web analytics
  • Det är stora prisskillnader mellan olika allergiläkemedel som innehåller samma verksamma substans. Det visar en sammanställning som Testfakta gjort.

    Det finns läkemedel som innehåller samma verksamma substans. De brukar kallas generika. Sådana alternativ brukar finnas för de mest vanliga läkemedlen och det lönar sig ofta att fråga efter sådana läkemedel när du handlar på apoteket.

    Testfaktas sammanställning är ett bra exempel på det. Där jämförs priset parvis för 8 olika allergimedel. Varje par innehåller samma verksamma substans.

    Sammanställningen visar på stora prisskillnader. Exempelvis är läkemedlet Clarityn nästan 9 gånger dyrare per (6,04 Kr/dos)dos än sin generiska motsvarighet Loratadin Actavis (0,68 Kr/dos).

    Nu handlar det visserligen om fyra olika aktiva substanser. Alla kanske inte funkar för dig och dina besvär. Men när du hittat något som fungerar lönar det sig alltid att fråga efter billigaste varianten med samma substans.

    Det gäller för övrigt inte bara allergimedel, det finns generika för många vanliga läkemedel, som Alvedon (Paracetamol) och Ipren (Ibuprofen).

    Andra bloggar om: , , , ,

  • JAK Medlemsbank marknadsför sig med argument som ”Bli medlem i den räntefria banken” och ”JAK bedriver räntefri verksamhet”. Men bankens verksamhet är inte räntefri, menar KO som stämmer banken inför Patent- och marknadsdomstolen. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    Det handlar om det som JAK kallar för ”lånekostnad” och tar ut i stället för ränta används till att täcka kostnader för bland annat kreditrisk och administration. KO menar att ”avgiften” i själva verket är ränta och vill att domstolen förbjuder JAK:s marknadsföring.

    Uppdatering: Domstolens utslag kom snabbt. Domstolen konstaterar också att det banken kallar lånekostnad är detsamma som ränta och att banken därför vilselett konsumenterna. I och med domen måste banken använda ordet ränta när lånen inte är räntefria. Om JAK inte skulle följa domstolens beslut hotar ett vite på sammanlagt två miljoner kronor. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Saltstenslampan säljs i många så kallade hälsobutiker med påståenden som att den dödar luftburna bakterier, stärker immunförsvaret och dessutom är bra för personer med astma.

    Men påståendena håller inte. Det visar P4 Radio Halland i ett inslag som även refereras av TT.

    Effekten påstås bero på att lampan avger negativa joner när saltstenen blir varm.

    ”Rent bondfångeri”, säger matematikern Måns Thulin vid Uppsala universitet, som med hjälp av experter inom fysik och medicin har granskat saltstenslampan.

    – Det som sägs är att lamporna avger negativa joner som är bra för hälsan. Om man ska få loss de negativa jonerna från saltet så måste man bryta jonbindningen där man har en positiv och en negativ jon som sitter i hop och bilder saltet, säger Måns till P4Halland.

    Om lampan lyckas bryta jonbindningen blir resultatet lika många positiva som negativa joner. Plus minus noll alltså.

    Du kan lika gärna kasta bort dina pengar på något annat verkningslöst, som en spikmatta.

    Andra bloggar om: , ,

  • EU:s konsumentmyndigheter har tillsammans granskat 352 jämförelsesajter för resor. Vårt svenska konsumentverk har deltagit i granskningen och tittat närmare på tio sajter berättar verket i ett pressmeddelande.

    Det är framför allt olika ”rankningar”, och därigenom presentationen av sökresultaten, som ses som problematiska.

    – Jag såg framför allt att det är oklart hur rankningen av sökresultat på resesajterna tas fram. Om rankningen sker utifrån ”populäraste” eller ”bästa” vill man ju som konsument veta att det verkligen är en riktig bedömning av kvaliteten. Nu är det på många ställen väldigt oklart hur bedömningen går till, säger Sanna Jonasson, jurist på Konsumentverket.

    Det är lätt att tänka sig att ett reseföretag kan betala för att hamna högt upp bland sökresultaten.

    Nu följer myndigheterna upp resultatet och kontaktar företagen med brister på sina sajter. Processen kan se olika ut i de medverkande länderna, men i Sverige får företaget först en chans att rätta sig frivilligt. Om det inte sker kan Konsumentverket överväga att gå vidare med rättsliga åtgärder, som till exempel att stämma ett företag, skriver verket.

    En rapport om EU:s hela granskning kan du hitta här.

    Andra bloggar om: , , ,