web analytics
  • Stora mängder antioxidanter i form av vitaminer kan ge dig ett kortare liv, hävdas i en studie som publiceras i den prestigefyllda medicinska tidskriften JAMA, En dansk forskargrupp har gjort en så kallad metastudie. Det innebär att de sammanställt data från flera olika studier. Totalt omfattar dessa studier 232 606 deltagare.

    Totalt sett så levde de deltagare som tog kosttillskott i form av vitaminer ett kortare liv, är en av slutsatserna av studien. Man reserverar sig dock för hur stora doser deltagarna tog, de kunde vara mycket stora, säger forskarna.

    Trenden med stora mängder vitaminer startades troligtvis av nobelpristagaren Linus Pauling. Under sina sista år gav han ut en serie böcker där han propagerade för stora doser C-vitamin, som skulle hjälpa mot både förkylning och cancer. Hans påståenden har starkt ifrågasatts.

    Som vanligt gäller väl sanningen att allt ska ske med moderation. Äter du en fullvärdig kost, och inte är till exempel vegetarian, behöver du normalt inga kosttillskott. Du får de näringsämnen du behöver genom kosten.

    Mer eller mindre kvalificerade sammanfattningar av studien rapporteras i svenska media som DN och SvD.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Postens ledning vill att brev ska delas ut senare på dagen. I stället för att komma senast klockan 13 ska den komma senast klockan 16. Då ska Posten kunna minska personalstyrkan rapporterar flera medier, bland andra DN och SvD.

    Men posten går bra, förra året gav en vinst på 1,44 miljarder. Så bra att Postens VD, Erik Olsson, förra året fick en bonus på en halv miljon, utöver lönen på fem miljoner. Förlåt, gratifikation ska det vara, statliga bolag får inte dela ut bonus.

    Att distribuera post är en viktig samhällsfunktion. Ska posten då gå med största möjliga vinst? Ska räknenissar, som Erik Olsson, få dra ner på servicen till dess vi gör uppror? Men mer bonus, förlåt gratifikation, kanske hägrar.

    För småföretagare, som jag, är senare postutdelning ingen bra nyhet. Jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg när posten kom två gånger om dagen.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • När jag var ute på nätet råkade jag trilla över tidskriften Analys & Kritik. De hade ett antal artiklar om baksidan med det politiskt korrekta biobränslet. Nåt att fundera över.

    Andra bloggar om:

  • Svenskarna är, liksom de flesta européer, mycket skeptiska till genmodifierade produkter, GMO-produkter. Det gör att vi har ett ganska omfattande regelverk när det gäller användningen av GMO-produkter. Livsmedelsverket har en sida där regelverket finns sammanställt, regler för GMO.

    Men vad är skillnaden mellan GMO-produkter och produkter som framställs genom traditionell växtförädling? De sistnämnda omfattas ju inte av samma stränga regelverk.

    Den traditionella växtförädlingen har också med tiden blivit allt mer högteknologisk. Exempelvis har man sedan länge använt både joniserande strålning och kemiska ämnen för att skapa mutationer hos den art man vill förädla. Mutationer som kan ge önskade egenskaper. Dessa egenskaper kan sedan ges till samma art eller arter som är så närbesläktade att de kan korsas med varandra.

    Med hjälp av GMO-teknik kan man flytta egenskaper mellan olika arter. Ett exempel som brukar nämnas är att göra grödor köldtåligare genom att ge dem den egenskap som gör att fiskar kan leva i fryskallt vatten. Biokemisterna kan med hjälp av sin verktygslåda klippa ut ett anlag från en art och klistra in det i en annan.

    Jag är själv ganska skeptisk till användningen av GMO-grödor. Det finns inget som tyder på att GMO-produkter skulle vara farliga att äta. Min utgångspunkt är en annan. Ska vi släppa lös dessa konstgjorda gener i naturen? Riskerar anlagen att hamna på fel ställe?

    Flera gånger när människan lekt med naturen och placerat arter på fel ställe har resultatet blivit oväntat och negativt. Exempel som brukar nämnas är inplanteringen av kaniner i Australien och nilabborre i Victoriasjön.

    Jag tror på stor försiktighet när det gäller odling av GMO-grödor. Men samma försiktighet borde gälla grödor framställda med traditionell växtförädling.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Bankerna har uppfostrat oss till att göra jobbet själva via Internet, betala dyrt för det och inte förvänta oss någon ränta på lönekontot. Just det sistnämnda, nollräntan, ger bankerna klirr i kassan. Om du läser en banks årsredovisning hittar du förtjänsten under posten räntenetto, vad banken tjänar på att låna ut våra pengar.

    Räntenettot genereras inte bara av lönekontonas nollränta, men dess andel går att beräkna. I en artikel har DN beräknat förtjänsten för Swedbank, den är 1,6 miljarder kronor.

    Nollräntan etablerades i spåren av bankkrisen i början av 90-talet. Nu är det definitivt ingen bankkris. Under förra året gjorde storbankerna en sammanlagd vinst på 82 miljarder kronor. Det kanske är dags för bankerna att betala tillbaka till kunderna?

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Nordeas räntefond Secura, som är Sveriges största räntefond, har en utveckling som är sämre än den bankränta du kan få ut, rapporterar Svenskans och Aftonbladets ekonomisajt, E24.

    Banken tog ut ungefär en kvarts miljon i avgifter av fondens 390 000 sparare under förra året. Fonden hade under året en utveckling som nådde hela 1,5 procent. I vissa nischbanker kunde du få en ränta på 3,75 procent under samma tid. Avkastningen är till och med sämre än Nordeas eget förmånskonto, som ger 3,15 procent i ränta. Då måste du visserligen ha över 100 000 kronor på kontot.

    Fondförvaltarna är alltså inga finansiella genier. Är det någon som tror att de kasserar in bonus?
    Andra bloggar om: , , ,

  • Storbankerna gör en storvinst på 82 miljarder under förra året. Men avgifterna för kunderna ökade med i snitt 20 %. Det rapporterar Ekot på morgonen idag.

    Vinsten på dessa avgifter, det så kallade provisionsnettot, stod för ungefär hälften av bankernas totala vinst. Samtidigt får du noll procent i ränta på ditt lönekonto och får sköta dina affärer själv via nätet. Högsta avgifterna har Nordea, enligt Ekot.

    Det är väl inte bara bankernas ägare och personal som ska ta del av vinsten. Det borde komma oss kunder till del i form av sänkta avgifter eller höjda räntor. Något att tänka på nästa gång du ska betala en bankavgift.

    Andra bloggar om: , ,

  • När jag förbereder dagens middag funderar jag kring potatis.

    Potatis kan vara underbart god eller fullständigt intetsägande. Den kan koka sönder efter 17 minuter eller behöva mer än 25 minuter för att bli färdigkokt. Oberoende av storlek.

    Oftast får vi bara veta om potatisen är fast eller mjölig. Dess egenskaper i övrigt får vi sällan veta något om. Värst är det för den potatis vi köper i lösvikt. Potatis i påse kan ibland vara märkt med sort och odlare. Men det räcker inte.

    Ett bra exempel är mandelpotatis. Jag har ibland blivit grymt besviken över dess smak. Mandelpotatis som kan vara så underbart god. Ibland smakar den ingenting. Jag tycker mig ha lagt märke till att i dessa fall har den varit odlad i södra Sverige. Kan det vara så att mandelpotatis måste vara odlad i Norrland för att få någon smak?

    Vi borde kräva att få veta mer om egenskaperna hos den potatis vi köper, kokegenskaper, smak och så vidare. Hur en sådan varudeklaration skulle utformas har jag ingen aning om, men jag vill veta mer än i dag. Nu är det rena lotteriet.

  • Svenska Kreditföreningen ger Stora Kreditpriset för 2006 till Konsumentverket. ”För arbetet med budget- och skuldrådgivning, information för att förhindra överskuldsättning samt för granskningen av oseriösa kreditaktörer.” Läs mer.

  • Bananjättarna har insett att miljöarbete lönar sig.
    Exempelvis samarbetar Chiquita med miljöorganisationen ”Rainforest alliance”.
    Det gäller att sudda bort den gamla bilden av bananjätten som miljöförstörare och utsugare, berättar DN i en artikel.

    För att företaget ska certifieras har Rainforest alliance ställt en rad miljökrav och sociala krav. Det gäller till exempel användningen av bekämpningsmedel och skyddsutrustning, undervisning samt återplantering av skog.

    Bananjätten konstaterar att projektet lönar sig direkt ekonomiskt. Främst genom minskade inköp av bekämpningsmedel. Den PR-mässiga vinsten tar lite längre tid att räkna hem.

    Chiquita är inte ensamma. Övriga stora bananmärken har liknande projekt. Men Chiquita slår hårdast på PR-trumman.