web analytics
  • JAK Medlemsbank marknadsför sig med argument som ”Bli medlem i den räntefria banken” och ”JAK bedriver räntefri verksamhet”. Men bankens verksamhet är inte räntefri, menar KO som stämmer banken inför Patent- och marknadsdomstolen. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    Det handlar om det som JAK kallar för ”lånekostnad” och tar ut i stället för ränta används till att täcka kostnader för bland annat kreditrisk och administration. KO menar att ”avgiften” i själva verket är ränta och vill att domstolen förbjuder JAK:s marknadsföring.

    Uppdatering: Domstolens utslag kom snabbt. Domstolen konstaterar också att det banken kallar lånekostnad är detsamma som ränta och att banken därför vilselett konsumenterna. I och med domen måste banken använda ordet ränta när lånen inte är räntefria. Om JAK inte skulle följa domstolens beslut hotar ett vite på sammanlagt två miljoner kronor. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Det handlar om tillsvidare-avtal, den avtalsform du automatiskt får om du inte väljer annat. Det är den dyraste avtalsformen, den kostar 35-50 öre mer per kilowattimme. En halv miljon hushåll har avtalsformen, ofta av ointresse eller ren okunnighet.

    Men nu har regeringen tappat tålamodet med elbolagen och de dyra tillsvidare-avtalen. Nu tvingas bolagen tydligt redovisa på fakturorna vad det handlar om, annars hotar prisreglering. Det skriver TT i en artikel, som publiceras i flera tidningar. Även Ekot har ett inslag om detta.

    – Att man utnyttjar konsumenternas ointresse, eller ibland okunskap om hur det här förhåller sig, det är inte acceptabelt, säger energiminister Ibrahim Baylan till Ekot.

    Regeringen beslutar nu om ett lagförslag, som innebär att alla elbolag tydligt måste informera sina kunder om hur dyra de anvisade avtalen är. Dessutom måste det tydligt framgå att man kan byta avtal, samt att uppsägningstiden inte får vara längre än två veckor, skriver Ekot.

    Om detta inte bidrar att minska antalet anvisningsavtal ska regeringen få möjlighet att prisreglera dem.

    – Tanken är att sätta tryck på branschen och få den att ta tag i det. Sker det inte får regeringen gå vidare, säger Baylan till TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Från och med den 1:a augusti omfattas fler tjänster av rut-avdrag. Det gäller bland annat fler trädgårdstjänster, flytt- och it-tjänster. Du kan läsa om de nya tjänsterna på Skatteverkets webbplats.

    På webbplatsen finns även uppgifter om vad som gäller för att du ska kunna utnyttja rot- och rutavdrag.

    Andra bloggar om: , ,

  • SMS-lån, även kallade snabblån, är en märklig företeelse där lånebolag utnyttjar människor i trångmål. Följden är skyhöga kostnader för kunden. Men nu kommer förändringar gradvis, från den 1 juli blir det tuffare regler för bolagen och förslag på ytterligare skärpningar är på gång. DN sammanfattar förändringarna i en artikel.

    Nu har Finansinspektionen och Konsumentverket ansvar för tillsynen av bolagen. Tidigare krävdes inga tillstånd för att ge sådana lån. Men nu har reglerna ändrats och bolagen måste söka tillstånd hos Finansinspektionen. Hittills har 60 bolag blivit godkända i den nya prövning som görs, skriver DN.

    Men flera bolag har fått ändra sin hantering av kunderna för att få godkänt. Det gäller exempelvis kreditprövningar och klagomålshantering.

    Från den 1 juli i år skärps reglerna för de här företagen. Då kan Konsumentverket stoppa bolag direkt som missköter sig med sin marknadsföring. Tidigare har bolagen kunnat överklaga myndighetens beslut, skriver tidningen.

    – De har fortsatt med utlåningen tills beslutet vunnit laga kraft och det har kunnat ta ett år. Nu kan de överklaga vårt beslut men får inte fortsätta låna ut pengar, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket, till DN.

    I höst läggs också en utredning om snabblånen fram. Enligt direktiven handlar den om sanktionsregler när det finns brister i kreditgivningen. Att sätta ett tak för hur hög ränta bolagen får ta ut och ett tak för hur höga kostnaderna kan bli för lån är två andra punkter, enligt DN.

    Snaran dras åt om en bransch som länge varit oreglerad och i många fall oseriös.

    Andra bloggar om: ,

  • slantarJämfört med för 50 år sedan lägger vi allt mindre del av vår disponibla inkomst på mat. Men våra konsumtionsvanor har också förändrats. Vi äter mer kött, grönsaker och godis, men köper mindre av mjölk och mjöl. Det framgår av en ny rapport från Livsmedelsverket som de puffar för i ett pressmeddelande.

    Rapporten visar bland annat att vi har ökat vår konsumtion av kött mellan 1960 och 2013. Vi konsumerar till exempel tretton gånger så mycket fjäderfäkött idag jämfört med 1960. Även konsumtionen av yoghurt, grädde och ost samt frukt och grönsaker har ökat. Vi konsumerar mindre mängder strösocker, men har ökat konsumtionen av varor där socker ingår, som godis och läsk, skriver verket.

    – Vi köper mer mat och maten innehåller mer energi, säger Helena Lööv, en av rapportförfattarna.

    Rapporten uppmärksammas också av Ekot, som talat med Håkan Jönsson som är etnolog vid Lunds Universitet och specialiserad på mat och måltider. Han pekar på ett av rapportens övriga resultat – att mönstret också skiljer sig mellan olika delar av landet.

    – Generellt sett så är ju måltidsmönstren i glesbygden mer lika de som var i hela Sverige för 20-30 år sedan, till exempel köttbullar, kåldolmar och ärtor med fläsk. Det var köttet som definierade den riktiga måltiden. I storstäderna finns det dels många fler vegetarianer och sen är man mer påverkad av mångkulturella influenser med kök från andra länder, som är mycket mer grönsakscentrerad, säger han till Ekot.

    Att mjölkkonsumtionen har gått ner kan jag förstå. För femtio år sedan var mjölk en naturlig måltidsdryck för alla. Numera har vi insett att vuxna inte behöver så mycket mjölk. De näringsämnen vi behöver från mjölkprodukter får vi i oss på annat sätt, exempelvis genom frukostfil och yoghurt.

    Varför svenskarnas godissug har ökat så mycket kan jag däremot inte förstå. Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, mest i världen och dubbelt så mycket godis som genomsnittet för EU, skrev jag 2009.

    En annan ska som jag har svårt att förstå är varför fi köper så mycket färdigt bröd. Bröd är dyrt, det finns mycket pengar att tjäna, och hembakat är mycket godare. Det är inte svårt och knappast jobbigt om man tar hjälp av en köksmaskin. Man behöver inte ens vara hipster och riskera skäggstrån i surdegen!

    Andra bloggar om: , ,

  • Numera blir du nästan regelmässigt erbjuden räntefri delbetalning när du köper elektronik eller vitvaror. Tidigare trixades det med uppläggnings- och aviavgifter i samband med ”räntefritt” men det har Konsumentverket (KoV) satt stopp för. Står det räntefritt ska den effektiva räntan, som inkluderar avgifter, vara noll, enligt KoV.

    Många känner sig lockade av erbjudandet, men det gäller att se upp. Det räcker med att du missar en enda betalning för att helt andra villkor ska gälla. Det ursprungliga avtalet stryks och du får betala diverse avgifter plus en ganska blodig ränta.

    Några av låneföretagen bakom ”räntefritt” försöker på olika sätt vilseleda kunderna så att de hamnar i fällan ovan. Jag har tidigare skrivit om låneföretaget Klarna som bland andra försyndelser aktivt erbjöd kunder med ”räntefritt” att delbetala månadsinbetalningen.

    Det senaste exemplet rör låneföretaget Svea ekonomi. Företaget har på sina fakturor förtryckt ett delbetalningsbelopp, avslöjar SvD. Beloppet är dessutom angivet med fetare stil än det belopp som egentligen ska betalas. Det bifogade inbetalningskortet saknar belopp så det är lätt att göra ett misstag, skriver tidningen.

    Vi får tydligen lägga Svea ekonomi till listan över oseriösa låneföretag. Men den övergripande sensmoralen är att du ska undvika att nappa på erbjudanden om ”räntefri” delbetalning. Annars får du hålla tungan i rätt mun när du ska betala.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Priset på el har sjunkit kraftigt på sistone, skriver Energimarknadsinspektionen (Ei) i ett pressmeddelande.

    Nedgången förklaras med att det den senaste tiden kommit mycket nederbörd i kombination med pågående vårflod.

    Det borde i första hand påverka priset för dem som har rörliga elavtal. Vi får se om ett fortsatt lågt elpris påverkar priserna för dem som tecknar längre avtal. Har du inte valt elavtal, och har tills-vidare-pris, får du fortsätta att betala mest för elen.

    Andra bloggar om: ,

  • procentHittills har det varit svårt att veta vilken bolåneränta som man verkligen ska få betala hos en bank. Gapet mellan den ränta som bankerna officiellt angivit och den ränta som gått att få för den som varit tuff i förhandlingen har varit stor. Men nu ska informationen bli bättre. Från och med juni 2015 måste alla banker redovisa sin genomsnittsränta för bolån.

    Men det gäller att inte bara kolla tiondelar. Hur länge eventuella erbjudanden gäller är också viktigt, varnar SvD i en artikel.

    – Det gäller att inte stirra sig blind på den allra sista tiondelen när man jämför bankernas räntenivåer. Hur lång tid man får rabatt är jätteviktigt, säger Annika Creutzer , fristående privatekonomisk expert, till tidningen.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Det är ingen nyhet att jag anser snabblåneföretagen ägnar sig åt ocker. Det tycker tydligen regeringen också, de har tillsatt en utredning som ska se över regelverket. Det skriver justitieminister Morgan Johansson (S) och finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Expressen. Artikeln uppmärksammas i en TT-notis som publiceras av några tidningar. Men Ekot var först med nyheten, innan debattartikeln publicerades.

    Bland annat vill ministrarna utreda ett kostnadstak. Räntor och avgifter ska inte överstiga det lånade beloppet. Dessutom föreslår de ett tak för räntan samt ett skriftligt undertecknande av avtalet.

    Dessutom flaggar ministrarna för en strategi mot överskuldsättning, som ska komma i år, samt förändrade regler för skuldsanering så att fler kan bli skuldfria.

    Jag kan inte annat än hoppas att utredningen ska sätta stopp för det värsta ockret.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Många har skulder för studielån och en del av dessa har svårt att betala tillbaka. Men det finns en utväg – prata med CSN. I många fall hår det att få anstånd med återbetalningen eller att delbetala. Men det förutsätter en dialog med CSN.

    CSN bedriver ett projekt där man söker kontakt med unga som inte betalar, just för att kunna diskutera alternativ. Men det är ibland svårt att kunna nå de unga per telefon. Det skriver CSN i ett pressmeddelande som också uppmärksammas av Ekot och av TT.

    Under sista kvartalet 2014 kontaktade CSN 261 kunder i den aktuella gruppen. Av dem svarade 121. Många väljer att inte svara i telefon, eller trycker bort CSN:s samtal av olika anledningar, enligt pressmeddelandet.

    ”Av dem som vi fick kontakt med var det bara åtta procent som överfördes till Kronofogden. Av dem som vi inte fick tag i var det hela 53 procent som överfördes till Kronofogden”, säger Lena Munther, kontorschef på CSN, i pressmeddelandet.

    Men möjligheten till uppskov gäller inte bara unga. Har du av någon anledning svårt att betala, ta kontakt med CSN.

    Det gäller för övrigt alla typer av skulder. Har du svårt att betala, eller anser att kravet är orätt, kontakta den som kräver betalning.

    Andra bloggar om: , , , ,