web analytics
  • Som matnörd är det alltid lika spännande att se vilka stjärnor som Guide Rouge, tidigare Guide Michelin, delar ut. Visserligen handlar det om krogar som jag inte anser mig ha råd att äta på om jag ska betala själv, men ändå.

    Så här ser det ut i den senaste upplagan, sammanställningen kommer från DN, svenska krogar fick sammanlagt 15 stjärnor:

    Två stjärnor i Stockholm: Mathias Dahlgren Matsalen och Frantzén/Lindeberg.

    En stjärna i Stockholm: Mathias Dahlgren Matbaren, Esperanto, Fredsgatan 12, Lux Stockholm, Ekstedt (ny) och Gastrologik (ny).

    En stjärna i Göteborg: Thörnströms Kök, Kock & Vin, 28+, Fond och Sjömagasinet (ny)

    Värt att notera är att Operakällaren inte fått tillbaka någon stjärna samt att de krogar jag anser mig ha råd att frekventera inte fått någon. År det någon som bjuder går jag gärna på någon av ovanstående.

    Fotnot: Gp uppmärksammar naturligtvis de lokala krogarna. SvD har en artikel med Stockholmsfokus.

    Andra bloggar om: , ,

  • hästDen så kallade hästköttskandalen har fått en kanske oväntad effekt, fler vill köpa hästkött.

    Det kanske inte är så konstigt, det har varit mycket tal om det smakrika hästköttet på sistone. Själv brukar jag njuta av den berömda Gustavskorven från Dalarna, som enligt elaka tungor tillverkas av misslyckade travare från Rommetravet. Det ligger inte långt från fabriken.

    Men jag åt nog hästkött på riktigt för första gången på anrika restaurangen Minerva i Vasastan, Stockholm, som länge haft hästkött på menyn. Min pappa tog med mig dit när jag frågade hur hästkött smakade. Efter det har jag med förtjusning ätit hästkött, bland annat i Italien.

    Nu rapporterar flera media om ökad försäljning av hästkött. Efterfrågan har varit så stor att priserna ökat, rapporterar Ekot. DN har ett videoinslag där de berättar om krögaren Annette Edlund i Jönköping som ville låta sina gäster smaka hästkött – och gjorde succé.

    Andra bloggar om: ,

  • För drygt ett år sedan sänktes restaurangmomsen. Enligt Regeringen skulle det leda till sänkta priser, vilket gör att fler äter ute och därigenom skapas fler jobb i branschen. Regeringen väntade sig att sänkningen skulle leda till 6 000 nya jobb.

    Hur det blev med de nya jobben återstår att se, men priserna sjönk inte, åtminstone inte på luncher. I stället nådde priserna en ny rekordnivå, enligt restaurangsajten Gastrogates lunchprisindex för 2012. Undersökningen uppmärksammas av TT och GP borrar bland priserna i sin region.

    – Många krögare har prioriterat annat än prissänkningar för att klara konkurrensen. Bättre service genom nyanställningar och bättre råvaror är vanliga strategier för att få flera matgäster, säger Elias Norström, vd Gastrogate, i företagets pressmeddelande.

    Hur det är med den saken är omöjligt att veta. Pengar till ägarna kan också vara en förklaring i en tuff bransch.

    Snittpriset för året ligger på 79:10 kr. Som vanligt är Stockholm dyrast, där är snittpriset 81:30 kronor. Slussenområdet toppar, också som vanligt, med 95:80.

    I Göteborg kostar det i snitt 77:20 kronor, om man inte åker till Hisingen eller Mölndal/Kållered, där det kostar 73 kronor jämnt.

    I både Stockholm och Göteborg kostade den genomsnittliga lunchen en krona mer i fjol jämfört med 2011, medan priset i Malmö förra året ökade med 2:90, skriver TT.

    Vi väntar med spänning på jobbsiffrorna. Vad kostade varje nytt jobb, momssänkningen beräknades kosta 3,5 miljarder.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • Att det fuskas med redovisningen i krogbranschen är inget nytt. Men nu berättar TT om en metod som åtminstone är ny för mig.

    Det är Skatteverket som lagt märke till att krogar återanvänder kvarlämnade kvitton. Enligt myndigheten är det särskilt vanligt på enklare lunchrestauranger och kaféer som har många likadana försäljningar på samma belopp, typ dagens lunch. Fusket kan enkelt genomskådas genom att det inte står samma datum eller klockslag för köpet på kontoslipen som på kvittot.

    – Då är risken stor att köpet inte landat i bokföringen, säger Conny Svensson, nationell samordnare för kontanthandel på Skatteverket, till TT.

    Andra bloggar om: , , ,

  • Matbloggarna en växan­de maktfaktor för krogarna. Enligt en undersökning som tidningen Restaurangvärlden gjort använder sju av tio svenskar nätet som ett verktyg för att välja restaurang. Elva procent uppger att de läser matbloggar, skriver DN På stan i en artikel.

    Branschen verkar ha uppmärksammat detta.

    – De har absolut en betydelse för dem som är intresserade av gastronomi. Om en blogg skriver om ett nytt ställe blir det ett kvitto på att man behöver gå dit, säger Ami Hovstadius som studerat fenomenet foodies för turistorganisationen Visit Swedens räkning, till DN.

    Men DN verkar vara lite oroad över konkurrensen. I en annan artikel intervjuas bloggaren bakom bloggen The foodie sthlm. Han får naturligtvis frågan om hur han ser du på det han gör i relation till dagstidningarnas krogrecensioner.

    – Det är två helt olika saker. De är mycket bredare, och skriver om allt från inredningen till vinet och servicen. Jag skriver bara om maten. Dessutom går ju de etablerade medierna flera gånger, och kan se kontinuiteten på ett helt annat sätt. Det här är min hobby, inte ett jobb, säger han till DN.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Lunchpriset fortsätter att öka, enligt en undersökning som Gastrogate gjort, berättar TT i en längre respektive kortare version.

    Genomsnittspriset på en svensk lunchrestaurang var uppe i 76:30 kronor 2010, en ökning med 1:80 sedan 2009. En stockholmare utan matlåda betalar i genomsnitt 77:60 för sin lunch, jämfört med 74:20 i Göteborg och 72:30 i Malmö.

    Jag har tidigare utnämnt egen lunchlåda som ett bra spartips. Den gör du betydligt billigare än 76:30.

    Andra bloggar om: , , ,

  • pizza När jag läser artikeln om pizzapriserna i Sverige funderar jag på om det kan jämföras med Big Mac-indexet. Jag tror inte det, eftersom pizzorna ser så olika ut i olika länder och priserna därför inte kan jämföras. Men det kan nog användas inom ett land.

    DN-artikeln refererar en undersökning som en nätpizzaleverantör gjort. Priset för en standardpizza, Vesuvio, har kollats på olika orter.

    I Stockholm kostade en Vesuvio i snitt 63 kronor. I Malmö kostade en Vesuvion i snitt 50 kronor, och DN har en sammanställning av priserna på 20 orter.

    Jag avstår från att göra ytterligare tolkningar, till exempel socioekonomiska, av sammanställningen. Men även priset för en utelunch lägst i Malmö. Pizzaindex kanske ger en ledtråd till prisnivån på restauranger.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag tycker det är vettigt att man kan betala till exempel bussbiljetter eller parkering via sms. Men nu kommer en tjänst som jag tycker är tveksam. Ett uppsalaföretag har lanserat tjänsten att betala krognotan via sms, berättar TT i en notis.

    Varken kommunens tillståndsenhet eller Skatteverket sägs ha några synpunkter på systemet, men skuldrådgivare varnar för att en barrunda med sms kan bli en skuldfälla, skriver TT.

    Andra bloggar om:

  • Resstaurangernas försäljning har ökat markant, visar nya siffror från SCB som refereras av TT i flera tidningar.

    Restaurangernas försäljning steg med 6,8 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol. Allra bäst gick det för lunch- och kvällsrestauranger, upp 8,9 procent. Även kaféerna hade bättre tider med en ökad försäljning på 8,1 procent.

    Andra bloggar om: , ,

  • Kommunernas kontroll av livsmedelstillverkare, -butiker och matställen är dålig, men kommunerna tar ändå betalt, enligt ett inslag i Ekot. Det är Livsmedelsverket som kritiserar kommunerna, 43 procent av näringsställena fick ingen kontroll alls förra året. Dessutom får de företag som missköter sig inga sanktioner.

    Också branschorganisationen Livsmedelshandlarna är kritisk mot de bristande kontrollerna. Det beror delvis på att enskilda livsmedelshandlare betalar i genomsnitt 25 000 kronor till sin kommun för att få en inspektion gjord, berättar Pär Bygdeson VD för Livsmedelshandlarna:

    – Du får betala avgift varje år till kommunen, men det kommer inte ut någon kontrollant, säger han till Ekot.

    Att inte kontrollerna inte utförs leder till att konsumenterna drabbas, menar Pär Bygdeson.

    Vi kan bara hoppas att Livsmedelsverket sätter tummen i ögat på kommunerna, och trycker till. Men de kan inte göra annat än kritisera, några sanktioner mot kommunerna finns inte.

    Andra bloggar om: , ,