web analytics
  • LekerCE-märkningen på leksaker är ingen garanti för att leksakerna inte innehåller ämnen som är giftiga. EU-parlamentet vill nu ha skärpta krav och Anna Hedh, som sitter i EU-parlamentet för de svenska socialdemokraterna vill ha ett nytt leksaksdirektiv, berättar Ekoredaktionen.

    – Det som vi nu vill i EU, i parlamentet, det är att ha en revidering av leksaksdirektivet, den lagstiftning vi har i Europa för leksaker, säger hon.

    Europaparlamentet har under sitt sammanträde här i Strasbourg nu beställt ett nytt skärpt lagförslag, ett leksaksdirektiv av EU-kommissionen, som bland annat innebär att det ska bli större krav för att produkter ska få märkas med CE-symbolen.

    Hur lång tid det tar innan nya regler börjar gälla är svårt att säga, enligt Ekot.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • Livsmedelshandeln gjorde det bästa året hittills under 2006 noterar Statistiska centralbyrån (SCB), enligt en TT-artikel i Dagens Industri.

    Under året ökade livsmedelsförsäljningen med 9 miljarder kronor eller 4,8 procent till 185,1 miljarder kronor. Uppgången kan inte förklaras med dyrare livsmedel. Priserna steg bara med 0,6 procent, skriver SCB i sin årliga undersökning av livmedelsförsäljningen.

    Det innebär att den totala försäljningen av livsmedel och drycker har ökat med hela 23,5 procent i löpande priser mellan 2000 och 2006. Samtidigt har priserna bara ökat med 5,2 procent, skriver TT.

    Andra bloggar om: , ,

  • Det går dåligt för Coop Sverige. Men det finns undantag. Konsum Värmland höll fast vid den lokala matproduktionen när alla andra centraliserade. Nu exporterar de till Coop Sverige, skriver Lantbrukets affärstidning, ATL.

    Föreningen har tre egna varumärken med lokal prägel. Nästgårds-produkter ska vara tillverkat av värmlänningar i Värmland men råvarorna behöver inte komma från landskapet. Det måste däremot produkter märkta Värmlandsgris och Värmlandslamm. Ett 30-tal grisuppfödare och ungefär lika många lammproducenter är kontrakterade av föreningen.

    – De får mer betalt men vi tar inte mer betalt av konsumenten, säger Klas Olsson, informationschef för Konsum Värmland till ATL.

    De olika delarna i produktionen kan utnyttjas till varandras fördel. Överblivet bröd skickas till charkanläggningen som skickar det vidare till grisproducenterna. Enligt uppgift är sockerkaka populärt bland Värmlandsgrisar.

    Charkproduktionen har gått så bra att föreningen kunde köpa Scan Västs nedlagda slakteri i Kil. Lokalerna hade nypremiär i augusti och har förutom köttbullsrullningen plats för en verksamhet startad av lokala potatisodlare. De förädlar till Konsums potatissallad och Värmlandskorv. Det är med illa dold förtjusning som Klas Olsson berättar om hur kollegor inom kooperationen spådde föreningens undergång när den envisades med att fortsätta med att tillverka, transportera och sälja mat. Nu har Coop Sverige och Konsum Bohus-Älvsborg beställt charkprodukter för runt 160 miljoner.

    Men inte ens en Värmlandspatriot som Klas Olsson tror att det lokala enbart säljer korv.

    – Kunderna köper vår korv för att den ett: är god, två: är billig och tre; är från Värmland, säger han till ATL.

    Intressant läsning. När Coop Sverige leker storbolag, lägger ner egen produktion och centraliserar gör Konsum Värmland tvärt om. Och går bra.

    Jag har pratat om (mp3) kooperationens utveckling i radions P1Konsument. Lyssna gärna!

    Andra bloggar om: , , ,

  • laddaggregatEtt av de stora mysterierna, varför man måste ha olika laddare till olika mobiltelefoner, verkar få sin lösning, berättar tidningen Mobil.

    Ett standardiseringsforum där de fem största mobiltillverkarna, Nokia, Samsung, Motorola, Sony Ericsson och LG, ingår, har beslutat om en standardkontakt för mobiltelefonen. Kontakten blir micro-USB, och den ska kunna användas till så väl datoranslutning som laddning och headset.

    I borterändan innebär det att man kommer att kunna använda samma tillbehör till olika telefoner, vilket i sin tur kommer att göra tillbehören billigare.

    Det innebär också att man kan använda samma laddare oavsett telefonmärke, vilket i sin tur kan leda till billigare mobiltelefoner om man börjar sälja laddarna separat, skriver Mobil.

    Andra bloggar om: , ,

  • Jag har läst några artiklar i tidningen Dina Pengar. Den ena säger att vi kan räkna med fallande matpriser i framtiden, den andra att maten aldrig blir billig igen. Vilken framtid kan vi vänta oss?

    Den första artikeln handlar om en rapport från Jordbruksverket. Enligt rapporten växer sig ”nya” länder starkare som livsmedelsproducenter. Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina tar allt större marknadsandelar inom världshandeln och har dessutom stora möjligheter att växa ytterligare.

    Rapporten tror därför på framtida prissänkningar trots att vi i dag talar om höjda priser på till exempel spannmål och majs för bioenergiproduktion.

    OECD och Jordbruksverket räknar med att priset på vete, foderspannmål och kött ska minska under de närmaste tio åren. För vete till exempel från motsvarande 1 400 kronor till 1 250 kronor per ton.

    Däremot kommer priset på oljeväxter och vegetabiliska oljor och ris att stiga enligt prognosen, skriver Dina Pengar.

    Den andra artikeln handlar om priserna på något kortare sikt, men innehåller också prognoser. Den grundar sig delvis på intervjuer med råvarumäklare.

    – Maten blir aldrig billig igen, säger råvarumäklaren Jay Homan på Chicago Mercantile Exchange. Han har sett spannmålspriserna rusa uppåt på grund av dåligt väder och växande efterfrågan i Asien. Enligt FN-organet för livsmedels- och jordbruksfrågor, FAO, kan världen stå inför en spannmålskris. Dåligt väder i Europa, Nordamerika och Australien har resulterat i dåliga skördar och sänt priserna upp i himlen.

    Lagren av vete har inte varit mindre på 25 år, enligt Deutsche Bank, som med bekymmer ser hur Asien äter upp en allt större del av produktionen, samtidigt som majs och socker försvinner i rekordtakt för att framställa alternativt drivmedel för bilar.

    – Folk behöver mat och det kommer inte att ändra sig. Det som kan rädda oss är en kraftig ökning av produktionen, speciellt av vete.

    Som det ser ut är i dag tvivlar Jay Homan starkt på att priserna kommer att falla inom överskådlig tid, trots att mer jordbruksmark tas i bruk och nya och mer effektiva produktionsmetoder utvecklas.

    – Likväl tror jag inte att det räcker för att möta den kraftiga efterfrågan, säger han.

    Men alla är inte eniga med Jay Homan. I en analys av Goldman Sachs, skriver analytikern James Gutman att vetepriset kommer att falla med nära 30 procent som följd av den kraftiga ökningen av odlingen. Enligt honom kommer den planerade produktionsökningen att skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan.

    Vi får väl se vem som får rätt. Den närmaste tiden kommer vi i alla fall att se höga matpriser.

    Andra bloggar om: , , ,

  • fotbollAtt ungarnas fritidsaktiviteter kan gräva djupa hål i plånboken har nog många av oss föräldrar konstaterat. Nu kommer ICA-kuriren med en artikel om kostnaderna för barnens fritidsaktiviteter.

    De har jämfört kostnader och tidsåtgång för en rad sporter och träningsformer. Att höckey och ridning kostar stora pengar var förvisso ingen nyhet, men du kan hitta en rad överraskningar i deras sammanställning. Dessutom diskuterar de kostnaderna för barnens försäkring.

    Men aktiviteterna tar också tid. När jag betraktar föräldrar i min omgivning så ser jag många som fyller barnens, och därmed sin egen, fritid med massor av aktiviteter. Så många att man undrar hur ungarna får tid att sköta skolarbetet.

    Andra bloggar om: , , , ,

  • I SvD finns en artikel om en ny bok; ”Den hemlige kocken – det okända fusket med maten på din tallrik” av Mats-Eric Nilsson (Ordfront). Det kanske inte är en ren slump att det puffas för boken i SvD, Nilsson är redaktionschef där.

    Jag ska på en gång säga att jag ännu inte läst boken, men kommer att göra det. Men genom artikeln anar jag en stor okunnighet och generaliseringar á la kvällstidning.

    Nilsson verkar bland annat tro att allt som har E-nummer är framställt i en kemifabrik. Den absoluta majoriteten av alla livsmedelstillsatser har ett naturligt ursprung. De är bara renframställda och eventuellt koncentrerade. Fördelen för livsmedelsindustrin är att de vet exakt vilket resultat de får.

    Ett undantag är de omdebatterade azo-färgämnena. De är rena kemiprodukter och var under många år förbjudna i Sverige, på grund av allergirisken. I samband med EU-inträdet var Sverige tvungen att tillåta dem.

    Jag citerar ur artikeln; ”En engelsk studie, finansierad av det brittiska livsmedelsverket FSA, visar att det kan finnas samband mellan livsmedel med många tillsatser och hyperaktivitet och ADHD hos barn. Resultatet i maj ledde bland annat till att Marks & Spencer tog bort färg- och smakämnena från 4455 varor.”

    Jag hoppas att citatet inte är lyft ur boken. I så fall är det ett exempel på kvällstidningsjournalistik. Jag har bloggat om den undersökning han avser, både i maj, när de preliminära resultaten fick flera livsmedelskedjor, inte bara Marks&Spencer, att ta bort vissa varor från hyllorna, och i september när studien publicerats i the Lancet.

    Det handlar inte heller om ” livsmedel med många tillsatser”. Undersökningen handlade om azo-färgämnen och natriumbensoat, ett konserveringsmedel.

    Sammantaget undrar jag om det är Nilsson eller journalisten som skrivit artikeln som fått mest om bakfoten. Artikeln ger knappast mersmak. Men jag kommer ändå att läsa boken med stort intresse. Jag återkommer i ärendet!

    Andra bloggar om: , , , ,

  • handdukarFör en tid sedan kom en undersökning från Naturskyddsföreningen där de konstaterades att importerade textilier innehöll miljögifter, till exempel nonylfenol. Ämnet är förbjudet att användas inom EU då det kan störa fiskars reproduktion.

    Nu kommer en rapport där Naturvårdsverket undersökt förekomsten av miljögifter i svenska vattendrag. Mätresultat från 92 utvalda platser ska spegla tillståndet i landets stora avrinningsområden.

    Giftiga båtbottenfärger, nonylfenoler från textilier och tungmetaller överskrider gränsvärdena, enligt rapporten.

    Nonylfenol från textilier är alltså en av bovarna. Av 92 undersökta vattendrag innehöll 46 förhöjda värden och åtta av dem innehöll en nivå av nonylfenol som överstiger EU:s gränsvärden, skriver SvD. Ämnet kommer ut när textilierna tvättas. Det kan inte elimineras i reningsverk.

    Så kan vi inte ha det. Men det är omöjligt för konsumenterna att veta vilka ämnen textilierna innehåller. Där måste vi kunna lita till att importörerna tar sitt ansvar och håller koll.

    Andra bloggar om: , ,

  • Mats OdellNordeas aktie rusar på börsen efter en DI-artikel om att SEB förbereder ett bud på statens andel i Nordea.

    Men så galen kan väl inte ens Mats Odell vara. Visserligen verkar utförsäljnings- och realisationsministern vara beredd att sälja statliga aktier till vilket pris som helst. Men att öka på centraliseringen och oligopolet på den svenska bankmarknaden?

    Syftet sägs vara att minska dens svenska statsskulden. Jag har ställt frågan förut och jag ställer den igen: Hur bra affär är det att sälja aktier med en avkastning på 8-10 procent för att minska en skuld med en ränta på 3-4 procent?

    Även DN och SvD har naturligtvis artiklar om tokerierna.

    Andra bloggar om: , , , , ,

  • I november påbörjar Nordea arbetet med ett nytt system för inloggning till internetbanken. – Vi vill ha en framtidssäkrad plattform, säger Ingemar Borelius, chef för Nordeas nätbank i Sverige. Det skriver nättidningen TechWorld Säkerhet.

    Nordea kommer att överge de hårt kritiserade engångskoderna för att logga in på internetbanken. Istället blir det kortläsare som gäller.

    – En orsak är de attacker som varit, inte bara mot oss utan också mot andra banker både i Sverige och resten av världen. Lösningen med kortläsare är mer mångsidig och flexibel än engångskoder. Kortläsaren kommer också att kunna användas vid signering med e-legitimation och köp på Internet. Vi vill ha en framtidssäkrad plattform, säger Borelius till TechWorld Säkerhet.

    Nu väntar vi bara på att andra banker med osäkra system, till exempel Handelsbanken, ska följa efter.

    Andra bloggar om: , , , ,