, och laddar ner?

    Men det handlar också om ekonomisk ojämlikhet. Vem ska kunna ta strid med skivbolagen, om han eller hon anser att de har fel i ett krav?

    Motsvarande lag finns redan i Danmark. Där har bolagen redan börjat ställa krav på misstänkta nedladdare. I kraven står att personen ska betala ungefär 16 danska kronor för en låt och 112 kronor för en film. Det betyder att en person med 1000 låtar och 50 filmer på sin hårddisk kan krävas på 21 600 kronor, skriver Metro.

    Om jag fick ett sådant krav skulle jag antagligen inte våga dra saken inför domstol, även om jag ansåg kravet felaktigt. Förlorar jag, av någon anledning, får jag betala motpartens rättegångskostnader. Det kan bli mycket dyrt. Det finns idag ingen statlig rättshjälp att tala om, och rättsskyddet i hemförsäkringen är otillräckligt, vilket jag bloggat om tidigare. Även om jag vinner i en första instans kan bolagen överklaga till nästa. För dem är kostnaden obetydlig, de har ekonomiska muskler.

    Bolagen kan alltså bedriva ren utpressning. Lagen går enbart bolagens ärenden, utan att se till den enskildes skydd. Det är ett gott skäl till att lagen aldrig borde bli verklighet, förutom tankevurpan ovan.

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • När jag går på cirkus tycker jag det är kul med clowner. De vänder på verkligheten och gör det fullständigt oväntade. Sen går de ner på ena knäet, sträcker ut armarna och ropar – Hepp!

    Jag får en känsla av clowntrick när jag betraktar nyliberalernas konster. Under de senaste veckorna har jag hört både Johan Norberg, och Johnny Munkhammar i radions P1 hävda att bankkrisen i USA berodde på för många regleringar för bankerna, inte för få – Hepp.

    Det är samma Norberg som bland annat arbetar för Timbro och på sin blogg skriver ”Iceland has one of the most successful and one of the freest economies in the world” – Hepp. Hur det gått för den isländska ekonomin vet vi ju.

    Även Timbros Munkhammar har varit i farten tidigare. Under sköterskestrejken hävdade han, i radioprogrammet Studio1, att det enda sättet att höja kvinnolönerna i vården var att privatisera och konkurrensutsätta vården – Hepp. Att handel och restauranger är kvinnodominerade och privata, har stenhård konkurrens och låga löner, glömde han visst bort.

    Ibland undrar jag om inte Svenskt näringsliv finansierar Timbro för att ha något att skratta åt.

    Jag ska inte trötta er med fler exempel på konster. Det kanske rent av är att sparka på några som redan ligger. Den nyliberala tankebröten har kört i diket – förhoppningsvis tar den sig aldrig upp. Det är bara synd att vi andra ska få lida för tankevurporna.

    Inlägget är pingat till Intressant.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Jätteräkor, som också kallas tigerräkor eller scampi, är populära i Sverige. Du kan hitta dem i snart sagt varje livsmedelsaffär, eller beställa dem på krogen.

    Men jag köper inte jätteräkor, av flera skäl, trots att de är goda.

    För några år sedan gjorde jag research för ett inslag i Sveriges Radio. Bland annat var jag till Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet. Jag träffade den då nydisputerade forskaren Lisa Deutsch och några av hennes kollegor.

    De berättade för mig om hur fisk fångad i Atlanten fraktades över halva jorden för att bli föda åt odlad fisk och skaldjur i Asien. De berättade hur mangroveskogar avverkades för att ge plats för nya odlingar, men också hur sjukdomar spreds genom att räkhonor med rom fraktades för att ge nya räkor någon annan stans, långt bort. Det fick mig att välja bort jätteräkor.

    Den mangrove som avverkas är inte bara träd som står i vägen. Mangroven är en barriär mellan hav och land. Den skyddar mot erosion men även extrema naturfenomen som stormar och tsunamis. Dess rötter, som sticker ner i vattnet är skydd åt fisk och många fiskar har också sina lekområden där. När träden avverkas minskar också den lokala tillgången på mat.

    Men lokalbefolkningen drabbas på flera sätt, kan man läsa i artiklar i bland annat SvD och Sydsvenskan. Odlingen ger få, och uselt betalda, jobb åt lokalbefolkningen. Många körs bort från sina bostäder och försörjningsmöjligheter. Jordlösa bönder blir av med sina odlingar.

    Vi börjar bli medvetna om fisk- och räkodlingens nackdelar. Ett antal restauranger har också valt att inte ha jätteräkor på menyn. Men till dess jag vet att de räkor jag köper odlats på ett socialt och miljömässigt vettigt sätt kommer at jag att fortsätta låta bli att handla. Till dess kan jag inte äta dem med gott samvete.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • korkarJag funderade över bankernas dumheter i går. Jag skulle föra över pengar från mitt postgirokonto till ett eget konto i en annan bank. Postgirot heter ju numera Plusgirot och är i princip ett vanligt konto i Nordea.

    Men, upptäcker jag, Nordea vill ha ett par spänn för att föra över pengarna på elektronisk väg. Visserligen bara ett par kronor, men vari ligger logiken?

    Vore jag ekonomiskt sinnad, läs snål, och hade tid skulle jag kunna gå till Nordea och få pengar i handen. Utan avgifter. Sen kunde jag traska över till min andra bank och sätta in dem där, utan avgifter.

    Bankerna vill ju att vi ska sköta alla våra ärenden via internet, men de underlättar inte. Det måste ju kosta mer att använda kassörens tid, och förlänga köerna. Dessutom motiverar ju bankerna sina avgifter med att kontanthantering kostar stora pengar.

    Låt mig ta ett annat exempel. Vill jag föra över pengar från en bank till en annan under en helg är det i princip omöjligt. Om jag inte ska sätta in pengarna på en bank med insättningsautomat, som SEB. Då kan jag ta en promenad och lösa problemet. Men det innebär fortfarande att jag måste ta ut, och sätta in, kontanter. Kontanthantering kostar pengar, eller hur?

    Det idiotiska systemet är definitivt ingen teknisk fråga. Bloggens läsare kommer säker ihåg att sms-lånen ligger nära mitt hjärta nära. Tar du ett sms-lån kan du få pengar insatta på ditt konto inom en kvart. Kan bankerna hjälpa skojarna kan de också hjälpa oss.

    Möjligheterna finns alltså. Men viljan, och eftertanken, hos bankerna saknas. Det borde vara ruskigt enkelt, och avgiftsfritt, att föra över pengar mellan konton i olika banker. 24/7, som det heter nu för tiden. När bankerna insett logiken kan de dela med sig av förtjänsten till mitt Plusgirokonto.

    Andra bloggar om: , ,

  • datakabelIbland häpnar jag över politikers okunnighet om modern teknik – tankevurpa efter tankevurpa. Nu senast gäller det datateknik. Enligt ett utredningsdirektiv ska polisen få det enklare att ta del av ip-adresser hos operatörerna. I dag fordras en viss grad av straffvärde, fängelse, för att polisen ska kunna begära ut vem som har en viss ip-adress. Men i direktivet sägs att utredaren ska ta fram ”regler så att polisen har rätt att få veta IP-adresser även när brottet bara kan ge böter, alla brott så fort det finns en misstänkt”.

    Politikerna verkar tro att en ip-adress är lika säkert bunden till en person som en DNA-profil. Så är inte fallet, den är i själva verket lika bunden till en person som en brevlåda på stan.

    Anledningen är enkel. I dag använder fler och fler trådlöst bredband hemma. De flesta av dessa är publika, det vill säga att var och en som vill kan ansluta till dem. Har du en dator med möjlighet till trådlös anslutning kan du hitta dem, och ansluta, förutsatt att du är inom räckvidden. Om du har ett publikt nätverk kan vem som helst ansluta dit, och använda din ip-adress. Även den som laddar ner barnporr. När jag själv kollade, hittade jag fem nät jag kunde ansluta till. I ett vanligt bostadshus.

    För att inte låta vem som helst ansluta till ditt trådlösa nät måste du använda dig av krypterade förbindelser. Då måste den som ska ansluta till ditt nät ha tillgång till en speciell krypteringsnyckel, och använda den. Det är en smula besvärligt att installera detta, det är en av anledningarna till att det finns publika nät. En annan är pur generositet, andra kan väl få använda min bredbandsanslutning.

    Har du en okrypterad trådlös bredbandsanslutning kan länsman alltså redan idag knacka på dörren. Har din förbindelse använts för att ladda ner barnporr, med din ip-adress, är det ett brott som kan ge fängelse. Men vem som anslutit, och använt din ip-adress, kan du aldrig någonsin bevisa.

    Värre kan det bli i morgon, tack vare politikers okunnighet.

    Andra bloggar om: , ,

  • Så här i årets slutskede gör jag som alla andra journalister – försöker summera året inom de frågor som jag skriver om. Gräver i minnet och försöker rangordna de frågor som gett mest eko, i media och bland konsumenter.

    Årets största fråga var troligtvis Icas köttfusk. Åtminstone berörde det mig djupt. Svt-programmet Uppdrag granskning avslöjade att några av Sveriges största Ica-butiker sytematiskt flyttade fram datummärkning, på bland annat köttfärs.

    Ica-ledningen tog på sig sina mest upprörda ansikten, beställde inspektion från utomstående granskare och kallade alla Ica-handlare till ett stormöte. I övrigt gjorde de allt för att påskina att det var fråga om några enstaka undantagsfall. Dumt gjort.

    Det visade sig att fusket var utbrett, och inte bara gällde Ica, utan även Axfood och Coop. Men allt mer tyder på att fuskkulturen sitter i väggarna hos Ica.

    Larmen om farliga leksaker har duggat tätt under året. Leksakstillverkaren Mattel har återkallat stora mängder leksaker vid flera tillfällen. Gemensamt för dessa leksaker har varit att de är märkta med EU:s säkerhetsmärkning CE. Det får åtminstone mig att undra vad CE-märkningen är värd. Ingen extern granskning sker, det är upp till tillverkarna att själva uppge att varorna är säkra genom att sätta dit ett CE-märke.

    Sms-lånen är en sorglig historia. Denna moderna form av ocker går inte att stoppa med existerande lagstiftning eftersom den är föråldrad. Lagstiftningen gjordes vid en tid då dagens utveckling inte kunde förutses. Regeringen har lovat ändrad lagstiftning och vi får se hur det går och hur den kommer att se ut. Att det kommer krav på en riktig kreditprövning verkar dock vara klart.

    En annan trist historia är vår konsumentminister. De flesta svenskar vet nog inte ens att hon heter Nyamko Sabuni, jämställdhets- och integrationsminister. Det kanske inte är så konstigt, hon har inte gjort många knop i sin roll som konsumentminister.

    Vad jag kan se har hon svarat på ett par frågor i riksdagen och tagit emot en utredning som beställdes av den förra regeringen. I början av året invigde hon Konsumentverkets nya lokaler i Karlstad och passade då på att ge beskedet att några extra pengar, för att bygga upp det sargade verket på nytt efter flytten, blir det inte. Konsumentverket ska dessutom inte bedriva något opinionsbildande verksamhet, sa hon.

    Hon hann också med en blixtvisit vid konsumentdagarna i Tylösand, höll ett tal i allmänna ordalag, och gav några av sina få intervjuer. Hon betonade konsumenternas egenmakt, vilket verkar betyda att vi får ta hand om oss själva, kanske med hjälp av konsumentorganisationer.

    Under året har det alltså inte hänt mycket inom konsumentpolitiken. Nyamko Sabuni ger snarast intrycket av att ha dragit nitlotten när ministerposterna fördelades.

    Men det finns saker som hon borde ta tag i. För att nämna en, borde hon se till att komsumentlagstiftningen gäller även då du tecknar ett el- eller mobilabonnemang på gatan eller i ett tillfälligt försäljningsställe i ett köpcentrum. Som lagstiftningen ser ut i dag är du helt rättslös.

    Inlägget är pingat på intressant.se.

    Andra bloggar om: , , , , , , , ,