web analytics
  • När jag som vanligt gick igenom tidningarna på nätet slår DN:s förstanyhet (i morse) ” På tisdag kan 185.000.000 euro bli dina” till ett minne. Är det inte Euromillions som Konsumentverket varnade om för en tid sedan. Namnet var i alla fall inblandat i rent skojeri.

    Jag vet inte vilken koppling Euromillions i DN-artikeln har till skojeriet så jag har skickat ett e-brev till tidningen och frågade, men inte fått något svar. Men är det så är det märkligt att DN gör så oförblommerad reklam för lotteriet. Kanske annars också.

    Andra bloggar om: , ,

  • Playstation Uppgifter för 77 miljoner Playstation-konton har blivit hackade, något som rapporterades av TT i många tidningar. Nu går Sony ut och uppmanar alla som har Palystation-konto hos dem att kolla sitt konto och ändra lösenord, skriver TT.

    Företaget har fått utstått hård kritik på internet för att man inte omedelbart meddelade om problemen och Sonys aktie backade bland annat två procent på Tokyobörsen, skriver TT.

    Hackare uppger att orsaken till attacken mot Sony är företagets arrogans och att de skrattade att tanken att någon skulle kunna bryta sig in på deras servrar. ”Istället för att anställa säkerhetsexperter anställde de advokater”, skriver en hackare enligt PC för alla.

    Andra bloggar om: , ,

  • I flera nätspel som riktar sig till barn kan man köpa virtuella saker. Jag har tidigare berättat om Tv4-sajten blip.se där man kan köpa låtsasleksaker. Det hade ett barn hade gjort – för 30 000 kronor.

    Det senaste exemplet är ett smurfspel där man kan köpa virtuella smurfbär – för 749 kronor. Det hade två barn gjort när de använde spelet under en resa. Föräldrarnas nota slutade på 50 000 kronor, något som uppmärksammades av Sydsvenskan och TT har en artikel i många tidningar. Spelet som lanserats av det amerikanska företaget Capcom var köpt via Apples App Store.

    Det senaste fallet slutade med att Apple backade och ser till att föräldrarna får pengarna tillbaka.

    Jag har ändå flera invändningar. För det första är priset för de virtuella sakerna vettlöst högt. För det andra undrar jag om barn kan göra dessa inköp, de är för unga för att sluta avtal. Sådana avtal är ogiltiga.

    Organisationen Sveriges Konsumenter har liknande invändningar och har anmält Apple till Konsumentverket.

    - Det får vara gränser för vad man kan dölja bakom snåriga avtalsvillkor. När jag som förälder laddar ner en ”spelapp” och låter mina barn spela ett smurfspel, så innebär det naturligtvis inte att jag ger dem tillåtelse att köpa tillbehör för ett oändligt belopp, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

    Jag hoppas att Konsumentverket agerar mot inköp i spel riktade till barn. Sådant ska inte förekomma.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • spel Olika spel kan vara ett kul sätt att lära sig något. Det gäller både de klassiska brädspelen och spel på datorn. Min ena grabb lärde sig faktiskt grunderna till läsning med hjälp av Krakel Spektakels bokstavsspel på datorn, något han har haft nytta av.

    Men när grabbarna fick en ny variant av det klassiska brädspelet Monopol, började jag fundera. I stället för monopolpengar, innehöll spelet ”bankkort” och en enkel kortläsare där man satte in och tog ut de pengar som omsattes under spelets gång. Räkneövningarna med ”sedlarna” var borta, ett pedagogiskt moment saknades.

    Nu läser jag i SvD att den senaste varianten av Monopol ska spelas med datorstöd. I mitten av spelbrädet står ett datorstyrt torn som med infraröda strålar fångar upp och ger information om hur spelet fortlöper.

    Från tornet ger en datorröst instruktioner till spelarna, håller koll på pengarna och ser till så att ingen fuskar. Den nya versionen kallas ”Monopoly live” och har än så länge bara presenterats på den stora leksaksmässan i New York, skriver SvD, som läst NY Times.

    Det låter tjusigt, men jag undrar vilka pedagogiska moment som försvunnit den här gången. Att hålla reda på regler och själv räkna pengar, har faktiskt en pedagogisk funktion.

    Själv skulle jag aldrig köpa ett sådant spel, men risken är väl att de kan få det i present från någon i släkten, som inte tänkt till. All utveckling är inte till en fördel.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • DN har en artikel i ren kvälstidningsstil om hur du ska lyckas med att handla billigt på auktionssajter. Artikeln handlar egentligen om mer seriösa auktionssajter som Tradera. Vad de glömmer att varna för är den mer oseriösa sidan av branschen, som de så kallade öresauktionerna utgör.

    Du kan ju ta en titt på de kommentarer so samlats efter min varning för öresauktionen ”mr Svensson”. Öresauktioner är inget annat än rena lotterier, om inte bedrägerier.

    Auktioner är inte alltid auktioner, framför allt inte öresauktioner.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Postkodlotteriet försöker utåt verka vara något som bara idkar välgörenhet. Dt verkar väldigt tjusigt men jag har tidigare bloggat om att cirka 40 procent går tillbaka till spelarna och bara drygt en femtedel går till välgörenhet.

    Nya siffror, som refereras av TT i flera tidningar, visar att det ser ungefär likadant ut under det senaste året.

    Men den stora vinnaren här i Sverige är lotteriets Vd, Niclas Kjellström-Matseke. 2007 fick han 2,3 miljoner kronor i lön, 2008 fick han 5,7 miljoner och i fjol 2,7 miljoner. Lönen är bonusgrundad, berättar TT.

    En sådan storvinnare kanske borde hållas fram i lotteriets marknadsföring.

    Uppdatering: TV4 tjänar uppemot 60 miljoner kronor varje år på Postkodlotteriet, enligt beräkningar av mediebyrån Starcom, skriver SvD.

    Andra bloggar om: ,

  • Företaget Mr Svensson ordnar så kallade öresauktioner på nätet och har tidigare misstänkts för att bluffa. Nu finns flera anmälningar från kunder som inte fått sina varor trots att de vunnit auktionen, läser jag i GP.

    Mr Svensson drivs av ett cypriotiskt företag. På Konsument Europa finns ett 40-tal anmälningar registrerade.

    - De kontaktar oss för att klaga på att företaget inte levererar varan. Jättemånga uttrycker även sin förtvivlan på olika forum och bloggar, säger handläggare Nicolas Kovacs.

    Konsument Europa har kontaktat sina kollegor på Cypern för att få hjälp. Men de får inte längre någon kontakt med företaget – där finns inget kontor och inga anställda, bara en postbox, berättar Nicolas Kovacs för GP.

    Företaget verkar inte vara speciellt seriöst, varning utfärdas alltså.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Jag har tidigare bloggat om öresauktioner. Affärsidén är att bjuda ut dyra varor, som folk kan lägga bud på. Budgivningen startar med några ören, och höjs varje gång med någon tioöring. Men det kostar att lägga ett bud, upp till 20 kronor, det är där auktionssajten tjänar pengar.

    Nu misstänks öresauktionen Mr Svensson för att bluffa, läser jag i SvD.

    För Roger Ehrngren som hoppades på att fynda en kamera blev de utlovade rekordpriserna snabbt en besvikelse, skriver tidningen.

    För varje bud han skickade in var det genast någon som bjöd över. Och efter flera timmar framför datorn kunde Roger se hur samma signatur, med ett intervall på tio sekunder, sedan bjöd över sig själv.

    – Då förstod jag ju att det är väl ingen som är så dum att han lägger inte ett bud för 20 kronor och bjuder över sig själv hela tiden, säger Roger Ehrngren till SvD.se.

    Hos Konsumentverket har det från oktober förra året och fram till februari i år trillat in ett dussintal anmälningar mot Mr Svensson och ett antal anmälningar mot andra, liknande sajter.

    Uppretade konsumenter menar dels att företagets reklam är vilseledande, dels att det är en oetisk affärsverksamhet då man betalar pengar för att få buda, skriver tidningen. Företaget bakom sajten tillbakavisar naturligtvis kritiken.

    Öresauktioner är inget annat än maskerade lotterier!

    Andra bloggar om: , , ,

  • Nyligen bloggade jag om de så kallade öresauktionerna, som också går under namnet lågprisauktionerna. De hade, efter flera anmälningar, dragit på sig Konsumentverkets intresse. Men vem vill inte ha en playstation för 29 spänn? Eller en platt-tv för 17 kronor?

    Nu kommer fler artiklar i ämnet. SvD berättar om auktionerna och intervjuar representanter för Lotteriinspektionen och Konsumentverket. GP skriver om granskningen.

    Men uppfinningsrikedomen är enorm. Om du brukar titta på Kanal 5 har du knappast missat puffar för möjligheten att vinna en ”drömväska” av välkänt märke på deras webbplats.

    Genom att gå in på ”Kling selection” kan du delta i en ”tävling”. När du skickar ett sms får du i retur en fråga att svara på. När du svarat på frågan deltar du i tävlingen. Det låter väl bra?

    Men du måste ta fram tävlingsbestämmelserna för att inse att du måste göra en penninginsats också. När du svarar på frågan kostar sms:et nämligen 15 kronor.

    Lotteriet är antagligen ganska lönsamt för Kanal 5. Om vi antar att väskan kostar 10 000 kronor behövs 667 svar för att det hela ska gå med vinst. Inget orimligt antal, det finns antagligen många tjejer som skulle vilja ha väskan.

    Jag har tidiga berättat om andra tv-lotterier. Då gällde det de gissningstävlingar som de kommersiella kanalerna fyller oanvänd tid med. De går under namn som Ordjakten, och gäller att gissa ord med hjälp av en ledtråd och minst en given bokstav. Här anmäler matt sitt intresse med hjälp av ett betalnummer och har du tur ringer programmet upp dig och du får svara på frågan.

    Det här fenomenet avhandlade jag i en radiokrönika som du kan lyssna på (mp3).

    Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

  • Jag har skrivit om dem förut, lågprisauktionerna på nätet, eller som de tydligen också kallas – öresauktionerna. Nu har de väckt Konsumentverkets intresse, hör jag på Ekot.

    De så kallade öresauktionerna lockar användarna till att lägga dyra bud via sms och den som förlorar auktionen kan ha betalat hundratals kronor utan att få någonting.

    – Jag såg reklam på tv och tänkte att det där låter ju kul. Men jag upptäckte ganska snart att det var ju fullständigt omöjligt att ropa in någon vara, vare sig det var en dyrbar sak eller en mindre dyrbar sak, säger Rolf Tylstedt som förlorade 500 kronor på auktionerna, till Ekot.

    Så här går det till: För varje bud som läggs på en vara höjs priset endast med några ören, exempelvis 10 öre.

    Att lägga ett bud kostar upp till 20 kronor. Om ett presentkort värt 500 kronor säljs för 23 kronor innebär det att 230 bud har lagts.

    Auktionssajten kan då maximalt ha fått in 4 600 kronor i budkostnader för ett presentkort värt 500 kronor.

    Så länge människor lockas att lägga bud så förlängs auktionstiden, vilket gör att man aldrig kan veta när en auktion egentligen avslutas. Till exempel finns en auktion på en bil som förlängs med 1 minut i taget och som pågått sedan 11 november.

    Den som förlorar en auktion kan ha betalat budavgifter på hundratals kronor eller mer utan att få något tillbaka. Det reagerar Konsumentverket, där Cecilia Norlander är utredare, på.

    – Eftersom vi har fått in anmälningar på det kan man kanske dra den slutsatsen att det inte är tydligt nog eller att det åtminstone att man inte förstår den totala kostnaden för att lägga ett stort antal bud för att köpa en produkt. Då får man titta på om även informationen finns så måste den vara tydlig och den måste vara skriven på ett sånt sätt så att konsumenten förstår vad det är för typ av tjänst man ger sig in i.

    Konsumentverket som precis inlett sin granskning ska nu ta reda på om det är något som är fel och därefter ta beslut om eventuella åtgärder. I Finland klassas öresauktionerna som lotterier eftersom det finns osäkra faktorer såsom när auktionen slutar, enligt Ekot.

    Det är företag som Minutauktion, Budstugan, En-krona, Öresauktioner, Mrsvensson med flera som arrangerar sådana här lotterier. Här behövs en tydligare lagstiftning!

    Andra bloggar om: , , , , , , ,