web analytics
  • markningI butikerna finns det en uppsjö av olika typer av märkningar för livsmedel, tvättmedel, kläder och så vidare. Många ställer sig frågande till vad de egentligen betyder och vilken organisation som står bakom.

    Nu har Konsumentverket, KoV, via sin centrala konsumentupplysning, Hallå konsument, tagit tag i saken och publicerar en märkningsguide på nätet.

    I dagsläget finns 20 miljö- och hållbarhetsmärkningar i guiden med inriktning på livsmedel, textilier, möbler med mera. Planen är att utöka guiden med märkningar även för till exempel energismarta val och varningsmärkningar för kemikalier. Det skriver KoV i ett pressmeddelande.

    – Märkningsguiden är mobilanpassad och det är för att du ska kunna använda den när du är och handlar. Står du till exempel vid chokladhyllan kan du med hjälp av guiden söka ut vilka märkningar som finns för choklad och vad de står för, säger Katarina Järverup Frisk, vid Hallå konsument.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Från 1 april 2015 måste kött från gris, får, get och fågel märkas med vilket land djuret är uppfött och slaktat i. Däremot måste det inte stå i vilket land djuret föddes. Det skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande som även uppmärksammas av Ekot och lantbrukstidningen ATL.

    Om köttet märkts med ”ursprung Sverige” eller ”svenskt kött” innebär det, precis som för nötkött, att djuret måste ha levt hela sitt liv och slaktats i Sverige. Märkning med en svensk flagga betyder samma sak.

    Sverige kämpade även för ett krav på märkning om var djuret är fött, men lyckades inte. Det blev inte heller något krav på att rätter där kött ingår som en ingrediens, som till exempel korv, köttbullar eller färdigrätter, ska märkas med köttets ursprung. Detta trots att EU-parlamentet vill se ett sådant krav. Orsaken är att EU-kommissionen anser att ett sådant krav skulle höja priserna för mycket, enligt Ekot.

    De nya reglerna om ursprungsmärkning på kött ingår i det stora paket av regler för märkning och information till konsumenter som införs i hela EU under 2011-2016.

    Andra bloggar om: , ,

  • Svanskt kött-loggaViltkött, som älg, hjort, vildsvin, får inte märkas med Svenskt kött-symbolen även om djuren har vuxit upp och skjutits i Sverige. Det berättar Vetlanda-posten, vars nyhet blivit vitt spridd via en TT-notis.

    – Vilt hanteras på ett annat sätt än gris, nöt och lamm, och vi har inte möjlighet att kontrollera så att viltköttet uppfyller våra krav, säger Elisabeth Qvarford, kommunikatör på Svenskt kött, till Vetlanda-posten.

    Förutom att djuren ska vara uppfödda och slaktade i Sverige krävs det också att de är beredda och packade i Sverige, skriver tidningen.

    Märkligt, kan man tycka. Det borde väl gå att kolla. Organisationen bakom märkningen får nog tänka om.

    Andra bloggar om: , , ,

  • nyckelhålsmärkeLivsmedelsverket, som står bakom nyckelhålsmärkningen, ser just nu över kraven för att mat ska få använda märkningen. Skärpta krav är på gång, berättar Ekot.

    Framöver måste maten innehålla mer fibrer, mindre socker och mer av den rätta sortens fetter – alltså de omättade. Men allra viktigast är kanske saltet. Svenskarna äter alldeles för mycket och här skärps kraven ordentligt, skriver SR.

    Men nya varugrupper tillkommer också. Det gäller till exempel laktos- och glutenfritt samt oförpackade varor, som bröd. Samtidigt tas smaksatt yoghurt bort – där har fabrikanterna inte fått ned sockermängden tillräckligt.

    Förändringar i butikshyllorna framöver, alltså. Du kan läsa mer om nyckelhålsmärkningen på verkets webbplats.

    Uppdatering: Småningom uppmärksammas Ekots nyhet i en TT-notis och DN kommer med en egen artikel.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Nyligen köpte jag en stor, färsk, kyckling. Den kallades gårdskyckling och varumärket var Kronfågel. Kycklingen vägde ungefär två kilo och såldes i ett tråg som var stort som ett A4-ark.

    Jag kan visserligen laga mat, inklusive kyckling, men ville ändå läsa innehållsdeklarationen och tillagningsanvisningen. Men det var inte lätt. Efter letande hittade jag en liten etikett på förpackningens undersida.

    På hälften av etiketten återfanns tillagningsanvisning samt innehålls- och näringsdeklaration. Men texten var så liten att jag, som ser halvtaskigt, inte kunde läsa den. Att texten delvis var utplånad gjorde inte saken bättre. Etikettens text var antagligen utskriven på en bläckstråleskrivare och hade inte klarat påfrestningarna under resan till butiken.

    Då gick jag in på Kronfågels webbplats. Men det var inte lätt att hitta någon tillagningsanvisning. Genom att söka på Gårdskyckling och tillagning fick jag ett antal recept, men hela tiden rekommenderades jag att först tillaga kycklingen enligt anvisningen. Efter en hel del letande, med stigande irritation, hittade jag till slut en tillagningsanvisning.

    Man kan undra varför Kronfågel tycker att vi ska nöja oss med en liten etikett med minimal textstorlek. På undersidan finns ju plats för en etikett som kunde vara nästan lika stor som förpackningen. Då kunde man dessutom kosta på sig en textstorlek som även passar den som ser lite sämre. Dessutom kunde man göra tillagningsanvisningen lätt att hitta på webbplatsen.

    Uselt av Kronfågel, man kan undra om de har något att dölja?

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Många svenska konsumenter vill veta hur djuret haft det innan dess kött hamnar på tallriken. Var är det fött och uppfött? Var är det slaktat och hur gick transporten till. Förhållandena och regelverken är väldigt olika i olika länder.

    Just nu är EU på väg att ta fram nya regler för hur köttet ska märkas och förslag ska läggas i december. Men de tänkta alternativen möter kritik. I stället för att lyssna på konsumenterna väljer EU-kommissionen att gå den europeiska köttindustrins väg, hävdar företrädare för den svenska köttbranschen på SvD:s debattsida. De ser märkningen som en ödesfråga för den svenska branschen.

    Frågan om märkning uppmärksammas även av Ekot.

    – Ja vi har ju jobbat för en ursprungsmärkning, därför att det ligger i både i svenska bönders intresse och svenska konsumenters intresse och allt däremellan. Vi är besvikna därför att några av de alternativ EU föreslår är egentligen inte en ursprungsmärkning, utan snarare att man döljer ursprung, eller gör det mer oklart, säger LRF:s ordförande Helena Jonsson till Ekot.

    Enligt förslaget ska visserligen stå var djuret är uppfött och slaktat, men med så få detaljer att det är möjligt att föda upp djur i ett land och sedan transportera det till ett annat för slakt, skriver Ekot.

    Jag kan inte annat än instämma i kritiken. Några gemensamma och heltäckande regler för djurhållning lär vi knappast få. Då är det viktigt med en heltäckande märkning.

    Uppdatering: Centerpartiet kräver fullständig ursprungsmärkning av gris, får, get och fjäderfä och har kravet som en profilfråga, skriver SvD i en artikel som även uppmärksammas av TT.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • En härva med kött som flaggats falskt har avslöjats av Miljönämnden i Helsingborg efter tips efter en inspektion i Malmö, berättar HD. Avslöjandet tas också upp av Ekot samt av TT.

    Företaget Meatsson AB har levererat polskt kött under svensk flagg till bland andra ICA och KF i Sverige. Det handlar om åtskilliga ton kött som har levererats från anläggningen i Sydhamnen i Helsingborg till Sverige, Holland och Danmark, berättar Ekot. Sammanlagt rör det sig om 50 ton.

    Köttet har också märkts med ett sigill som visar att företaget hade tillstånd från Livsmedelsverket. Men något tillstånd fanns inte, det hade gått ut.

    Bolaget har ålagts att återkalla det kött som finns kvar och en åtalsanmälan ska lämnas in, uppger HD. Enligt Ekot kommer Livsmedelsverket att inrikta sig på att avslöja olika typer av fusk. Tidigare har verket främst inriktat sina kontroller på att hitta hälsofarliga produkter.

    Fusket lönar sig tydligen. Det visar den senaste tidens skandaler. Men kontrollen måste bli bättre!

    Uppdatering: Företaget ska nu polisanmälas av miljöförvaltningen, berättar TT.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Torsk2Det ska bli enklare att få information om var fisk och skaldjur är fångad och på vilket sätt. Det skriver Jordbruksverket in ett pressmeddelande.

    Förutom artens handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon måste nu även bland annat vetenskapligt namn samt redskapstyp anges när produkten säljs till konsument.

    – Det kommer att bli tydligare för konsumenten var fisken eller skaldjuren är fångade och på vilket sätt. Kravet på märkning med denna information gäller framöver även vid försäljning till storkök, säger Annelie Rosell, Jordbruksverket.

    Förändringen är en följd av den nya marknadsordningen för fiskeripolitiken som träder i kraft 1 januari 2014.

    Andra bloggar om: , ,

  • Midyat honungMidyat Honung har sålts som honung fastän den endast innehåller fruktos, glukos och honungsarom. Nu har den fått saluförbud, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

    – Honung är en skyddad beteckning. En sockerlösning får inte säljas som honung även om man anger att innehållet enbart består av socker och arom, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.

    Midyat Honung finns i 460 gr samt 720 gr glasburkar med bäst före-datum 29-04-2015. Det finns i nuläget inget som tyder på att produkten är skadlig att äta, skriver verket.

    På Livsmedelsverkets webbplats finns listor på skyddade beteckningar. Det finns också en speciell föreskrift om honung.

    Uppdatering: Livsmedelsverket kommer med ännu ett pressmeddelande om ”honungen”. Flera partier om sammanlagt 19 ton som stoppas från importören. Produkten har även sålts vidare från Sverige till Finland och Litauen, vars myndigheter informerats. Produkten har sitt ursprung i Turkiet och därför har även de turkiska myndigheterna kontaktats, enligt vverket.

    Småningom kom nyheten i flera medier.

    Andra bloggar om: , ,

  • jordgubbarUnder ett par år har Jordbruksverket genomfört kontroller av var de jordgubbar som säljs har odlats. Det sker efter en rad avslöjanden om att utländska bär packats om och sålts som svenska.

    Kontrollen sker genom en isotopanalys av gubbarna, som avslöjar odlingsplatsen.

    Kontrollerna fortsätter även i år, berättar Ekot.

    – Vi har höga kostnader och det här är ett sätt för oss att kunna konkurrera eftersom konsumenterna är beredda att betala mer för svenska jordgubbar, säger Anders Hagberg, jordgubbsodlare i Edsvalla utanför Karlstad, till SR.

    Andra bloggar om: , ,