Carls konsumentblogg

Att många, många ton mat slängs i butikerna är ett problem för oss konsumenter. På flera sätt, det ger inte bara högre priser utan är också ett miljöproblem. De miljöeffekter som produktion och transporter ger är i bokstavlig mening bortkastade.

Konsumentföreningen Stockholm (KfS)har länge varit aktiva i denna fråga. De lät studenter vid Lantbruksuniversitetet (SLU) kartlägga svinnet i tre butiker under en veckas tid. Därefter gjordes en uppskattning som visar att det bara inom Coop Forum och Coop Konsum slängs omkring 1 200 ton kött varje år. KsF har också haft ett seminarium om matsvinnet.

Nu finansierar Nordiska ministerrådet en stor kartläggning av orsakerna till matsvinnet i butiker och hos grossister i de nordiska länderna, skriver Svenska Dagbladet. Rapporten ska vara klar i slutet av året, berättar SvD. TT har också en notis om uppdraget.

Konsumenternas krav på välfyllda hyllor och handlarnas ovilja att rea ut mat med kort bäst före-datum är några orsaker, skriver SvD i sin artikel.

Själv brukar jag hålla ögonen öppna efter varor med kort tid kvar, och brukar ofta göra fynd. Kan jag inte använda dem omedelbart hamnar de i frysen. Att handla sådana varor är inte snålt, det är miljömedvetet, skriver min vän Louise på sin blogg. Det har jag tagit till mig.

Jag ser med spänning fram emot resultatet av studien, men det är uppföljningen som blir det viktiga. Hur ska svinnet minskas?

Andra bloggar om: Livsmedelshandel, Svinn, Bäst före-datum, Konsumentföreningen Stockholm

Jag brukar inte göra reklam här på bloggen, men i det här fallet gör jag ett undantag. Dels för att ändamålet är gott, att minska nedskräpningen, dels för att barnen tjänar några kronor extra.

Det är Returpack, som hanterar pantsystemet för burkar och pet-flaskor, som utlyst tävlingen Pantletare 2010, som jag hittar via TT.

Alla som anmäler sig får ett startpaket med pantväska, t-shirt och plånbok. På en hemsida registrerar man alla pantade burkar och flaskor och ser hur man ligger till jämfört med andra tävlande. Till de bästa samlarna hägrar fina vinster; förstapriset är en cykel, skriver TT.

Jag har pratat med mina pojkar om att delta. De verkade entusiastiska då, men vi får se om entusiasmen håller i sig.

Andra bloggar om: Ölburkar, Läskburkar, Pant, Pantsystem, Returpack

Det finns idéer om att sträcka pantsystemen över gränserna i Norden, läser jag i DN. På uppdrag av Nordiska ministerrådet gör konsulten Jan Rehnberg, tidigare vd på Returpack, en utredning om ett nordiskt pantsystem. Systemet skulle innebära att burkar och flaskor köpta i något av de fem nordiska länderna – också kan pantas överallt i Norden.

Men ett sådant system möter redan motstånd. Kostnaderna skulle bli för höga, anser branschen. Dessutom blir det krångligt, exempelvis varierar skatter och pant mellan länderna, skriver DN.

Men det är väl inte här det stora problemet ligger. Hur skulle det vara om alla luckor i det svenska pantsystemet täpptes till. Varför till exempel pet-flaskor som innehåller juice är undantagna från pant, begriper jag inte. Och hur man ska komma åt alla burkar som köps, mer eller mindre tax-free, från Tyskland och i färjetrafiken, begriper jag ännu mindre.

Trots allt är varje återvunnen burk eller pet-flaska en miljövinst.

Andra bloggar om: Pant, Burkar, Pantsystem, Återvinning

Fler och fler köksinredare säljer kök med avfallskvarn under vasken. Vad alla kanske inte känner till är att det krävs tillstånd från kommunen för att få montera kvarnen, läser jag i HD.

På många håll krävs separat tank för att få installera kvarnen. I Helsingborg avslås de flesta ansökningar av detta skäl, berättar HD. Skälet är att de kommunala avloppsledningarna inte kan hantera avfallet.

– Problemet är inte främst att de söndermalda matresterna orsakar stopp i avloppsrören utan att de bildar svavelväte som fräter sönder betongen i rören, säger Åsa Peetz, chef på NSVA:s avdelning Ledningsnät och projekt, till HD.

Alltså, ska du installera avfallskvarn är det bäst att ta kontakt med kommunen först.

Andra bloggar om: Avfallskvarn, Köksinredning, Avlopp, Kommunalt tillstånd, Köksinredning

Inte sedan mitten av 90-talet har det skrotats så få personbilar som nu. Bara de senaste två åren har antalet nästan halverats. En förklaring är att många bilar svartskrotas i Östeuropa – och lika många försvinner till Afrika, enligt bedömare. Där är miljökraven inte lika hårda, läser jag i DN.

Det var Alliansregeringen som avskaffade skrotningspremien, som en av sina första åtgärder. Tidigare kunde man få 4 000 kronor ur bilskrotningsfonden om man skrotade en bil som var 20 år eller äldre.

Det verkar som om det var ytterligare ett fort-och-fel-beslut av regeringen. Antalet skrotade bilar har minskat dramatiskt, redan innan krisen, och det var väl inte meningen att vi skulle exportera problem till Östeuropa och Afrika.

Återinför skrotningspremien!

Andra bloggar om: Bil, Skrotning, Bilskrotning, Skrotningspremie, Regeringen

Panten på burkar som innehåller drycker höjs, från 50 öre till 1 krona, från och med den 15 september. Anledningen är att man vill öka återvinningen, skriver Returpack i ett pressmeddelande.

Men sorry, det lönar sig inte att hamstra. Med hjälp av streckkoden, EAN-koden, kommer pantautomaterna att kunna hålla reda på vilken pant som är betald, skriver Returpack.

Men det blir bättre timpenning för dem som samlar burkar.

Nyheten återges också i en TT-notis, som publiceras i många tidniingar.

Andra bloggar om: Burkar, Pant, Återvinning, Returpack

Nej, det är inget korrekturfel, det ska stå skiter – bokstavligt. Fritidsbåtar längs Sveriges kuster släpper ut uppskattningsvis 3,4 miljoner liter toalettavfall per år. Avfallet töms i snitt tre kilometer från land och 43 procent av båtägarna menar att det inte skadar miljön, visar en studie från Göteborgs universitet, som TT berättar om i en notis.

Forskarna pekar på flera problem med toalettömningarna; Övergödning, algblomning, bajs och toapapper som flyter i land, försämrad badvattenkvalitet och smittorisker.

Uppdatering: En statlig utredning föreslår ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav och sjöar, berättar TT.

Andra bloggar om: Fritidsbåtar, Toaletter, Toalettavfall

Sopavgifterna har höjts – igen. Årets värsting är Norrtälje kommun som höjt med 30 procent, berättar SvD:s E24.

Årets höjningar av sopavgifterna är många och höga. Det visar Villaägarnas årliga sammanställning av kommunernas renhållningsavgifter.

155 kommuner har höjt sina avgifter och bara 11 kommuner har sänkt.

Högsta avgiften har Kristinehamns kommun med en årsavgift på 3 307 kr för hämtning av blandat avfall varje vecka. Lägst avgift har Kumla med 810 kr per år för hämtning av blandat avfall varannan vecka. Medianvärdet är 1 947 kr.

Årets största prisökning står Norrtälje kommun för. Avgiften för hämtning varannan vecka har höjts med 30 procent till 1 990 kr. Även Lidingö kommun har högt kraftigt, med 25 procent till 2 494 kr. Även Sigtuna, Sundbyberg och Emmaboda har höjt med 18-20 procent, skriver E24.

E24 har också en tabell över taxorna.

Andra bloggar om: Sophämtning, Avgifter

Svenskarna har blivit ännu duktigare på att sortera sina sopor. I fjol återvanns närmare 80 procent av alla förpackningar och tidningar, rapporterar TT.

Fjolårets notering på 78,4 procent är en ökning med 0,2 procent från året innan och den högsta andelen sedan producentansvaret för förpackningar och tidningar infördes 1994. Räknat i kilo återvanns 1 252 820 av totalt 1 597 750 ton.

Andra bloggar om: Sopsortering, Avfall, Återvinning

Mer än hälften av den mat vi slänger i sophinken går fortfarande att äta. När avfall från 72 hushåll i Bromma analyserades hittades nästan ett kvarts ton prima mat på bara en vecka. ”Våga lita mer på lukt och smak”, uppmanar Konsumentföreningen Stockholm. Ingressen kommer från SvD, som besökt KfS seminarium där undersökningen presenterades. Även GP och DN berättar om undersökningen.

Redan förra året uppskattade KfS att drygt en fjärdedel av alla de högförädlade livsmedel vi kånkar hem från butikerna slängs. Men hittills har ingen vetat säkert hur mycket av detta som hunnit bli gammalt och hur mycket som hade gått att äta upp.

Slutsatsen var att hushållen i snitt slängde 5,6 kilo mat i veckan och att mer än hälften av detta, 57 procent, slängts i onödan och hade gått bra att äta. Visst fanns gränsfall och som ätbara dylika noterades mat som skrapats från tallrikar, brödkanter, köttsvålar och fruktskal från exempelvis äpplen. I högen av oätliga matsopor placerades exempelvis tepåsar, kaffesump, ben och skal från apelsin, banan och potatis.

– Förpackat bröd slängdes allra mest, men även stora mängder ris och pasta. Däremot kunde vi inte mäta hur mycket mjölk och andra flytande livsmedel som hällts ut i slasken, säger Anna Carlsson på Konsumentföreningen Stockholm till SvD.

I rapporten ingår även en attitydundersökning, berättar GP. Resultatet av den visar varför mat slängs i onödan. När mat slängs bara för att bäst före-datumet har gått ut anges bland annat rädsla för att bli sjuk som skäl.

- Om maten har förvarats på rätt sätt och dessutom luktar och smakar bra är den oftast okej att äta, även om bäst före-datumet har gått ut. Men det är uppenbart att detta inte är självklart för alla, säger Louise Ungerth chef för konsumentfrågor på KFS till GP.

Det här är ett oerhört slöseri. Eller som SvD uttrycker saken: Vårt berg av matsopor har seglat upp i topp i klimatdebatten. Och det finns goda skäl. Den långa kedja som för maten från jord till dukat bord står för en fjärdedel av människans totala klimatpåverkan och halva övergödningen. Helt i onödan dessutom om maten aldrig blir uppäten.

Andra bloggar om: Matavfall, Sopor, Matsopor